JOSEFINE MUTZENBACHER ( DEL 1 )

Sitter här med solen i ryggen. Den värmer riktigt skönt genom fönstret. Ute däremot är det inte speciellt varmt. Hade tanke på att ta en promenad efter det jag kommit hem från dagens besök. Men jag struntade helt enkelt i det, för känns mer som höst än som vår ute tycker jag. Hittar man ett ställe där det är alldeles lä, är det säkert jätteskönt, men blåsten var attans kall idag.

Trots en god natts sömn i natt, där alarmet väckte mig 8.00 är jag så himla trött. Blundar jag skulle jag somna sittandes. Kan ju inte skylla på sommartiden hur länge som helst. Kroppen borde ju ha vant sig nu. Tänkte att det är kanske lite vanlig, lagad mat som saknas så slängde ihop en omelett med tomat och massor av lök. Jättegott, men blev ju för sjutton ännu mer trött.

Bilden (som inte föreställer en omelett) är omslaget till en bok som förärades mig här om dagen. Givaren är specialist på att ge mig saker som jag inte har en aning om att jag vill ha, förrän jag fått det. Det här är en sådan sak. Josefine Mutzenbacher en wienerhoras historia, berättad av henne själv, heter boken. Författaren som fått äran att skriva ner hennes historia heter Felix Salten. 17 år senare skrev han boken om Bambi, som sedan Disney gjorde tecknad film av. Jag har inte hunnit läsa boken ännu, men i efterordet står att det finns gemensamma nämnare i böckerna. Båda böckerna handlar om barn som mister sin mamma och båda sympatiserar med de utstötta bla.

Själv kan jag nästan dra paralleller till min egen bok, fastän att det är 104 år emellan. Jag tror att jag kan det iallafall, för jag har ju som sagt inte läst hennes historia ännu. Den här boken kom ut 1906 första gången. Sedan har ytterligare utgåvor getts ut efter det. Just den här boken trycktes 2009 efter 1965 års utgåva.

Josefine (som hette något annat i verkligheten) livnärde sig som hora av den elegantaste sorten fram till hon var 42 år. Hon blev sjuk och under sin sjukdom skrev hon ner sin historia. Manuskriptet överlämnade hon till sin läkare strax innan en svår operation. En operation som ledde till hennes död 1904, 52 år gammal.

Jag reagerade över en sak i efterordet, som jag läste för att få lite inblick i historien runt om. Först står... "att här talar någon som skulle kunna kallas för en "lycklig" hora."

Längre ner står... "Ivår tid är naturligtvis denna romantiserade framgångssaga ingen överraskning, utan är snarare regel än undantag för sexarbetares självbiografier. 1906 var det ovanligt."

Är det verkligen så? I Tyskland kanske, men absolut inte här. Här blir man fortfarande inte trodd när man berättar om sin verklighet som sexsäljare om den verkligheten visar sig vara lycklig. Hur som helst. En helt klart intressant bok som nog snart är utläst. Återkommer då med en kort resume av den, del 2.

Läste nyss att fallet med den unga tjejen som av "kompisar" lurades sälja sex ska tas upp igen. Det är jag himla glad för. Men varför måste det till notiser i media för att folk ska bry sig? I kvällens Debatt ska de tydligen diskutera fallet. Socialtjänsten som hade hand om fallet ska granskas. Min önskan är att alla socialbyråer borde granskas. Det är fler fall än vad man kan tro som inte kommer upp till ytan. En "liten" människa har inte chans mot dessa myndigheter. Inte ensam.

Den här näthallicken verkade vara en ful fisk. En smart, ful fisk kan man kanske säga. Han inte bara tjänade pengar, vilket egentligen inte är konstigt då väl alla vill ha betalt för sina tjänster, han avtalade även till sig gratis sex av de tjejer han hjälpte med foto, hemsidor och annonsering. Fast ska man se krasst på det, så var det ju ändå ett ömsesidigt avtal två personer emellan. Han tvingade inte tjejerna att gå med på hans förslag. Jag kan tycka att det är fult gjort men inte att det ska anses så allvarligt att han måste skaka galler i flera år.

Men som Leif GW sa: Han fortsätter när straffet är avtjänat. Det är det enda roliga han har i ett för övrigt tragiskt liv. Det är väl lite så även jag ser det. Tragiskt. Inte att hjälpa tjejer med hemsidor mot ersättning, utan att även begära gratis sex.

Webdesigners finns det väl många av som inte behöver skaka galler. Men det är skillnad om Lisa behöver hjälp för att sälja tyg och garn på nätet, eller om Eva behöver hjälp med marknadsföringen av sina sexuella tjänster. Lisa tycker inte tyg och garn är så konstigt att sälja och Eva tycker inte att sexuella tjänster är så konstigt att sälja. Båda sakerna är tillåtna handelsvaror.

Det är köparna som avgör om det ena är mer okej än det andra. Men tänk om Bosse betalar sitt garn genom att ge Lisa en skön sexuell stund? Hur blir det då?