MORGONPROMENAD

Halloj igen. Ja, som jag skrev så var jag ute tidigt idag. Med mina mått mätt iallafall. Vaknade vid kvart i sju i morse, pigg och fullt utsövd. Kan ju bero på att det är skit på tv-n och att jag låg isängen före elva igår kväll. Läste till tolv då jag höll på att somna över boken, släckte och sov sedan i ett streck tills kvart i sju idag. Boken jag nu läser kan jag ägna ett eget inlägg åt *ler*. Väldigt märklig struktur för att vara en kriminalroman, men det får hjärnan att jobba lite. Skriven av en kvinna, vilket inte har någon betydelse egentligen i sammanhanget. Tror jag inte iallafall.

Hur som helst så hade jag inte ro att ligga kvar, gick upp, drog upp persiennen och såg bara grått och mulet. Igår morse när jag tog min runda plockade jag en liljekonvalj och en syren och fotade när jag kom hem för att visa er och för att spara i naturmappen, hur naturen bara exploderat på två veckor. Det är nästan ofattbart. Plötsligt är vissa saker tidiga, trots att våren varit så himla segdragen. I morse drogs jag nästan ut av osynliga armar och kameran tog jag i handen. Med tanken att det är roligare med kort tagna på plats än en gren och ett blad i en sketen mugg på köksbordet.

Klockan sju var jag utanför dörren och det kändes så fridfullt och harmoniskt att jag fick lust att gå en extra sväng innan vattenstigen. Den biten jag körde lite intervall på innan isen försvann på vattenstigen. Annars är det nu vattenrundan jag kör som jag i år ökat ut en aning efter det att minsta skitungen mätte upp den och påstod att den bara var 1.3 km. Gånger två då alltså, cirka 2.5 totalt. Jag trodde den var minst tre. Nu är den över tre  för jag går nu runt och just idag säkert en halvmil för det tog nästan 1½ timma och himla skönt var det. Jag joggade lite mellan varven för att kompensera fotostunderna då jag mest lunkade. Inte en kotte träffade jag på.

Men när jag kommit utanför bostadsområdet och skulle börja jogga lite fram till vattnet,så tyckte jag att det rörde sig lite, långt fram i en dunge. Jag stannade och glodde och tyckte att jag såg huvudet på ett rådjur. Tyckte alltså. Jag var inte alls säker. Knäppte iallafall på kameran och gick så tyst jag kunde och visst där står ett fint rådjur och tittar på mig. Jag zoomar och precis när jag ska knäppa av så rasslar det bara till och rådjuret är borta. Jag trodde faktiskt att jag skulle ha hunnit fått med det på bilden, men som ni ser så trodde jag fel. Fint var det iallafall.

Pallar sedan upp kameran för att få till ett kort där jag joggar. Inte så himla lätt ha,ha. Man låtsasjoggar ju och av tio bilder blev det det här som funkade någorlunda.

Här vänder jag mig om precis när andra utlösningen löser ut, fast det blev ändå lite liv i bilden. Jag ser ju liksom inte med ryggen och trodde det var klart.

Springer sedan lite lätt upp till  det bästa. Min sida av vattnet. Jag kommer aldrig att vilja flytta härifrån, för om jag nu inte tar en massa extra vägar som idag, så kan jag komma hit på två minuter. Inget vatten som jag vill bada i ( men andra gör ), men vatten att få energi och lugn av. När jag gått med någorlunda raska steg ett tag så bryter plötsligt solen igenon molntäcket och speglar sig i vattenytan. Jag tycker det är helt fantastiskt att vara en del av naturen så här påtagligt och förutom några småfåglar som kvittrar så är det alldeles tyst. Det är bara jag, naturen och djuren. Lite svårt att få solen i vattnet på bild, men det är ett försök ändå.

Jag har saknat änderna som jag brukar prata med och tänkt att det kanske är lite tidigt för dem ännu.

Men så får jag på ganska långt avstånd syn på två stycken som ser ut som att de står och pussar varandra. På med kameran förstås och saktar ner mina steg. Zoomar in och är beredd att ta snabbt ifall de blir rädda av min uppenbarelse. Jag tar även ett par kort och det här är det sista och här är jag väldigt nära. Jag är osäker på om det är en hane och en hona eller två honor eller två hannar. Jag vet att jag kollade upp det här förra året, men har glömt det nu. Det ser ut som att de har samma teckning iallafall så jag antar att det är två av samma kön. Även änder kan väl vara flator eller bögar *ler*.

När jag började prata och fråga hur det låg till, så trippade de försiktig ner till vattnet och simmade ut med ryggen mot mig. Ja,ja...förlåt min nyfikenhet sa jag och gick vidare. Men här ser man väl tydligt att det är samma kön. Jag tror att motsatta könet är helt brunt och jag tror att det här är hanar.

Liljekonvaljeblad i massor och som sagt, igår plockade jag en nästan utslagen blomma. Bara nästan, men det går ju snabbt. Mors dag har jag som praxis att då brukar liljekonvaljerna blomma. Många gånger har jag som barn plockat dessa blommor till min egen mamma just till Mors dag. Om det inte hade varit Mors dag, så hade jag med all säkerhet ändå plockat en bukett. Jag gillar liljekonvaljer, fast blåklint, blåklockor och prästkragar kommer före... och sedan liljekonvalj. I den ordningen.

