Undrar om jag någonsin bloggat så här tidigt? Jag tror inte det. Men det lönar sig att lägga sig tidigt *ler*. Kom i säng direkt efter Law&order och läste sedan till framåt midnatt. När det började bli svårt att hålla ögonen öppna och jag inte mindes vad jag nyss läst, så släckte jag och sov i ett streck tills jag vaknade. Alldeles mörkt och tyst var det och jag trodde det var natt och försökte somna om. Men jag var klarvaken och tydligen utsövd. Tittade på klockan till slut, 06.45. Mer än en timma innan den skulle larma. Men det var lika bra att gå upp, tyckte jag.
Så nu är alla morgonbestyr, både här på datorn och annars avklarade och det är en timma tills jag behöver dra på mig kläder, borsta tänder och ge mig ut. Utnyttjar då den timmen till att fixa dagens inlägg här. Bilden tog jag i måndags, när jag hade kommit hem från stan. Jag tar ju ibland (ofta) bara struntbilder för skojs skull. Lite så där hur som helst när andan dyker upp och kameran är inom räckhåll. Det här var ett sånt tillfälle. Satt på toalettstolen och ställde kameran på torktumlaren och knäppte av några stycken, viss om att jag troligtvis skulle radera allihop. Men förvånansvärt nog så blev de rätt skapliga om man nu får tycka så om sig själv. Men det får man.
Den här sista Kallentoftboken, som jag nu håller på att läsa, är faktiskt otroligt seg. Jag väntar hela tiden på, att nu måste det hända något. Fast det bara mal på om Malin Fors alkoholproblem och familjeproblem och andra oväsentligheter. Malin Fors är alltså kriminalare och mordutredare, för er som inte läst någon av hans böcker. Det här är den tredje boken i en triologi och den utspelar sig här i min stad med omgivning. Första boken var svår, men bra. Andra boken var jättebra och den här är då än så länge seg och relativt ointressant. Den här ligger på mitt sängbord och utgör således mest min nattlektyr.
Men jag kan ju liksom inte låta bli att parallellt med den också läsa andra böcker, mer faktaböcker inom mina intresseområden. En av dessa "Andens anatomi" ligger på rumsbordet, som jag då läser i soffan om det är dåligt på tv, eller om jag bara känner för det. En jätteintressant och bra bok, som alltså inte handlar om andar *ler*, utan mer om vår själ. Läste lite i den igår och överraskades av att det plötsligt nämndes prostitution. Sexualitet är ju en viktig bit för att själen ska må bra (liksom även kroppen). I boken står då bla att sex under vissa omständigheter är en form av byteshandel, som kan uppfattas som övergrepp energimässigt. Men om det är ett "rättvist byte" uppfattas det inte som övergrepp. Frivillig prostitution där man vill och önskar byta en tjänst mot i det fallet, en ersättning, måste ju liknas med ett rättvist byte. Iallafall i mitt huvud. Man tolkar ju som bekant så som det passar en själv bäst ha,ha.
Iallafall så står det även, att prostitution av ens energi är ett vanligare övergrepp än verklig prostitution, för otaliga män och kvinnor stannar i situationer som ger materiell trygghet samtidigt som de känner att de säljer sig själva. Det stämmer bra, tycker jag. Vi har ju ett par aktuella kändisexempel just nu. Med djurnamn, lustigt nog på båda.
Under min vanliga morgontur på Corren idag, hittade jag några bra saker. Det händer ju inte så ofta, trots att jag verkligen anstränger mig för att hitta bra, tänkvärda eller positiva saker. Allt annat mer negativt försöker jag undvika eller klicka bort snabbt som attan. De här skriverierna om utförsäkrade sjuka är typiska sådana exempel. Det är ju rätt länge sedan det skrevs om det första gången. Jag fattar inte varför inget hände då? Strunt samma. I en insändare idag, stod bla ett citat som komikern Ronny Eriksson yppat innan valet 2006:
"Det ologiska men inte helt osannolika är att nästa förslag blir att vi helt enkelt höjer gränsvärdet för feber".
Ja, det är väl det som skett nu, med råge.
Det andra jag vill dela med mig av så här på sluttampen av veckan är en krönika av Tove Lifvendahl. Kejsarens nya teori. Riktigt bra, tycker jag. Här är det just klimatet som antyds, men det kan ju vara allt möjligt. Utdrag från texten:
"Inför den största, magnifika, ypperliga manifestationen för teorin, gick kejsarna i processionen, och alla människor sade: Gud, vad de är kloka! Vilket ansvarstagande! Vilket engagemang! Ingen hörde de barn som stod bredvid och tittade på och undrade varför ingen vuxen fick eller vågade tycka annorlunda. Ingen låtsades bry sig om att den grunddata som teorin sades vila på vägrades visas upp. Och trots att bedragarnas elektroniska korrespondens blev publik där det framkom att de friserat siffrorna för att få teorin att stämma, vågade ingen ifrågasätta teorin, av rädsla för att verka oansvarig eller dum."
En länk till måste det bli, med tanke på ovanstående. En artikel också från Corren för ett par dagar sedan, som handlar om hur lätt det är att tysta en journalist, som då uttalar sig utifrån sin egen åsikt. Ingrid Carlqvist fick sparken efter att hon skrivit om barns rätt till sina pappor. Ni som är intresserade får klicka på länken och läsa.
Nu ska jag snart ge mig iväg för ett rättvist byte av sex, för att sedan promenera bort till Tornbys affärskomplex och fördriva eftermiddagen där med antagligen en himla massa folk. Kan känna hur skönt det sedan är, när jag kommit hem och slänger av mig kläderna, tar på något slappt och firar fredag med att hålla tummarna för Calle. Fast det är väl en utopi att han vinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar