SISTA VÄNTAN

Morgondagen lär jag väl till största del tillbringa som vår vän på bilden, alltså sovandes. Helt fantastiskt att snart bli av med magen. Även om jag förstås helst hade velat sluppit att överhuvudtaget bli sjuk. Men man vet aldrig vad livet har för överraskningar åt en. Och jag blev ju faktiskt bönhörd, jag slapp Fas3 *ler*. Nu är ju önskan förstås, när de tittar ner i mitt innanmäte i morgon, att alla organ är opåverkade och friska. Men så tror jag blir fallet. Fast de tar ju förstås ändå bort de här specifika som jag rabblade i tidigare inlägg.

Två bra nätter följdes av två riktigt dåliga. Fanns inte en ställning som var bekväm. Inte rygg och inte på sidorna för då tryckte jag på magen. Ganska jobbigt för man vet inte vad man ska ta sig till. Värktabletter skulle ju inte ha hjälpt i det här fallet, så det brydde jag mig inte om. Men nu har jag dem bakom mig och jag ser fram emot sista natten med magen på sjukan. Jag hoppas nästan att jag får eget kryp in för då får jag tv på rummet. Annars måste jag gå till dagrummet och se tv. Tänker mig att jag ska sitta i sängen ikväll och se på Annika Bengtsson och vilken lyx att kunna justera huvudänden. Jag får äta fram till 24.00 så har med mig en banan som jag eventuellt ska äta då. Det märks om min bild blir verklighet.

Jag bäddade rent i sängen idag, så jag kommer hem till en renbäddad säng. Duschade och tvättade håret gjorde jag också, fast det var lite onödigt för i kväll ska jag tvätta både hår och kropp med desinfektionsmedel. Likaså i morgonbitti. Håll tummarna att operationen blir på morgon. 

Ett vil i soffan har jag hunnit med och det blir nog ytterligare ett innan ena avkomman kommer och hämtar mig och skjutsar in mig. Inget jag bett om, men han ville så då kan jag ju inte förbjuda. Däremot när jag ska hem är jag i behov av hjälp med att ta mig hem. Jag ska inte lyfta på två veckor säger de och jag har ju väska då och att skaka på buss är inget jag ens funderar på att utsätta mig för . Så han eller någon annan ställer upp då... när det nu blir. 

Jag har inte packat ner vad jag ska ha med ännu, men lagt fram lite. Det ska ju bli dåligt väder hela veckan så jag kan köra samma kläder hem som dit. Det kan jag tycka är bra, för då blir det ett ombyte mindre att släpa på. Kameran har jag med förstås, fast det är visst fotoförbud. Men har jag egen kuppe kan ingen säga något. Bärbara datorn tar jag ju inte med mig. Någon måtta får det va. Och eftersom jag inte har någon modern mobil så får ni leva i ovisshet en vecka sådär. Jag skulle gissa på att jag är hemma på fredag om inget oförutsett händer. Infektion i såret eller något sånt *ler*. 

Nu ska jag gå och fylla ryggsäcken med det jag lagt fram och sedan fixa till lite äggröra. Ett vil på det och sedan är det inte långt kvar.

Så nu håller vi tummarna och hoppas på det bästa. Vi hörs om en vecka sådär.