onsdag, februari 11, 2015

NIO VECKOR SEDAN SISTA GIFTET

Jag hade tänkt blogga efter frukost och datasejour idag. Men så blev det inte som ni märker. Det är sällan det blir som jag tänkt *ler*, så jag kan ju lika gärna sluta att tänka. Inget iordningställande av pärmar blev det heller. Men jag fyllde på med lite skrift och bilder i min sjukdokumentation. På lördag ska jag mäta och fota magen igen, för att se hur mycket den ökat på 14 dagar. Idag är det 9 veckor sedan sista cellgiftet.

Annat jag fick för mig att göra var att leta fram krukor och ta in jorden från förrådet. Inte för att plantera om vilket annars är tid för nu, men det hoppar jag i år. Jag har ingen växt som är i akut behov av ny jord och kruka.

Nä, jag petade ner olivkärnor i ena krukan och paprikafrön i den andra. Det kanske inte funkar, men lite kul att testa tänkte jag. Jag hoppas det kommer upp nåt.

Läste ni om Glenn Hysén som köpte två triss och skrapade fram tre fyrkanter. Kul för honom. Den 7 april skrapar han i nyhetsmorgon. Jag vill också skrapa i nyhetsmorgon. Jag köpte en banan och en triss igår när jag väntade på bussen hem, som jag inte skrapat än. Fast jag vill ha tre treklöver. Men okej, tre fyrkanter funkar också eller en miljon tre gånger. 

Kerstin Thorvalls bok " Det mest förbjudna" ska bli tv-serie läste jag. 

Jag köpte den i min ungdom, den kom ut 1976 och blev väldigt omdebatterad. Jag bläddrade lite i den nu, när jag tog fram den ur bokhyllan och jag minns faktiskt en hel del. Ska bli lite kul att se hur de får till det i filmversion och om den väcker lika starka känslor nu som då. Fast det har jag svårt att tänka mig.

Jag sitter här och känner mig helt proppmätt och uppspänd i buken, fastän det är rätt länge sedan jag slafsade i mig spenat och ägg. Det är inget kul alls, men livet ska väl inte vara kul alla gånger.
I morgon måste jag nog, oavsett väder, promenera bort till affären och handla lite. Jag är varken sugen eller hungrig numera, förutom att magen kör sitt lustiga sug. Men det gör den ju även om jag precis ätit. Men jag måste ju äta mellan varven trots att jag alltid känner mig proppmätt.
Vin om någon undrar, har jag inte minsta längtan efter just nu. Har ingen längtan efter någonting, mer än att bli bra och så hoppas jag blir fallet så småningom. Jag har lustigt nog fortfarande känslan långt därinne av att det fixar sig.
   

2 kommentarer:

Unknown sa...

Greta,
Grattis till 9 veckor efter behandlingsslut. Tråkigt att du fortfarande har magbesvär. Läkaren ger väl förklaring.

Har inte läst Thorvalds bok. Handlade den om en mogen kvinna som skaffade en yngre älskare?

Gretas Svammel sa...

Läkaren gav ju en slags förklaring vid förra besöket... Hans-E... fast jag inte ville tro på det först. Att magen växer i omfång beror på cancerogen vätska i buken som trycker organen åt alla möjliga håll. Därav mättnadskänslan och hostan. Min egen teori *ler*, men en trolig.

Ja boken handlar om Kerstin T som var gift men ville ha mer. Hon var ju inte direkt någon familjemänniska.