VANLIGT SVAMMEL

Tog några bilder igår helt spontant i oasen. Bestämde mig för att den här passar bra så här en fredageftermiddag. Stod och svajade lite innan jag åkte igår... ska jag stoppa ner kameran eller ska jag inte? Nää, tänkte jag först, jag är ju så trött och lär sova i mellantiden och inte varken ha ork eller lust att knäppa några bilder. Men, tänkte jag sedan, kameran är inte tung och tar ingen större plats i väskan, jag kanske ångrar mig om jag inte stoppar ner den.

Ja visst hade jag ångrat mig om jag låtit kameran stanna hemma. Vid första besöket, efter aktiviteten låg jag kvar en stund i sängen medan kunden intog badrummet. Det har jag väl gjort många gånger, men aldrig fått ide till pose. Det fick jag igår, så när kunden återgått till sin vardag pallade jag upp kameran och tog det här kortet. Tycker det blev helt okej, snudd på riktigt bra. Men det blir oftast bäst när man liksom inte planerar att nu måste jag ta bilder för att det typ fattas tre stycken till nästa uppdatering på hemsidan. Den situationen är det länge sedan jag var i. Jag har väl till åtminstone tre- fyra uppdateringar och blogghuvudena är klara fram till september. Nu raderar jag ändå då och då i hemsidesmappen när jag som igår tagit bilder som är bättre än en del andra. Det är bara till bloggen som det är skralt ibland och det beror på att jag inte vill använda så många av de kommande hemsidesbilderna hit för då är de liksom inte nya när de sedan kommer på hemsidan. 

Tog ytterligare ett i den här trasan som blev sådär och efter andra och sista besöket tog jag ännu några i den trasan jag hade då. I sängen då också och insåg när jag lagt in dem på datorn att bakgrunden var skit. Bakgrunden i det här fallet är de gardiner jag har nu. I dagens bild fick jag till det rätt bra med hjälp av photoshop, i de andra något så när. Nästa gång om det blir någon mer gång i sängen, så ska jag tänka lite längre, så jag slipper efterarbetet. Den här bilden skulle funka som blogghuvud ser jag nu. Och vem vet, det kanske kommer nästa år. 

På tal om trasor så blev det en liten fadäs härom dagen som jag inte upptäckte förrän igår kväll. Jäkla skit, för det är så helt emot min person. Jag hade fått önskemål om en trasa och jag hade noterat det i kalendern för att komma ihåg det. Nu tar jag sällan med mig kalendern till oasen och när jag duschat och skulle välja kläder så var det här önskemålet totalt borta. Jag tog en trasa som jag aldrig haft vid hans besök och han sa inget när han kom och besöket blev toppen. I går raderade jag mailen från de som bokat och som sedan varit och då slog det mig...jäklar. Jag brukar aldrig ta kontakt när ett möte är avklarat, men jag kände att jag var tvungen att ursäkta mig, så slängde iväg ett mail. Bagateller kanske vissa tycker och det är det väl jämfört med mycket annat, men det är slarv enligt mig och slarvar det gör jag aldrig. Fast det blev en lögn inser ni säkert, för det var ju precis det som jag hade gjort *ler*. 

Jisses vad klockan blev mycket. Telefonen ringde så jag gick ifrån en stund. En lång stund tydligen. men samtalet  (som var från en avkomma som jag inte pratar varje vecka med ) piggade upp och gjorde mig glad på flera punkter. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska fortsätta med för svammel. Man kommer av sig lite. Skåpet blev hämtat som det var sagt och lite fick jag för det, till slut. Himla skönt att kunna gå som folk i hallen igen. Nu är det bara soffan kvar ha,ha. Men jag är nog inte riktigt klar med den än, tror jag. Ena stunden vill jag ha bort den och i nästa älskar jag den. Precis när jag skrev det så kom parallellen till exet. Så dumt. Jämföra honom med en soffa *ler*. Men jag har nu funderat snart två år på att skaffa ny soffa ( vilket ni ju vet vid det här laget ) men inte kommit till skott än. Med exet tog det över tre år och han liksom soffan väntade ut mig så tålmodigt, tills ödet till slut gav mig en spark i baken och då gick det snabbt. Jag avvaktar väl lite till med soffan och inväntar svar ovan där.

