MER BROTTSOFFER och ANNAT JAG HAFT I TANKARNA

Jag skriver lite till. Jag har ju tid nu *ler*. Tänkte dra igenom det jag haft på gång att dryfta i några dagar, så jag kan släppa det och rensa länkar på "mina favoriter". Men en hel del struntar jag i för det är inte aktuellt längre.

Men först SvD igen. Schyman och de andra som står bakom förslaget om brottsoffer, tycker inte de kan ge sig så lätt. Så de kör en runda till  ha,ha. Upptäckte det för en stund sedan. Här förklarar de vilken undersökning de menade i sin första artikel. Jag frågade ju efter den i min replik, fast jag förstod vilken det var och det var därför jag också undrade hur den var gjord.  Sedan ska en seriös artikel alltid innehålla hänvisning, vilket en politiker väl borde veta.

Den här undersökningen som har flera år på nacken är gjord av bla Melissa Farley. Det är nästan alltid den här de åberopar, prostitutionsmotståndarna. Just för att den fyller deras syften. Men den är inte opartisk för fem öre. Melissa är en radikalfeminst och de 89 % som säger sig vilja lämna prostitutionen är alla gatuprostituerade med olika problem i bagaget. Som man frågar får man svar typ. Fråga 10 stycken gruvarbetare som mår dåligt av brist på ljus och hostar på grund av damm om de vill lämna gruvan och jobba över jord, så vore det inte konstigt om 9 av 10 svarade ja. Men för Schyman och hennes gelikar är detta facit och en sanning de vill föra ut till folket som om det gällde idag och i Sverige och ALLA sexsäljare. Politiker kan man inte lita på *ler*.  Det finns andra undersökningar fast jag är ingen hejare på att hålla reda på dem. Dessutom är de flesta inte på svenska och då tycker jag det är jobbigt.

Någon som kan mer om det är Dick Wase som tycker det hela bara är trams. Han har tidigare smulat sönder de här argumenten och undersökningarna och upprepar lite av det i dagens inlägg på Newsmill. 

Ett litet tillägg så här under fredagens första timme. Kollade om min blogglänk kom med den här gången på Svd och så var fallet. Passade då även på (eftersom jag inte trött ) att läsa nya artikeln, alltså svaret till mig lite mer noggrant. Det är lite ironiskt insåg jag *ler*. Ja, jag talar bara för mig själv och har inget emot att andra begär skadestånd om de vill. Men i den första artikeln skriver de i bestämd form att alla sexsäljare är brottsoffer. Därav min rubrik.

Vidare menar de att sexsäljare som tex blir vräkta kan använda den här lagen. Måste man då inte först erkänna att man gjort fel, fast man inte anser det själv? Eller? Kan man skaffa en ny bostad och fortsätta träffa betalande älskare, bli vräkt, få skadestånd osv? Det vore väl bättre att ändra lagen så vi inte riskerar att bli vräkta.

Sedan att jag förnekar att studierna jag kritiserar är uppfattningar hos de prostituerade själva, är väl att vända biffen som man vill ha den utan att tänka efter före. Jag efterlyser ju och har gjort hela tiden undersökningar där alla nyanser och variationer kommer till tals. Inte bara från de som far illa eller mår dåligt. Hoppas du går in och läser det här nu Gudrun, för jag tänker inte fortsätta med någon ny replik. Jag gör som Wase citerar Einstein:  ...det är lättare att klyva en atomkärna än att spränga en fördom.


Åter till de länkar jag då sparat för att jag just då ansett de varit av intresse. Nu kan jag ju läsa något på morgonen till frukosten och tycka att det där var ju kul, eller intressant, eller förfärligt, för att senare på kvällen tycka att det inte alls var något att skriva hem om. Men det här som jag läste häromdagen hos Heidbrink som skriver om juridik på sin blogg, tycker jag fortfarande är lite intressant. Ni minns kanske att jag för rätt länge sedan skrev om det kontantlösa samhället. Att jag satt på banken och läste om hur polis, banker och handel samarbetade för att bli av med kontaner och därmed också de svarta pengarna.

Av naturliga skäl både när jag hade företaget och nu i hobbyn så använder jag i stort sett alltid bara kontanter. Även när jag fick min lön som anställd insatt på konto, så tog jag ut de pengar jag behövde till att handla för. Jag gillar inte att använda kort, har aldrig gjort. Fasta räkningar betalar jag via giro, numera via nätet och mina försäkringar och pensionspar via autogiro. Men alla andra räkningar och fakturor och lokalhyran betalar jag manuellt på banken och oroar mig väl lite sådär ibland att det plötsligt inte ska gå att göra det. 

I det här inlägget tar Heidbrink upp ett fall som gått först till länsrätten och sedan till hovrätten. Det handlar om en person som skulle sätta in pengar hos Länstyrelsen. Personen ville betala med kontanta medel, men Länstyrelsen ville ha det insatt via postgiro och vägrade ta emot kontanter. Tingsrätten ansåg att personen hade rätt. Länstyrelsen överklagade till hovrätten som också ansåg att personen hade rätt att betala i kontanter. 

 Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena till lagen anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).

Annat jag funnit av intresse har varit diskussionen om pappans rätt till sitt/sina barn, när föräldrarna inte är gifta utan bara bor tillsammans. Det kanske inte är så intressant för er, vad vet jag *ler*. Men för mig är det det. Jag har aldrig varit gift, anser det vara lite hyckleri och totalt onödigt. Så när våra barn den ena efter den andra damp ner så råkade vi ut för just det här. Speciellt vid den första ungen, så trodde exet att han kunde få som han ville, för vi reagerade förstås båda två på det helknasiga systemet. Men det var totalt kört och bara att ge sig. Allt kom i mitt namn som barnbidraget tex och vi var tvungna att skriva på om gemensam vårdnad. Nu är det här över 25 år sedan och jag trodde nog att det hade ändrats idag. Men i dagarna blev jag varse att så var ju inte fallet. Billing skriver lite om det. Den här bestämmelsen är tydligen sedan 1917. 

Jag skrev för ett tag sedan om utställningen som visar sexualiteten genom åren. Kunde inte låta bli att klicka upp länken när jag såg rubriken i AB för att läsa reaktionerna. Besökarna verkar gilla den enligt intendenten på Nationalmuseet, men kulturfolket har kritiserat den. Ja, vad var att vänta? Den håller på till augusti, så jag funderar på att snart ta en tur till huvudstaden och gå och se den. Jag börjar längta efter 08-ungen också, så det vore läge att ha ett ärende, förutom avkomman alltså. Nu fick jag såg jag i ett mail, även ett annat ärende senare i maj, så jag kanske tar några dagar och slår alla flugor i en smäll.

Kan väl ta med det jag läste och reagerade på i dagens lokaltidning också, innan jag ger mig. Tänkte hinna publicera inlägget innan klockan slår över till fredag. Fast i mitt huvud är det ju en timma kvar till dess. Men det är bara i mitt huvud och enligt normaltid. Några forskare föreslår betalning för organdonationer. Det lär nog aldrig bli så, fast man ska aldrig säga aldrig. Då försvinner ett argument som en del prostitutionsmotståndare brukar komma dragandes med.

Det allra, allra sista. Berlusconi skapade återigen en ny lag för att kunna gå fri. Jag förstår det inte riktigt. Att det fungerar?