KAFFE, TULPANER, DRÖMMAR och FUNDERINGAR

Nu har magen hållit sig någorlunda lugn i två dagar så idag testade jag kaffe igen och hittills känns det bra. Jag kanske till och med kan ta ett glas rött på lördag. Tanken idag är att jag då ska sätta mig vid köksbordet med skrivdatorn och försöka strukturera upp senaste skrivprojektet. Sedan nästa vecka, om återhämtningen fortsätter som nu, kanske jag scannar in några passande gamla bilder och lägger till.

 

Man vet ju aldrig vilka överraskningar livet har i beredskap åt oss, oavsett om man är frisk eller sjuk, men med tanke på min nuvarande situation så kan jag stundtals känna lite stress. Det är så mycket jag vill hinna med att göra innan jag lämnar det här jordelivet. Fast planen är ju att leva till 85-90 *ler*.

Trots hopplösheten ( eller vad man ska kalla det för ) som kom över mig i måndags så finns fortfarande den där starka känslan av att det fixar sig. Och jag kan ju inte bara plötsligt bortse från de tecken jag fått som förstärkt och bekräftat den känslan.  Frisk lär jag väl aldrig bli i bemärkelsen botad, men kan bara cancercellerna ligga i dvala och inte börja störa så kan jag leva som frisk.

 

Jag vet inte om jag nämnde att läkaren skulle sjukskriva mig mars ut. Det är bra, för då har jag varit sjukskriven ett år och bör förhoppningsvis inte hamna i Fas 3 igen, ifall jag inte skulle bli mer sjukskriven. Men med tanke på " hotet" om nya cellgifter så vet man inte. Helst vill jag naturligtvis fortsätta återhämtningen, bli pigg, få tillbaka hår och fransar och kondition och ork och bli av med några kilo och komma på något sätt att få in pengar. Inte genom sexmöten med samlag, det är jag lite rädd för nu. Att stötandet ska sabotera något. Men att återuppta massagen finns ju planer på, både med och utan efterätt, samt lite annat som jag funderat på.

 

Det skulle vara så himla skönt att kunna nollställa ICA krediten och ICA kortet och kunna ge ut barnboken och boken som är ett löfte till min mor. Det skulle också vara så skönt att slippa räkna ören varenda gång man ska handla, slippa prioritera bort, slippa välja mellan mjölk eller tomater typ.

 

Flytta till billigare och mindre lägenhet skulle underlätta den ekonomiska oron en del. Men till det krävs ju att orken återkommit och att jag hunnit få en buffert till dubbla hyror en månad, plus till flytthjälp. Ja, det är väl knasigt att sitta och fundera över sådant i det läge jag nu befinner mig i *ler*. Men jag är så infernaliskt trött på det här stillastående livet och drömmar håller ju hoppet uppe till en del. Jag fick i alla fall idag brev från FK att jag får anstånd med underhållet till januari -016. Skulden försvinner ju inte, tvärtom så ökar den för det läggs på ränta under tiden.

 

Sent igår eftermiddag ringde det på dörren. Jag trodde det kunde vara min gamla släkting som bor här i krokarna, men det var ett blombud som levererade en stor bukett tulpaner i olika färger, med ett fint kort till. Tulpaner signalerar vår för mig och jag blev jätteglad.
Nu har vi ju årets andra skitmånad kvar, alltså februari, innan jag på riktigt kan få vårkänslor. Men när vi går in i mars då vet man att det inte är långt kvar tills man kan njuta av värmande vårsol, ta promenader och se naturen vakna till liv. Vore ju kul om jag kunde vakna till liv då också *ler*. Jag vill ju gärna vara ett med naturen.

Ute just nu, dalar det ner vita partiklar från himlen. Det varnas för oväder läste jag. Därför tänkte jag ta en promenad ner till samhället och handla lite nödvändigt när jag är klar med inlägget. Kanske lägger jag kameran i ryggsäcken ifall jag får lust att ta ett kort.