Ovan där ja. För att svamla riktigt ordentligt nu när det snart är dags att placera sig i den för stunden älskade soffan för att se lite tv som avslutning på veckan....vad tycker ni om Folksams reklam? Jag vet inte riktigt i vilken kanal den går, men jag tror det är på fyran och jag tror det är Folksam. Gud, nu blev jag osäker.  En riktigt obehaglig reklam iallafall där katter svävar i fallskärmar. " Den här reklamen är till dig Eva". Första gången jag såg den kröp det längs ryggraden, andra gången bytte jag kanal snabbt, tredje gången gick jag därifrån och nu om den dyker upp så byter jag snabbt som satan kanal. Jag hoppas och förmodar att det är trickinspelat, men det gör den inte mindre obehaglig för det. Folk klagar på när tjejer i bikini förekommer i resereklam, eller när en butik i sin reklam frågar vilken korv som föredras i bröden, men att skicka upp oskyldiga katter i skyn verkar vara helt okej.

Fredag idag som sagt och jag brukar ju vilja ha kommande vecka klar innan helgen. Inte alltid blir det så och nästa vecka är kanhända lite speciell med Valborg och röd dag på onsdag. Jag försökte tänka i två riktningar när jag lade ut dagar på hemsidan då jag kan och vill åka in till oasen. Ledig dag mitt i veckan kan ju vara läge för ensamstående att ta en tur. Men många passar nog på att åka till sommarstugan, sjösätta båten eller göra annat. För de med familj är det inte alls läge att hitta på en ursäkt att vara borta halva dagen då. Jag fick ändå en del intressenter de flesta nya, men inget som ännu gått hela vägen. Jag inväntar ett svar till nu, men räknar inte med att det blir något.

Jag borde ju vid det här laget veta att jag bara kan coola ner och lita på att allt fixar sig på bästa sätt. Det har alltid gjort så. Även när det gäller AF så tror jag det kommer att göra det, men där måste jag tydligen inhämta kunskap, lära mig, få insikter och kämpa på. Jag skriver på bästa sätt, för det är ju inte alltid det jag önskar och vill som är det bästa i slutänden. Skåpet nu är också en sådan grej som bara löste sig. Men det är ändå svårt att verkligen ha den där tilliten, trots att man verkligen vill och försöker och tror. Hur som helst så löste sig nästa vecka också genom att en gammal bekant hörde av sig. Lång resväg, långt besök som generar lika mycket som tre massager skulle gjort. Varför slösar jag så mycket tid på att oroa mig? Den frågan har jag ställt mig själv många gånger.

Nu börjar snart danseriet på tv och jag ska tvätta av håret innan dess. Duscha struntar jag i, det gör jag i morgon bitti. Helgen ska jag tillbringa i huvudstaden och det ser jag verkligen fram emot. Nu fick jag nyss veta att 08-ungen kommer hit nästa helg, men då inte till mig utan till pappan. Jag visste att det var på tal, men 08-ungen har numera fullt upp med sitt liv så de här tidigare timmeslånga samtalen varannan dag är ett minne blott. Och det har jag verkligen full förståelse för. Jag minns så väl hur det var att ha småbarn och jobba och jag är uppriktigt väldigt glad för att de nu prioriterar pappan, vilket det även finns en orsak till. Det är ju annars alltid hit de kommer, men det är lite kul att få veta läget av en annan avkomma precis innan jag ska upp till dem. Jag ser framför mig 08 ungen när hon ska förklara läget och jag bara ....jag vet, jag vet. Fast jag tror inte att de kan åka ner hit utan att även ta en sväng till morsan ha,ha, trots att vi ses nu i helgen. Tänk om jag har fel? 

Jag inser att jag inte hinner håret, tar det i pausen. Orkar jag på söndag när jag är hemma igen så svamlar jag mer då, annars återkommer jag på måndag. Trevlig helg alla.