VITA PARTIKLAR FRÅN SKYN, BUSSÄLLSKAP, ROSE ALLIANCE

Sticker emellan med en äldre bild idag. Den får symbolisera sista tidens sittande. Även idag lär jag väl bli sittandes på ändan. Tittar jag ut är vyn jag ser utanför fönstret inte så jättelockande. Finns inte en enda spricka i den grå himlen och det singlar ner några vita partiklar. Så jag tänker hålla mig inomhus och troligtvis sitta framför datorskärmen. Jag vill gärna komma igång med det nya skrivprojektet nu när jag har tid. Inte alltid, men ganska ofta är det en liten procedur att klicka upp ett tomt dokument och börja. Man vet i huvudet hur man vill ha det, men just att börja kan ibland vara ett litet hinder. Man hittar på allt möjligt annat och inbillar sig att det är bättre att sätta igång imorgon typ. Även idag har jag en lista på saker jag bör göra...helst idag...och sedan börja med skrivandet. Det är bara det att i morgon har jag en ny lista *ler*. 

Det är inte alltid lätt att vara sin egen pådrivare. Speciellt inte för en sådan som mig, som har svårt att komma till skott. Jag kan berätta att spektaklet med AF nu i dagarna är löst för ett tag. Min magkänsla, intuition och tilliten till det som kom till mig var helt rätt, fastän att jag var osäker på om mitt agerande var gynnsamt för mig. Insändaren i lokalblaskan kan ha varit till viss hjälp och att den kom just då är antingen en tillfällighet eller ödet. Jag vet att jag är oskyldig till den, men de berörda vet det inte. Det är ännu för tidigt att i en blogg berätta hela historien. Det som gäller nu är att jag måste ta tag i min plan A och plan B. Jag kör båda. Plan C har jag strukit helt...det var att ta upp F-skattsedeln igen och försöka bli någon form av konsult/resurs.

Kommande vecka måste jag påbörja dessa planer och helst ha ett resultat innan veckan är slut. Jag försöker också att planera in hobbybiten i veckan som kommer och det verkar inte riktigt gå min väg. Men vi får se, jag är positiv. Jag har även en avkomma som trots sin ålder har sportlov denna vecka och som annonserat lite löst att jag kan räkna med ett besök under veckan. Ungarna är alltid välkomna, men det krävs ju lite planering det också med mat, inköp, hobbyn osv.

Gårdagen bestod av: buss....annan buss...tunnelbana...kort promenad....lyssnande och prat i tre timmar....kort promenad....tunnelbana...buss...annan buss. Jag åkte hemifrån vid halv nio och kom hem vid halv nio-nio. Varför ägna en lördag åt det kan man undra och det undrar jag också. Men ibland gör man lite halvknasiga saker bara för att man helt enkelt vill och jag ville. Jag ville träffa andra medlemmar i Rose Alliance och jag ville framförallt få veta vad som händer och sker.

Det var ovanligt många som slutit upp denna februarilördag och bara det värmde mitt hjärta. Jag tror ingen var under 25 och det var ingen heterosexuell man ( vad jag vet), annars var det en trevlig blandning från cirka 25 - 60 och även över. Som någon i församlingen sa....så mycket olika kunskap, erfarenhet och visdom som sitter här. Om någon såg oss är jag hundra på att inte en enda som första tanke, skulle tänka...jaha där sitter ett antal sexarbetare. Jag tror inte associationen till sex ens skulle föresväva någon. Kanske lite Dr Jekyll och Mr Hyde ha,ha. Under de lugnaste vatten osv. 

Som jag skrivit tidigare har jag ingen längtan efter att stå i centrum och därmed inte heller att vara aktivist i ordets rätta bemärkelse. På ett sätt är jag väl det ändå med bloggande, artiklar, bok och tv, men då är det bara jag och det är bara mina egna åsikter...som lustigt nog sammanfaller med tex Rose Alliance. Mitt engagemang är nog samma som tidigare men jag märker att lusten, viljan och att till varje pris få folk att fatta har mattats betydligt under åren. Därför är det så otroligt glädjande att andra har glöden, lusten och det jädrar anamma som krävs för att få till en förändring. 

Pye är väl den som jobbat hårdast, vilket inte är konstigt med den kunskap, erfarenhet och kontaktnät som hon har. Jag ska inte sticka under stol med att jag stundtals har tvivlat på alla visioner som spånats fram vid olika möten. Men utan drömmar och visioner kommer vi ingenstans och blir bara en enda verklighet så är det stort. Jag hann inte fullt ut igår då jag hade en buss att passa och lämnade innan allt var klart, att tala om hur jäkla glad jag är över utvecklingen. Säkert spelar inte min åsikt någon roll så, men en hel del läser säkert här och för er och alla andra läsare kan jag säga att det som sker, skett och kommer att ske inom denna organisation, lär i en förlängning få positiva resultat. Nu finns det vad jag förstod flera positiva, engagerade och frivilliga individer som gärna avlastar Pye i vissa frågor och bara det är ett tecken på att kämpandet för våra rättigheter växer.