Jag minns att jag även förra året....fast jag tror senare än i år, hittade liljekonvaljer här och sedan blev det inte så mycket med dem, alltså mest blad och inga blommor. Däremot vägen till skogen, där lyste de vita blommorna ikapp med solen.  Måste ta en tur och kolla läget där snart igen.

De här näckrosorna såg jag igår och stannade faktiskt upp en stund då och bara sög in bilden. Nu har jag den bilden på datorn och jag är lite sugen på att göra en tavla av den. Det är ganska länge sedan nu som jag kletade med färger.

Fick sedan syn på de här små fina blommorna. Jag vet inte vad det är egentligen, om det är nattviol? Jag förknippar dessa med sommar och ihop med smörblommor och klöver blom. Jag vet, det är bara att googla, men det räcker så väl att de fanns där och lyste upp min väg just i morse. Namnet är oväsentligt.

För att då fullända denna försommarmorgonpromenad, så vore ju ett snack med korna pricken över iet. Koutsläpp har det ju redan varit och förra året gick jag alltid en bit extra nerför en backe för där i en hage/dunge stod korna och väntade på att få snacka lite och sedan följde de mig en bit på vägen tillbaka. I morse gjorde jag likadant, gick nerför den här backen, men hagen var tom. De kommer nog senare i sommar, hoppas jag.

Vänder tillbaka och här i bostadsområdet finns då redan utslagna syrener. Visst är det väl ändå rätt tidigt? Förra året plockade jag syrener i slutet av Maj till en familjefest minns jag och jag minns också när jag var barn och skolan slutade i början av Juni. Vi hade en syrenhäck som alltid stod i full blom då. Nu är vi ju bara i mitten av Maj.

En liten kisse satt och väntade på mig när jag var hemma igen. Han hör till grannen under mig och det var hans kompis, som hör hemma på samma ställe, som hälsade mig välkommen när jag kom hit med första flyttlasset. Kompisen är mörkgrå och långhårig och väldigt vacker. Den här är också vacker och snäll, trevlig och gemytlig. Men han eller hon fick trots det inte följa med in genom dörren. Ägarens altan är precis till vänster, Men katter är ju bekväma *ler*. Fast lite taskig kände jag mig allt, men jag försökte förklara och jag tror att katten förstod.

På med kaffet och på med datorn direkt när jag kom hem. Lite längtan hade jag allt efter att få sätta mig här på vanliga stället och vanliga datorn. Dessutom känns det nu så rent i huvudet att ha fört över bilderna från veckan, hit där de ska vara och kunna radera ovidkommande saker på den bärbara. Jag tror lite grann att den bärbara fyller samma syfte som oasen. Det är rent, det är tomt, ingenting som stör.

Duschen innan jag bänkade mig här med frukosten var även den guddomlig. Nej då, jag brydde mig inte om några massagestrålar, men jag har inte duschat sedan i fredags efter badet och inte tvättat håret sedan i torsdags. Med tanke på hur det var förr....ja inte så jättelänge sedan, faktiskt i min ungdom..... så är det väl bara blaj. Men hoppar man idag över en dusch en dag,  så  blir man nästan som en ny människa när man sedan skrubbar sig ren. Är det kroppens vana måntro, eller vad beror det på ? Psykets tro kanhända, jag vet inte. Och trots att sängkläderna bara är en vecka gamla så tar det liksom emot att lägga sig i dessa nu när man är ren och man = jag måste byta rent. Det kanske bara är jag som är knäpp *ler*.

Vädret idag har fortsatt med ömsom sol och ömsom moln. Jag hade ingen tanke idag på att åka och bada... nu när jag är rentvättad *ler*.... däremot att ta en filt och lägga mig ute och sola.  Så blev det ju alltså inte, för solen eller molnen kunde inte riktigt bestämma sig, så jag struntade i både sol och moln. Nu är det snart kväll och den här jäkla staionära datorn har hållit mig i sitt grepp och jag har till detta inlägg smuttat i mig ett glas rött och knaprat i mig en ostriskaka. På diskbänken ligger en stor, röd kvisttomat som jag senare ska skära i skivor, jag ska också skära en rödlök i skivor och en chevre och detta ska jag sedan inmundiga till Babel. Det enda jag kunde hitta i tv-tidningen som var något att se ,förutom Aktuellt och ev Agenda.

Kommande vecka är färdigplanerad med tre hobbybesök ( två nya.. kul ), två andra möten och ytterligare två aktiviteter. Ganska mastig vecka med tanke på att man är arbetslös och nästa helg fick jag se idag... är Pingst. Helgen då många gifter sig. Varför då undrar jag? Då hoppas jag på sol och bad och värme för min egen del. Och utslagna liljekonvaljer och långa promenader och flera änder.

En sista grej. Hotellmordet....vad blev det av det? Har jag missat något eller är media bara tyst? Gud, vilken roman det skulle bli av det där. Hoppas bara folk är förståndiga nu och undviker sexbesök på Birger Jarl. När jag nu skrev detta så kom jag på ännu en grej. Lugn det är det sista. Men när jag kollade statistiken hit förut, vilket jag gör sådär en gång per vecka, blir väl varje söndag nu då framöver....då hade jag, såg jag, besök från regeringskansliet. Ja, det är väl kul. Jag kan inte se personen som läst min blogg och inte vart från kansliet. Det kan vara så simpelt ( fast det kan det inte) att någon länkat till mig från regeringskansliet. Varför skulle min blogglänk finnas där? Nu är alla välkomna hit och läsa mitt svammel och jag hoppas att berörd person haft behållning av det den läst.