TIDEN FÖRSVANN VISST

En bild på mina favoritsommarblomster får det bli idag. Denna ( än så länge ) soliga, varma sommardagen. Jag har suttit nu över tjugo minuter och letat efter en bild i gamla blogginlägg, som jag vet att jag tagit på blåklint växande på plats. Så totalt oviktigt. Men det blir som en fix ide till slut. Jag SKA bara hitta den. Vilket jag även gjorde slutligen.

När jag cyklade i regnet förra veckan till kompisen, så åkte jag förbi fält med blåklint även då. Det är så vackert, tycker jag. Men jag hade förståeligt nog ingen lust att då stanna i vätan och plocka fram kameran.
Ibland tvivlar jag på om det ska bli någon mer sola och bada dag för min del, den här sommaren. Om inte så blir det sommar nästa år igen och då har jag närmare än nu till flera bad. Förhoppningsvis kan jag då också ha öppet, utan att behöva ta del av grannars bekymmer, ungars stoj och lek, hundars skällande, ljud från gräsklippare, mopeder och hyresvärdens trädgårdstraktorer och utan att få in cigarrettrök och grillos i vardagsrummet. Men tänk om det inte blir någon skillnad? Hemska tanke.

Upptäcker en annan hemsk sak nu. Ser på datorklockan att jag nog satt längre än tjugo minuter och letade bild. Det är sjutton hög tid att byta nuvarande klänning mot en annan och stega iväg till oasen. Jag som trodde jag skulle hinna skriva klart i lugn och ro. Efter dagens besök har jag ett privat besök som inte har något med hobbyn alls att göra. Så eftersom det troligtvis blir lite sent, var tanken att få till dagens bloggande och mailsvarande innan jag så att säga börjar mina andra åtaganden. Men nu hinner jag inte mer än detta.