Jag lullade runt på min cykel lite överallt på Tornby, efter det att ungdomarna lämnat skutan. Färg och fotopapper på Biltema, blomjord och mandelpepparkakor och apelsinpepparkakor bla på Maxi. Det blev lite mer där. Några vintetra på bolaget och ett par flaskor för att vinstället ska vara fyllt. Princip jag har. Så var det ju den där krediten jag skulle handla lite på för att den inte skulle avslutas.
Jag fick ett tips i veckan av en kund om ett annat slags stativ än det jag har, så det tänkte jag att jag kunde köpa för 249 kr. Ett där benen är ledade så man kan sätta det på vilket underlag som helst. Jag frågade hur det fungerade med krediten. Om den höll sig sedan i några år till osv. Jodå, det borde den göra. Fick sedan ett ryck att kolla in kamerorna. I ett tidigare inlägg svamlade jag något om att jag skulle skicka efter från Onoff. Det var svammel på riktigt, för jag menade ju förstås Netonet. Där hade jag nämligen sett en kamera med display på båda sidor så man kan se sig själv när man fotar.
Nu fanns det ju en sådan även här och om jag minns priset rätt på NetOnNet så var den till och med några hundra billigare här. Så jag slog till. Sedan började det roliga...eller inte. Ibland funderar jag om killar som den som hjälpte mig idag läser min blogg. Sådant vet man ju aldrig. Jag måste ha ditt kort, säger han. Vaddå kort? Jag har inget kort. Men du måste ha fått ett kort på posten när du tog krediten, säger han så vänligt.
Det har jag nog slängt i såfall, svarar jag, eftersom jag inte gillar att ha en massa kort. Det är alltså två-tre år sedan jag tog krediten. När datorn pajade sist och skulder är jag snabb att betala, så ett kort kopplat till skulden ansåg jag säkert inte var nödvändigt att spara på. Ica kort, körkort och bankkort är vad jag drar på i kortväg i plånboken. Ibland Henneskortet också.
Då kan jag inte göra något, säger den trevliga mannen. Klart det måste gå ändå, säger jag och ser för mitt inre att jag går därifrån utan kamera. Jag kan ringa banken och höra, säger han. Det slutade iallafall med att det inte gick utan det där förgrömmade kortet. Men jag kunde ta en ny kredit och då började jag svettas lite smått. Det här går aldrig, tänkte jag, fast samtidigt tänkte jag förstås även det motsatta. Det går, det går , det går. Och det gick. Fast det blev inte riktigt lika stor kredit som förut, men ett par tusen hit och dit spelar ingen roll. Jag fick min kamera som ni ser på bilderna och när nästa kort kommer ska jag vårda det ömt.
Jag har bara haft Sonykameror och det här är en Samsung, vilket då innebär att jag måste lära nytt. När det gäller tekniska prylar håller jag normalt stenhårt fast vid det jag redan kan. Jag har således tre Nokiamobiler *ler*. Nu fanns det bara Samsung som har display på framsidan också, så det fanns liksom inget alternativ. Jag satte den direkt på laddning och började gå igenom bruksanvisningen. Där kom första besvikelsen och jag tänkte...ännu ett idiotköp. Det stod ingenstans något om självutlösare. Det är ju ett måste. Men man kan ta kort på sig själv genom att kameran känner av en rörelse eller ett leeende.
Satte senare i cd-n också och där hittade jag andra finesser. Man kan köra med självutlösare..men..men..10 sek. Vad hinner jag på det ? Man kan på det lägga till 2 sek så det tas ännu ett kort två sekunder efter. Men sedan hittade jag serietagningar. Det kommer att ta sin tid att exprementera. Ett aber för mig, men som det kanske är på tiden att jag lär mig, är att det är pekskärm. Den här pekaren kommer snart att vara all världens väg, om jag känner mig själv rätt. Men det fanns även andra bra grejer tex att kameran följer motivet i rörelse. Sedan går det förstås även att spela in på den.
Jag är nöjd faktiskt. 1.400kr var den värd tycker jag. Tog en bild på mig och vinet med den nya kameran. Jag ser ingen skillnad bildmässigt och precis som med min gamla kan man ju ställa in pixlarna. Jag har det på ganska lagom så det får plats många bilder. Extra memorystick köpte jag också förstås.
Några rader om det kungliga brölloppet som gick av stapeln idag. Ett vackert brudpar måste även jag medge. Nu såg jag det inte alls, men när jag satte mig här vid datorn så fanns ju bildspel att glo på. Jag var väl mest nyfiken på gästerna och vad de hade på sig. Typiskt kvinnligt kanske ha,ha. Medan kameran laddade upp sig tillräckligt för att jag skulle kunna ta en eller några testbilder så bläddrade jag igenom bilderna som låg på msnsidan. Två saker slog mig. Det första att brudens mor var väldigt vacker ( liksom då hennes dotter också är). Det andra hattarna. Dels måste det ju vara en social olägenhet med alla dessa hattar som skymmer sikten tex och dels går åtminstone mina tankar till om det på något sätt var en tävling i tokigaste huvudbonad.
Jag sparade ner några bilder som jag beskar när jag ändå höll på med mina egna. De här första kanske går an då jag förstår att det är lite kutym att bära hatt så här. Den sista i blått är brudens mor.
De här första är väl gränsfall med tanke på storleken. De skymmer nog lika mycket som ett paraply.
De här är rent av fula. Om det vore en tävling, vilket jag förstås förstår att det inte är. Då låg nog de här bra till.
Nu blir det tv och soffan resten av kvällen. Jag glömde ju säga att vinet var väldigt gott. Tror det var afrikanskt. Orkar inte resa mig och gå och titta. Milt och lättdruckit. Passar ypperligt som sällskapsvin. Synd att jag inte tog mer än en tetra. Men det kunde ju också varit tvärtom, odrickbart. Nu behöver det ju inte vara nytt bara för att det var nytt för mig. Men jag har inte sett det på bolaget i stan. En trevlig helg hoppas jag alla som läser här får och även alla andra.
4 kommentarer:
När ska vi gifta oss???
Ha en bra helg du också och passa dig för vinet, det kan få oanade konsekvenser!!!
Greta, Fina bilder. Du får vårpuss av mig! /Hans-Erik
Aldrig...Svenne...jag har aldrig varit gift och kommer aldrig att bli.
Inga oanade konsekvenser på grund av vin för mig *ler*. Balansen vet du. Man ska aldrig överdriva vare sig mat, dryck, sex eller annat.
Tack för det...Hans-E
Skicka en kommentar