TORSDAG, MEN KÄNNS SOM FREDAG

Det känns som fredag idag, fast det bara är torsdag. Beror säkert på att det är fredag för mig. I den bemärkelsen att jag är klar med veckans åtaganden. Iallafall sådana åtaganden där andra personer också är involverade. Trots att jag kom hem redan vid fem i kväll och inte gick upp så jättetidigt i morse, så är jag trött. Börjar inbilla mig att det är den här lägenheten som plötsligt gör mig trött. De sista tre dagarna har tröttheten liksom inte blivit påtaglig förrän jag klivit in i hallen här. Ungefär som att få en smocka i nyllet.

Hur det än förhåller sig med den saken, så blev det ett väldigt skönt avslut på veckan. Inget möte är ju det andra likt och dagens började lite annorlunda än vad de brukar. Jag gillar ju variation och det kan jag väl säga att det var. Kroppen reagerade väldigt positivt, liksom kroppens ägare förstås. Alltså jag. Ja, besöket mådde nog inte så dåligt heller *ler*. Denna vecka har bara bestått av sedan länge kända kunder, men för dagens gäst var det andra besöket. Det är ganska skönt med sådana här veckor mellan varven. Visserligen kan även de bekanta kunderna lämna återbud, men de gör det oftast i god tid och jag slipper känna den där osäkerheten...att lägger jag tid och möda på att komma ur sängen i tid, sminka mig, ta mig till oasen, duscha, klä mig och förbereda mig helt i onödan, eller kommer personen att dyka upp som planerat.

Nåväl, när besöket tackat för sig och jag tömt papperskorgar och fixat till både mig själv och lokalen, uträttade jag bankärenden, gjorde lite matinköp och hämtade ut paket med en kavaj. Gamla trogna läsare minns kanske att jag har en som jag kallar slapparkavaj, som jag har som ytterplagg varenda vår, sommar och höst. Jag bor i stort sett i den så fort den värsta kylan släppt.  Den är köpt någongång i slutet av 80-talet och jag har lappat både foder och fickor åtskilliga gånger. I somras ägnade jag mig åt att leta ( många gånger) efter något liknande, då den här snart ramlar ihop fullständigt. Dessutom är den skitig för jag vågar inte lämna in den på kemtvätt längre av rädsla att fodret ska kapitulera helt. Nu fanns inga långa, pösiga kavajer att hitta någonstans.

Men för några veckor sedan började plötsligt längre kavajer dyka upp på nätet i olika sammanhang. Yes, tänkte jag, nu börjar de bli inne igen och så fann jag en som både passade min smak och min prisklass, 350 kr, som jag skickade efter. Det var den jag hämtade ut idag. Men att jag aldrig lär mig. Jag fick inte den kavaj jag skickat efter. Medföljde ett info att de skickat denna som ett alternativ och jag kan ju skicka tillbaka den. Men hur jobbigt är det inte att hålla på och skicka tillbaka? Och 350 är ju inga pengar på det viset, så jag behåller den och jag kommer säkert att använda den som jacka ibland. Det är kraftigare tyg i den här än i den jag beställde, vilket inte gör den slapp på det vis jag vill ha den. Det blir således ny kavajletning i vår. Men inte på nätet. Några kort med kavajen på, tyckte jag var på sin plats.


När mat och kavaj var upplockat, korten knäppta och myskläder tagits på...ja då borde jag ha fixat något ätbart....istället tog jag med ett litet glas rött, ett stort glas citronvatten och en bit roquefortost och bänkade mig vid datorn. Jag har tänkt varje kväll den här veckan, att när jag kommer hem ska ta ett glas vin. Men så har tröttsmockan slagit till direkt jag klivit över tröskeln. Det är liksom ingen mening med att öppna den sista enliterstetran jag har, ta ett glas och bli ännu tröttare. Men ikväll var det läge. Tänkte hinna ett inlägg till innan kl.21.00 då det är om Svenska maffian på (tror ) fyran och sedan Debatt efter det i ettan, så jag lär nog hämta påfyllning i glaset till nästa inlägg. 

Att dricka vin till tv-n i soffan är inte lika gott som att sitta vid datorn och smutta lite. Till tv-n ikväll blir det en dåligt mogen sharon skuren i fyra delar och en clementin. Det är så himla svårt med frukt nu för tiden. Bananer äter jag bara i yttersta nödfall, då det är så tjofsigt.  Päron har jag tröttnat på, de jag köpt sista tiden har legat så de blivit ruttna. Äpplen är fulla med bekämpningsmedel och annat så att de ska stå sig i evighet. Apelsiner? Jag har faktiskt tre stycken kvar sedan i julas. Är det klokt? Att de kan stå sig så länge alltså. Jag tänkte de skulle få ligga tills jag är tvungen att kasta dem. Kunde ju i och för sig pressa dem till jouse, men det är lite jobbigt. Kiwi har jag tröttnat på, hoppas det bara är tillfälligt. Plommon klämde jag på idag, men jag vet att det inte är rätt tid för dem just nu. Jag har blivit lurad förr. Likaså nektariner. Melon slängde jag ner en i korgen idag. En liten en som kändes bra, det är inte rätt tid för dem heller nu. Den tänkte jag kalasa på till morgondagens Lets Dance.


Hur viktigt är det att skriva om frukt, då jag har en hel del annat i huvudet? Saker jag sparat i flera dagar nu. Ganska mycket som florerat i tankarna och därför tänkte jag lyxa till med två inlägg ikväll för att inte ha så jätte, jätte långa som jag tenderar att få. Men nu är det liksom ändå kört. Jag har skrivit ett riktigt svammelinlägg, dessutom ganska långt, utan att ens nudda vid det jag har i tankarna. Få se om jag lyckas samla ihop mina funderingar i nästa inlägg ( som jag inte hinner skriva klart innan Maffian börjar). Men jag har ju hela natten på mig, eftersom ingen annan än tvättstugan kräver min uppmärksamhet i morgon.

 Gårdagens foton på nyaste trasan lade jag in på datorn nu ikväll samtidigt med kavajbilderna. Kommer nog att försöka hitta någon bra bakgrund till de tre jag bestämde mig för att använda. Men ni får ett smakprov eller två utan bakgrund i nästa inlägg.

Glömde ju att skriva att stövlarna på bilderna, var de jag inte fick om benen för några veckor sedan. Idag gick det bra. Tänk om fötter och ben kunde bli som vanligt igen. Kanske är det på gång? Eller så är det bara tillfälligt. Den som lever får se.