onsdag, maj 25, 2011

BARA LALLAT RUNT OCH FUNDERAT IDAG

Idag kom bikinibehån som jag väntat på i två månader. Lika länge sedan är det som jag fick bikinitrosorna. Nu är det bara solen som fattas. Och någorlunda stiljte. Jag gillar inte alls den här blåsten. Tog tag i städningen idag och öppnade några fönster för att även få det lite friskare. Gick bra så länge dammsugaren lät, men sedan klarade jag inte av att höra vinandet. Får associationer till en dålig skräckfilm, där någon eller några gått vilse, hittat ett ödehus och nu sitter där inne och hör blåsten vina genom dörr och fönster och man som åskådare bara väntar på att något hemskt ska hända. Livlig fantasi, jag vet. 

Kom på att jag inte nämnt något om den där progesterongelen jag köpte. Den som skulle balansera östrogen och progesteron. Nu har jag lagt den på hyllan ett tag. Den står sig till 2013. Men jag körde två omgångar, 25-26 dagar, uppehåll fem dagar och så 25 dagar till. Ibland glömde jag förstås och de dagar jag solade fick jag för mig att jag skulle hoppa över. Svårt att säga något om resultatet, då jag inte vet om skillnaden berodde på gelen, eller på annat. Men den där frustrerade kombinationen av rastlöshet samtidigt med en inre stress försvann. Det är gott nog, tycker jag och kommer det tillbaka så kör jag några omgångar igen. 

Många tankar och funderingar far genom huvudet när man går och lallar och styr med allehanda saker, som jag gjort idag. Intog som vanligt frukosten vid datorn där det är svårt att inte ta del av både det ena och det andra. Saker som varken berör mig eller intresserar mig nämnvärt hamnade av bara farten framför näthinnan och en del klickade jag mig vidare på för att få åsikter och info från andra håll. Sedan ploppade tydligen det här upp under dagen för jag kom på mig själv att gå och fundera över arbetslösheten över lag, över bostadsbristen, över Bodström, över rättsväsendet, över vad som gör att våldet ökat, över behovet att synas för vissa och massa annat. Jag tänker inte analysera allt jag tänkte här, så var lugna. Dessutom när tankar bara virvlar förbi så är de ganska snabbt borta ur minnet. Är det bra saker försöker jag skriva ned dem i stolpar. Men det här är inget användbart till något. Bara tankar och inte mycket mer. Men lite kan jag utvidga.

Färre arbetslösa kan man läsa, mot april förra året och fler lediga jobb. Men läser man mer så innebär det att de arbetslösa minskats med endast en procent och de lediga jobben är ca 12 000 fler, varav en tredjedel finns i Stockholm inom bla finanssektorn. Det är således långt, långt kvar tills balansen mellan utbud och efterfrågan är någorlunda acceptabel. Samma sak är det inom bostadsbristen. De flesta unga bor kvar hemma och det kan man ju undra hur bra det är i en förlängning. För vissa finns inget alternativ då de inte har jobb, men en del kan men då finns det istället inga lägenheter. Det behövs 163 000 nya bostäder enligt en rapport från hyresgästföreningen. Något man inte kan tillfredställa då produktionskostnaderna stigit rejält. Det är ta mig sjutton inte lätt att vara ung idag och det blir svårare och svårare om ingen ändring sker. 

Därifrån är det  lätt att spåna in på våld och rån. Just rån som begåtts tycker jag mig se ofta nu, att det skrivs om. Är det kanske fattiga, desperata människor ( unga som äldre ) som totalt tappat omdömet? Likaså bärandet av kniv. Det verkar nästan vara mer regel än undantag att unga bär kniv eller annat vapen att försvara sig med. Med alkohol eller andra droger i kroppen och i trängt läge åker kniven upp som de viftar med, antingen i avsikt att skada just då eller för att skrämmas med. Vill det sig illa, vilket har hänt här i stan några gånger på kort tid så blir någon svårt skuren. Vill det sig än mer illa så avlider den skurne. Det är så himla onödigt, både för den som håller i kniven och för den som drabbas. Trygga barn i ett tryggt samhälle skulle inte behöva bära kniv. Nu är ju tyvärr vare sig barnen eller samhället speciellt tryggt idag.

