ATT VILJA NÅGON VÄL

Här sitter jag och glor på ett virusprogram som är på upphällningen. Men det räckte visst att bara regestrera sig så fortsatte gratisversionen ett år till. Men det här meddelandet har kommit upp nu under en veckas tid och då fanns bara alternativet att betala för att fortsätta. Idag fanns då plötsligt regestreringsalternativet.

Har jag inga trosor? Nää...faktiskt inte. Fast till jobbet hade jag det förstås. Tanken när jag kom hem var att  ta av klänningen och dra på de fula shortsen. Men jag tog bara av behå och trosor och behöll klänningen på. Ska ställa mig under duschen om en stund. Visst är det väl otroligt ändå att vi har en sådan sommar som vi har i år. Det har väl snart varit sol och varmt fjorton dagar i sträck. Fantastiskt. Det är bara så typiskt att just när vi äntligen får en sommar värd namnet, då får jag också ett jobb och jobbar hela sommaren. Fast att få ett jobb var ju även det rätt fantastiskt. I dessa tider som råder nu.

Även om det inte direkt är något önskejobb så känns det meningsfullt och jag överröses av beröm och bekräftelse från mina " skötebarn". Och det är ju för dem jag jobbar, för deras behov och välbefinnande. Inte alls olikt min önskan och strävan när det gäller mina hobbykunder också. Just nu är det inte någon direkt stress eftersom personen jag kämpade för tidigare, nu kommit till ro och somnat in. Det lär förstås komma en ny vad det lider, men till dess så tar jag mig den tid som jag önskar skulle finnas enligt schemat, till de andra jag ansvarar för. För två har jag på eget bevåg lagt till lite ryggmassage och det är otroligt vad det gör skillnad på både humör, livslust och aptit. Sådant gör mig så jätteglad, fast jag bävar lite för den dagen då jag inte längre har den här extratiden. Men kan jag höja någons välbefinnande bara under två-tre veckor så är det iallafall bättre än inget.

Lite roligt är det också ( faktiskt mycket roligt ) att en av dessa två säger exakt samma sak som flera  av mina hobbymassagekunder och då är de här av kvinnligt kön och befinner sig på sista etappen av livet och de får inte någon efterrätt *ler*. Den här damen säger det inte bara till mig utan till alla. Jag har så magiska händer, säger hon och jag både hör och känner hur hon njuter när jag varje morgon sittandes på en toalettstol masserar hennes magra, taniga, torra rygg med mjukgörande kräm, där hon sitter framåtböjd på en pall framför mig. Den här damen anser mig också vara en ängel. Så ni förstår kanske vad man har att leva upp till ,ha, ha. Den andra personen nöjer sig med att dagligen påpeka att jag är annorlunda och det tar jag som en komplimang det också. 

Jag märker att det här låter lite skrytigt, men ta det inte så. Jag vill bara dela med mig av den glädje man känner bara av att vilja någon väl. Av hjärtat vilja en medmänniska väl. Men som sagt, även om det känns meningsfullt så är det här inget jag strävar efter att få fortsätta jobba med. Tidspressen, stressen, den dåliga lönen, det lite monotona, vetskapen att det är i livets slutskede, stundtals tungt för kroppen, ansvaret, det dåliga gehöret från chefer och medicinskt ansvariga när något händer som berör mitt känsliga sinne, gör att jag klarar det en kort period men inte i längden. Det skulle funka om jag finge bestämma själv *ler*. 

I hobbyn bestämmer jag själv tack och lov, men jag tror det finns någon som är med där och som styr lite osynligt. Denna vecka hade jag en bokad och en preliminärbokad. Nu när jag jobbar så räcker det gott med två eftermiddagars avstickare till oasen. Den preliminära hörde aldrig av sig med något svar så jag la ut den tiden på hemsidan igår. I kväll hade jag mail från en tidigare känd kund som sist ångrade sig för att jag inte ville boka in så sent. Han efterfrågade nu en tid nästa vecka en viss dag. Men nästa vecka är redan planerad och inbokad. Nu läser jag alltid alla mail innan jag börjar besvara dem och den person som var inbokad nästa vecka på den dagen den här första kunden efterfrågade hade också mailat och undrade om veckans tid på hemsidan fanns kvar för då ville han ha den istället. Lätt som en plätt kunde jag då gå två personers önskningar till mötes. Sådant gör mig också glad. Och säkert dem också.

Trots att jag åkte hem direkt efter jobbet idag så bara försvinner kvällen i intet. Visserligen sov jag sittandes i rumssoffan 45 minuter. Då kan man snacka om att vara trött *ler*. Jag satte mig där för att kolla tv-tidningen ifall det var något att se ikväll och även om det vore så hade jag inte hunnit se det ändå troligtvis. Lutade mig bakåt en stund och blundade och så sov jag. Men det var skönt. Nu ska jag skölja av mig lite snabbt och se om jag hinner se lite på Aktuellt innan jag kryper i säng. Jag sover ungefär samma tider som solen såg jag. Den går ned 21.39 och upp 4.26. Jag går visserligen inte upp förrän 05.00.