DAGEN SOM FÖRSVANN

Den här dagen bara försvann. Nu har jag en halvtimma på mig att blogga, innan Debatt börjar. Almedalsspecialdebatt. Sedan Johan Falk. Sedan sängen och boken. I morgon blir det en sväng till ettan. En  bekant sedan starten på min hobby, som jag inte sett på länge, som såg tiden på hemsidan. Onsdag hade jag en inbokad som lämnade återbud i kväll, men kanhända kan någon av dem som inte fick morgondagens tid komma då. Annars är det inte hela världen. Jag tror jag klarar mig ett tag på morgondagens besök. Fysiskt alltså. Ja även ekonomiskt förstås.

Hade satt klockan på nio idag. Då skulle jag ha lagom med tid utan att stressa till hårtvätt, sminkning, dusch, frukost och lite dator, innan jag behövde gå till bussen. När jag sedan sitter här så ser jag i almanackan att tiden hos frissan är en timma senare än vad jag hade fått för mig. Bra, då kan jag blogga innan jag åker, tänkte jag. Men som alla vet så är en timma på internet ingenting. Jag tyckte jag hade gott om tid och kikade in lite här och lite där och sedan var det plötsligt hög tid att ge sig iväg.

Som vanligt blev det energipåfyllning hos frissan och håret blev bra. Ingen större skillnad mer än att det är kortare och friskare. Tog ingen före och efter bild denna gång. Men skillnaden syns rätt väl om man tittar på den här bilden.

Den tog jag i fredags då jag fick t-shirten jag har på mig. Skickade efter den från Per Ström för att jag tyckte det var kul. Vet inte vilket tillfälle jag skulle kunna tänka mig ha den på mig. Skulle vara om jag visste att jag skulle träffa någon eller några med motsatta åsikter än mina. Den dagen kan ju komma.

Hann sedan inte mycket mer än att komma hem, ta översta bilden, prata med katterna och ta några foton på dem och lägga in alla i datorn, så kom några ungdomar och hälsade på. Tredje avkomman med sambo. De skulle vidare nu ikväll, men vi hann prata om det mesta och de duschade och fixade till sig. De var bortbjudna på mat så jag behövde inte fixa till något. Det är så kul att de dyker upp då och då. Det lustiga är att det kan gå flera veckor utan att jag ser skymten av en endaste unge. Ja det är ju bara en som bor här i stan. Men sedan kommer de i omgångar allihop under en och samma vecka nästan.

Jag läser ju dagligen Katrins blogg och idag hade hon ett inlägg som det ligger en hel del i. Som jag också förstått att så ligger det till i många fall. Hon hade läst någon krönika, men länkade inte och jag var inte varit så intresserad så letade inte efter den. Det hela går ut på att kvinnor stannar kvar hos män för ekonomin och standardens skull. Någon som Katrin kände till, hade köpt sex men mot lite mutor till kvinnan så stannade hon hos honom ändå. Men just det var väl en parentes, fast det fick mig att tänka till lite. Är det inte lite snudd av utpressning från kvinnans sida och mannen som får betala dubbelt. Först eskorten och sedan sin partner. I kommentarerna står det vem det är. Ingen jag känner till. 

Fast jag tror som hon att det är väldigt vanligt att kvinnor hänger kvar i ett dött förhållande på grund av ekonomin. Och det är tragiskt. Själv har jag alltid velat klara mig själv. Om det har med uppfostran att göra, eller om det är min personlighet vet jag inte. Det finns nackdelar med det också faktiskt. Men jag har också sedan ungarna var små och då speciellt döttrarna poängterat att de aldrig ska bli ekonomiskt beroende av någon man. Hur kär man än är så ska man stå på egna stadiga fötter. Man ska leva tillsammans, inte genom någon annan. 

Nu måste jag sätta på tv-n innan jag lägger in bilderna och publicerar det här. Jäklar vad klockan går fort.