torsdag, juli 01, 2010

(O)LJUD, KESELLAGLASS och ANNAT STRUNT

Idag kunde man tro att Myrorna flyttat upp till centrumet här. Tog svängen dit efter besöket för att handla lite så jag klarar mig i helgen. Bord efter bord efter bord efter bord med gammal skit, tavlor, kantstött porslin, prydnadssaker, pocketböcker, kläder från anno decimal och jag vet inte allt jag gick förbi. Men det var förbluffande få som verkade vara intresserade av utbudet.

Själv var jag intresserad av blomkål som jag var extremt sugen på, så mina steg gick snabbt förbi alla dessa bord och in till mataffären. Men tyckte blomkålen såg så vissen ut så struntade i den och köpte en korv rotmos istället. Halva har jag nu ätit upp med stark senap till. Ingen sommarmat kanske *ler* men gott var det likväl.

Hade med kameran till ettan idag för att ta ett specifikt kort till det eventuella Expresseninlägget som jag ännu inte vet om det blir något. Idag hittade jag ingenting från rättegången när jag kollade runt. Letade även både igår utan resultat och nu nyss efter något om utvärderingen som skulle vara klar som igår. Idag fann jag på regeringens hemsida ett pressmeddelande att imorgon fredag kl.10.00 kommer Anna Skarhed att presentera resultatet på Rosenbad. Så spännande ha,ha.

Korten blev i stort sett skit. Ett kan jag använda och ett efter beskärning kan jag fylla ut hemsidan med. Resten puts väck. Men gjorde inte heller så stor ansträngning när jag knäppte. Var hemma runt fyra och känns väldigt skönt att ha en kväll liksom. Klockan är nu bara strax efter 18.00 och jag har hunnit med lite av varje plus lite datasurf, mailsvar och kortfix. Funderar på en promenad, kanske till och med lite intervall, när jag är klar med datorn. Aktivitetstödet kom idag så ska träna lite mer med dosan och betala de sista räkningarna också innan jag går härifrån.


Ledig dag imorgon då jag idag fick återbud till den inbokade som blev bokad efter det första återbudet jag hade till imorgon. Blev en krånglig mening, men meningen är nog att jag i morgon ska vara ledig. Värmen och yippie även solen ska tydligen hålla i sig såg jag. Men, men jag litar inte på något längre *ler*. Kan ju ändå hoppas att det är sommar vecka 28 då jag ska vara helt ledig hela den veckan. Fast jag tror den veckan blir bra även utan sol från molnfri himmel. Värmen vill jag förstås ha. Blir lite roligare då.

Roligt verkar även alla sommarlediga, skrikande, tjoande ungar ha utanför mitt fönster och alla grillande pappor och alla rökande mammor och alla tjatande föräldrar som skriker över hela lekplatsen på sina små ättlingar och alla de som gång efter gång går i porten och de fnittrande, högljudd skrattande unga kvinnorna som på väg till sin lägenhet stannar upp utanför min dörr och berättar klart om sin senaste anekdot och de coola killarna som gasar på sina mopeder.

Nä det är faktiskt inget gnäll trots att det är på gränsen till uthärdligt. Mina ungar har också tjoat och gapat och fnittrat och åkt moppe och vi har grillat och jag har rökt och jag har ropat hem dem. Men just nu i den fas jag befinner mig i nu är det nästan psykisk tortyr. Framåt halv nio-nio på kvällen börjar det lugna ner sig och då kan jag öppna fönster och balkongdörr. Förra lägenheten var faktiskt snäppet värre än den här, med billarm som sattes igång och familjebråk mm. Tack och lov var den första hur bra som helst, men tyvärr för liten när jag startade eget. Hade jag kommit direkt från hus och landet till den här lägenheten eller den förra då vet jag inte vad jag hade gjort.

Nu har jag funderingar i olika riktningar för jag pallar nog inte en sommar till här. Men det är flera saker att ta hänsyn till. Avståndet till min oas tex som jag absolut inte gör mig av med, om det inte är absolut nödvändigt. Min vision av stugan på landet bleknar mer och mer och annat framträder starkare. Om några veckor är minsta ungen också utflugen vilket ger lite friare valmöjligheter. Jag får se helt enkelt vart ödet för mig. Om det överhuvudtaget för mig någonstans. Nästa sommar sitter jag kanske här och ojar mig igen *ler*.

Om ni undrar över bilderna som jag pryder detta inlägg med så ska jag nu berätta. Första bilden en bunke och lättkesella. Strödde lite vaniljsocker i kesellan. Finns faktisk kesella med vaniljsmak men jag köpte förstås naturell. Varför förstås? Vet inte. Kan vara att vaniljkesellan inte var lätt ha,ha.

Andra bilden vispas denna vaniljsmaksatta lättkesella. Har man en mixer så använder man enklast den. Jag har inga sådana moderna saker. Vispen är över 30 år gammal och en av få saker jag tog med när jag flyttade till eget för nio år sedan. Linnet är säkert tio år gammalt och användes privat till att börja med. När jag sedan började sexa till mig för pengar för sju år sedan började jag använda det i hobbyn. Numer används det inte alls. Förrän idag då. Letade rätt på det i ettan och tog hem det. Trodde nästan inte att jag skulle kunna ha det. Men det kunde jag, om än att det smet åt på gränsen till det obekväma efter ett tag.

Sista bilden har den uppvispade vaniljsmaksatta lättkesellan fått sällskap av osockrade upptinade frusna hallon och blåbär som sötats med lite, lite cancerframkallande sötningsmedel i ströform. Denna smörja lades sedan i en gammal glassplastask och sedan skjuts in i frysen. Om resultatet överhuvudtaget blir ätbart återkommer jag till när mitt glassug sätter in.

Jag har en burk lättkesella kvar så om det här går att äta och naturligtvis även är gott, så blir nästa test med smält osockrad choklad och hackad mandel. Det kan bli en glass helt i min smak. Om det här funkar vill säga. Kanske finns det även extrakt av pistage att köpa om jag beger mig till en mer avlägsen affär och då kan det bli ännu en glass i min smak. Det man inte kan köpa får man göra själv helt enkelt.

Att jag kör osockrat beror på att jag är väldigt känslig för sött. Får ont i pannan bara jag luktar i en honungsburk tex. Men vin som också innehåller socker går hur bra som helst. Konstigt *ler*.

Nu ska jag övergå till siffror en stund. Det är inte heller min grej. Jag vänder lätt på sifferkombinationer utan att jag märker det. Jag hade för länge sedan mitt hobbymobilnummer rätt länge ute på hemsidan tills en bekant kund undrade om jag inte vänt på siffrorna. Och naturligtvis hade jag det.

2 kommentarer:

Svenne sa...

En stuga på landet tycker jag du ska ha, det är du verkligen värd!
Kraaam

Gretas Svammel sa...

Njaa...Svenne.. jag tyckte det också förr. Nu vet jag inte.