Inte ens rättsväsendet är ju särdeles tryggt, eftersom man kan dömas till tolv års fängelse i ena instansen för att i nästa bli friad. Tvärtom händer ju också. Hellre fria än fälla om bevis saknas är väl något som bör gälla överallt? Bodström då? Varför fundera på honom? Ja det undrar jag också. Jag har som säkert de flesta vet, aldrig varit någon fan av honom. Han har alltid tett sig om en tragisk hycklare i mina ögon, av olika orsaker. En fotbollsspelande juridikstuderande med ett utseende som charmade många kvinnor. Träffade Nuder på en klubb vilket resulterade i att han med Nuders hjälp fick in en fot i politiken. Att det blev just Socialdemokraterna kanske bara var en tillfällighet.

Nu blev jag lite nyfiken vad som skrivs från olika håll, om honom och nya boken. Det jag läste ändrade inte min uppfattning. Speciellt inte när jag såg att han dragit tillbaka boken för att han inte var nöjd med omslaget. Det fanns säkert annat också som han ville ändra, men det är bara min spekulation. Jag undrar som flera andra också gör, vad meningen är med boken och vem är den meningen till för? I mitt huvud liknar jag den med en slags terapi. Att göra sig kvitt sin gamla arbetsplats som han tydligen inte trivts så väldigt bra på. Eftersom det är en offentlig arbetsplats med offentliga fd arbetsskamrater föds iden att ge ut den, då folk gärna läser skvaller om "kända" personer. Att sedan skriva nedlåtande om andra höjer som vi vet vårt eget ego. Sedan kan man fundera på om vanliga Svenssons verkligen är så intresserade av att läsa det här. Det kanske bara är hans gamla arbetskamrater som finner nöje i det. Eller onöje.

Det för mig då osökt in på det här med att vilja synas. Rädslan att bli bortglömd för de som tidigare syntes och önskan för nya att bli upptäckta. Det viktiga är oftast inte på vilket sätt eller av vilken anledning de syns, utan att. Att folk får upp ögonen för dem, får veta att de finns. Förr räckte det oftast att vara bekräftad av sin närmaste omgivning, familj, släkt, vänner, lärare och arbetsplats om man hade tur. 
När man ser de här nya programmen som går nu..."Stjärnorna i köket" och "Herr och fru" tex, inser man ( jag ) att det inte är de som är mest i ropet som medverkar. Utan det är de avdankade, nästan fd kändisarna. Rickard Herrey, Peter Harrysson, Christina Scollin, Björn Hellberg, Malin Berghagen, Anna Book för att nämna några som ser sin chans att uppdatera sin nuna. Den sistnämnda tackade ja till båda programmen. 

Det är ju deras levebröd i stort sett, att ha kvar sin igenkänningsfaktor och förhoppningsvis sin popularitet hos folket, så jag ser inget direkt fel i det. Men lite tokigt ändå, lite desperation. Fast utan deras medverkan skulle det inte bli några program. Men jämför man exempelvis  "Så mycket bättre" och "Så ska det låta", där de medverkande utför sitt yrke, med dessa program där de bara ska svara på några frågor, eller laga en måltid och betygsätta andras måltid, är de sistnämnda bara ett sätt att uppdatera en bekräftelse, oavsett på vad och vilket sätt.  Man kan ju också som sagt göra som tex avdankade politiker skriva en bok och genom det få lite utrymme i media och i folks medvetande.

Undrar om det här ens är intressant att läsa *ler*. Jag kanske bara vill synas ännu en dag här på bloggen. Hur som helst har jag även annat som jag gärna vill ska synas på bloggen. Men det blir för långt att dra nu. Få se om jag orkar skriva ett kort inlägg till om det senare. Efter The Event, som idag sänder det nästsista avsnittet. Jag tände aromalampan innan jag satte mig här med någon avslappnande, väldoftande olja. Nu luktar det så himla gott i hela lägenheten.

3 kommentarer:

Gunnar sa...

Har en lenke igjen i dag, ikke direkte om prostitusjon men om sex-kultur og voldtekt.

"Sex-kultur øker faren for voldtekt":

http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/ostlandssendingen/1.7647803

Gretas Svammel sa...

Tack för det...Gunnar..jag vet inte om jag riktigt håller med den här poliskvinnan. Till viss del kanske. Jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om mina tankar kring det här ha,ha. men det ska jag inte.

Gunnar sa...

Ha ha.. jeg er ofte uenig med den her politikvinnen, og synes ofte at hun/Oslo-politiet og myndigheter generelt møter problemet på helt gal måte. :)