TRIPP UTAN TROSA

Vilken tid det tog i kväll att svamla här. Nu har det slagit över till torsdag, men jag fortsätter svamla lite om min dag och lite annat trams. Förra inlägget var alltså varken svammel eller trams så för att balansera upp det hela lite sitter jag alltså kvar här vid datorskärmen och klickar upp ett nytt vitt, tomt bloggark. Nu är det i och för sig inte helt tomt längre.

Dagen idag som då numer är dagen igår blev inte som planerat. Förvånad någon? Inte jag. Det blev återbud på dagens inbokade som var en för mig ny person. Dock är jag tacksam för att det meddelades mig så jag slapp lägga tid och energi på... ingenting. Eftersom återbudet kom relativt sent så brydde jag mig inte om att anstränga mig. Inte heller så lätt att få tag i någon med så kort varsel. Istället tog jag fredag idag. Det betyder att jag i dag gjorde det jag tänkt göra på fredag och så bokade jag in den person som väntat på återbud på fredag då jag egentligen tänkt fixa inför nästa vecka. Så i slutänden går det på ett ut. Nu blir det intressant att se hur morgondagen (idag) avlöper då det är ännu en ny på tur.

Något borde jag väl ha lärt mig *ler*. Att inte samla flera nya under en och samma vecka och framförallt inte under en vecka som föregår en ledig vecka då alla extra ören är välkomna.

Eftersom det även idag har varit en fantastisk dag med sol och värme fick jag stålsätta mig för att vara lite produktiv och få saker gjorda som måste bli gjorda. Jag har alltså en lång lista som vanligt. Så istället för att ta en filt och gå ut i gräset och lapa sol så prickade jag av en hel del på listan. De sista inköpen gör jag i morgon eller på fredag. Det är fortfarande en hel del kvar av det jag själv bestämt att jag vill hinna med innan helgen. Bla har datorn tagit alltför stor del i dag. Men jag har söndag också på mig. Lördag ska jag bada om vädret står mig bi.

Vid sextiden i kväll gick jag en sväng upp i skogen. Kändes nästan som om den drog mig till sig, för helt plötsligt fick jag bara tanken att gå, gå ut, ut i naturen. Tog på mig en gammal kort, tunn klänning och antagligen var jag i behov av lite pirr och kick så struntade i trosor. Det första jag stöter på i trappen är grannen med sina hundar. Normalt är det jättekul att hälsa och prata med dem. Idag höll jag i en soppåse, samtidigt som jag höll ner klänningen, samtidigt som jag skulle klappa och prata obesvärat med djuren. Ni vet hur hundar kan vara. De nosar och har sig både här och där. Jag backade och backade och drog och drog i klänningen. Ägaren undrade säkert varför jag aldrig släppte klänningsfållen.

Kameran hade jag med och fotade några kort. Snabbt fick det bli för var folk överallt. Trodde inte så många skulle vara användningsbara, men blev förvånad och glad förstås när jag lagt in dem på datorn. Flera var helt okej och några riktigt bra. En del ser ni här på bloggen och en del kommer så småningom på hemsidan. Nu börjar jag få nästan för många kort till hemsidan . Jag har ju kort tagna för ett par månader sedan som jag planerat till augustibytet, men jag kan inte vänta med sommarkort till i höst. Nästa vecka blir det säkert ännu fler kort tagna, så jag använder nog de senast tagna sommarkorten först och sparar de äldre korten till hösten. Men det är ju bara jag och ni som vet att de äldre är äldre och inte månadsfärska ha,ha.

Tittade sedan på Josefssons debatt från Almedalen. Han sväljer inte allt. En hel del bra saker blev sagt under den timmen som det pågick. Tänkte då att det här var bra, men sedan faller det totalt bort. Men Pigge, någon Lillimor fd landshövding och en homosexuell kille sa bra saker. Äver Bard sa något bra, att man inte bara kan ropa på polis (som Ask vill) utan göra något innan polisen behövs. Håller med där. Ämnena var medias etik med anledning av Littorins avgång, kärnkraften, ungdomsarbetsslösheten och ungdomsvåldet.

Ja sedan har jag suttit här efter det och nu ska jag borsta tänderna och lägga mig. Läser väl en sida eller två och hoppas hinna släcka lampan innan jag sover.

Kom på något lite märkligt som hände igår. När jag gick ut från ettan för att uträtta ärendena, så precis när jag kommit nerför trappen så öppnades porten. Helt av sig självt. Det här är en port som alltid är låst, så går man inifrån och ut får man vrida om patenten eller trycka på plattan om man tex sitter i rullstol, så öppnas dörren. Kommer man utifrån måste man slå in en kod. Ibland kan ju dörren vara öppen om någon annan precis innan öppnat med plattan. Men dörren var stängd när jag tog sista trappsteget. Sedan öppnades den bara när jag kommit ner för trappan. som om någon osynlig stått där och tryckt på plattan. Mycket märkligt. Det var bara att trava ut och så sa jag... tack för det. I tanken alltså.