Så gårdagens tråkiga resande var inget onödigt eller bortkastat enligt mig. Jag åkte hem och de andra gick på lokal för mer avslappnande samkväm och umgänge. Visst skulle det ha varit trevligt att prata mer "hej o hå" med de närvarande över ett glas vin, men för mig betyder det rätt mycket att komma hem och få vakna upp hemma idag och ha en hel dag.  Alternativet hade varit senare buss och övernattning i ettan, eller hotell och hemfärd idag, eller våldgästa dottern som jobbar hela helgen och även då hemfärd idag. Nu räckte det med att avsätta bara en dag i helgen och det viktiga för mig är inte att umgås på lokal med andra sexarbetare, utan att bli informerad i en fråga som engagaerar mig. Överhuvudtaget har jag aldrig varit intresserad av att bli "intim" med andra sexarbetare ( med vissa undantag)..Det har inget att göra med att jag är osocial ha,ha, men jag är bekväm och kan själv och väljer själv. 

Om jag då fortsätter med gårdagen och bussresa och väljer själv tex.  Så gick resan upp väldigt fort. Jag kan först säga att jag blev nästan galen när klockan satte igång halv sju. Jag var så trött så trött och orkade bara inte kliva ur sängen. Jag somnade om och somnade om och somnade om och för varje gång repeaten ljöd svor jag och for ut med armen för att med kraft stänga av oljudet. Ni fattar inte hur synd det var om mig just då. När jag sedan såg att klockan var kvart över sju fick jag hjärtklappning. En timma ungefär hade jag på mig att äta frukost, sminka mig, duscha, klä mig mm. Det fixade jag förstås eftersom jag var tvungen.

När jag sedan står och väntar på bussen till Stockholm får vi besked att den är tjugo minuter försenad. Det föranleder då en äldre herre att inleda en konversation. Jag är ju inte direkt svårpratad, vilket alla som träffat mig vet. Så under väntan får jag veta mycket om denna herres ärende i huvudstaden, hans barn och barnbarn. Det är en väldigt belevad man som uttrycker sig väl och på ett intressant sätt. När sedan bussen kommer är min avsikt att försöka sova lite på resan. Men när nämnda herre vill inta sätet bredvid mig kan jag ju inte säga nej. Jag kunde alltså inte välja bort detta pratglada ressällskap ansåg jag. Men det var trevligt, om än inte vad jag hade tänkt mig eftersom tanken var att sova. Allt utom vädret avhandlade vi nog. Pensionerad polis var han och säkert tjugo år äldre än mig. Jag fick mig till livs flera historier från hans yrkesverksamma liv. När vi närmade oss slutstationen på resan plockar han fram en anteckningsbok och ber mig om en penna. Jag håller masken, men tänker...herregud. Han vill ha mitt telefonnummer och det får han. Jag svarar ju aldrig på okända nummer ändå. 

Jag kan inte låta bli när jag reser mig för att gå av, att med glimten i ögat påpeka att om 14 dagar undrar du vems nummer det där är. Jag hade innan förberett honom på att när bussen stannar kommer jag rusa för att jag har en tid att passa. Hem däremot sov jag ända till Norrköping.

Jag hade några länkar, men inlägget blir långt nog ändå. Struntar i dem och berättar istället att datorklockan hur otroligt som helst, nu har visat rätt tid i över en vecka. Till veckans planering ingår bla ett besök på Siba, mest för att bara kolla datorer och för att uppdatera Expertkortet med ett inköp. Ska  köpa något som verkligen behövs, en ny cd spelare till oasen. Ibland är det omöjligt att få igång skivan. Men den är fem år gammal och har satts av och på kontinuerligt under dessa år. Ett nytt gorillastativ till kameran är också behövligt. 

Avslutar med hur jag tolkade en rubrik. "Ica borde inte få använda fondnamn som vilseleder kunderna", lyder rubriken. Med tanke på all skit med köttfärs, hamburgare och lasagne så var min tanke....jaha, nu ljuger de om innehållet i fonderna också. Jag använder ju bara vegetarisk fond, men kanske kan jag inte vara säker längre på att det är verkligen är vegetariskt. Jag klickar upp artikeln och ser att det handlar om aktiefonder.