BYXDAGS, FK, ANSTÅND, ÄGG och LITE TILL

On the road again. Letade fram ett par byxor ur garderoben. Är ju ett antal veckor sedan jag hade långbyxor på mig om man bortser mysbrallorna jag hade igår. Jag tror att jag tappat lite i vikt de senaste dagarna, men det gör inget för jag tar nog tillbaka det innan nästa behandling.

På väg till vårdcentralen är jag alltså och det är några timmar sedan. Hängde ryggsäcken över axeln eftersom jag skulle handla lite efteråt.

Ännu ett kort från i morse för att jag ville. Tittar jag i backspegeln så måste jag nog säga att jag mår skapligt idag. Men inte alls så bra som jag gjorde på torsdagen efter förra behandlingen. Om det beror på att jag mer än halverade kortisonet den här gången eller om det fortsättningsvis kommer att bli värre för varje behandling blir jag väl varse framöver. Tre omgångar kvar och det är bara att stå ut. Inte alls spännande längre, bara ett nödvändigt ont.
Jag skrev väl att hostan är helt borta? Men ett annat fenomen har dykt upp den här omgången, de sista tre dagarna har jag känt av högra skuldran och tar jag ett djupt andetag så känns det typ i revbenen. Fast det är väl i lungan. Bra eller dåligt? Det visar sig kanhända vid kommande röntgen. Jag hoppas ju förstås på, eftersom jag är en optimist, att det är gifterna som jobbar bort metastaserna. Det blir i alla fall bättre för var dag.

 Tycker att jag nu ser lite sliten ut på bilder på mer nära håll, så förskönade bilden en aning. Jag fortsatte att ha hårmössan på mig när jag kom hem fast satte upp den i en tofs. Den där magvärken som jag först trodde att jag slapp den här omgången kände jag av ordentligt idag när jag gick hem från samhället. Ni vet den då jag måste äta något för att lugna magen. Komma nu liksom när jag enligt mig borde vara helt okej.
Så det första jag gjorde när jag kom hem var att stoppa i mig några mandlar som övernattaren glömde sist. När jag sedan plockat in det lilla jag hade handlat så fixade jag en rutknäcke med mjukost, persilja och salladsblad. Och så tog jag kort på det ha ha.

Resten av den här dagen har nästan gått för fort. Eller så är det klockan som gått för fort. Det är i alla fall variation, ena dagen är seg som kola och en annan dag går i speedwayfart. Varje gång jag påbörjat något i eftermiddag så har jag blivit avbruten.

Först ringde en kille angående fläktvredet och det var ju bra. Han dök sedan upp efter en timma och satte dit ett nytt. Jag hade en fråga vilket resulterade i att han kommer tillbaka i morgon förmiddag. Jag vill inte skriva i bloggen vad det handlar om, för killen var himla snäll och man vet aldrig vem som läser här.

Sedan damp det ner en lapp i hallen att de kommer och fixar det sista med elementen. På måndag mellan 8-17 stod det, men inte vilken måndag. Så jag ringde för säkerhets skull, fast jag anade ju att det var nu på måndag och då är jag inte hemma utan får gå ut och lämna nycklarna på morgon.

Sedan ringde det igen. Okänt nummer vilket jag förr aldrig svarade på. Nu vet man aldrig, men myndigheter brukar oftast ha ett nummer, det står inte okänt. Jag svarade i alla fall och det var bra att jag gjorde för det var försäkringskassan. En man som lät precis som hottentotten på vårdcentralen och så hade han en typ mästrande attityd..... nu är det så här.... och du ska veta xx. Alltså ingen bra öppning för att få sympatier från mig. Jag blundade faktiskt och höll tyst så han fick prata. Ända tills han började nämna räntan. Då rann adrenalinet till. Vad är FK för en jäkla myndighet? Mannen i andra änden av luren hade ju inget med deras bestämmelser att göra, han förmedlade ju bara deras regler. Nu visade det sig att han var en rätt hygglig prick ändå och han önskade till och med en fortsatt bra dag.

Det handlade alltså om aktivitetsstödsåterbetalningen ( långt ord ) och om jag skulle få anstånd tills beslutet på min omprövning var klar. Jag fick återigen höra att den normala gången är att man betalar in och får man rätt så får man tillbaka det. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att de räknar med att man inte ska få rätt. Fram till 25 augusti är det räntefritt, sedan läggs det till en ränta på 9 % om man vill ha anstånd med betalningen. 9 % är väl ändå en hög ränta kan jag tycka och då handlar det om personer som är i en utsatt position både vad gäller hälsa och ekonomi och FK är den myndighet som ska bistå och hjälpa dessa personer, inte sänka dem än mer.

När han dragit det här, allt medan jag knep ihop ögonen hårt och försökte andas lugnt med magen så fortsatte han med att räntan sänktes om jag gjorde upp en avbetalningsplan. Det kändes nästan som att jag var med i Lyxfällan. Först var det arbetsförmedlingen man kämpade som en idiot mot och nu är det försäkringskassan. Jag har läst andras hemska berättelser men för mig är det här helt nytt. En ny lärdom kan man säga som jag helst hade velat vara utan.

Hur mycket kan du betala i månaden? hörde jag honom fråga i mitt öra. Vi kör på 500 om det är okej, sa jag. Det är lättare att låna 500 än 2.500.  Då sänks räntan till 3.99 % fick jag veta. Sedan kom hyggligheten. Han sköt fram första inbetalningen till oktober. Till dess måste väl ändå både omprövningen och sjukpenningprövningen vara klar? Om inte är det något som är mycket, mycket fel. Så nu får jag inbetalningskort hemskickat och jag ska meddela när jag får någon form av beslut av det ena eller det andra, så det här eventuellt kan ändras. Ja, ja mycket för lite kan jag tycka, men det blev ju ändå rätt bra. Jag slipper gå ut och råna någon på 2.500 *ler*.

Det här visar några väl kokta ägg. Jag hade precis sänkt plattan när vattnet började koka upp när den här mannen ringde. Sedan hade jag ju fullt sjå med att blunda och andas, så jag glömde totalt bort mina ägg. Typ 12-13 minuter fick de väl koka. Fast det gick att använda dem ändå i salladen.

Jag har en del länkar och funderingar kring dem, men jag tror inte att ni orkar läsa så mycket på en gång. Få se om det blir ett inlägg till, om jag hinner innan jag tar kväll och sätter på tv. Miffotv, Aktuellt och sista avsnittet av Mayday har jag ringat in i TV-tidningen. Gillar inte att följa serier på tv, men Mayday var bara fem avsnitt och faktiskt riktigt bra. Såg första avsnittet på Tunneln och det var väl okej, men sedan orkade jag inte se fler avsnitt.

Nu ska jag gå och ta hand om mina intorkade penslar som jag inte orkade tvätta igår kväll. Så slarvigt.