MITT VINTERLAND

Bild snodd från dagens lokaltidning. Hann väl knappt bli tisdag förrän olyckorna kom som ett brev på posten.Förstår inte riktigt det där att folk blir lika överraskade varje år. Tittar jag ut genom fönstret där jag sitter nu är det ganska vitt. Inte bara på marken utan även i luften. Och jag ska snart bege mig ut i det här vita. Oavsett om den inbokade kommer eller inte, så måste jag ändå ut och handla. Men innan ska jag måla till mig och plocka fram stövlar och vinterjackan. En dag som denna har jag inget val, det är dags för vinterkläderna helt enkelt.

Hade två mail från dagens inbokade idag, den så kallade andra chansen. Inte med återbud som jag faktiskt trodde, utan koll om tiden var okej. Trots det så finns känslan inom mig att ingen dyker upp. Det är lite märkligt, men den var så stark att jag alltså inte brydde mig om att sminka mig som jag brukar i väntan på morgonkaffet. Nu måste jag ju ändå kleta på lite innan jag går och nu är det ännu mer spännande att se om det lär komma någon eller inte. 

Morgondagens kända inbokade lämnade däremot återbud igår till tiden. Jag har blivit så himla lat, så jag låter det få vara så. Blir således en väldigt skral vecka det här, men jag kanske behöver egentid. Tid att fundera över mitt framtida liv. Det kan låta konstigt, men det är en form av stress att vara arbetssökande och inte veta vad och hur livet kommer att gestalta sig. Hur den ekonomiska delen kommer att bli mm. Planerna jag hade kom ju av sig när kursen blev inställd och jag har inte kommit på några nya. Hade jag inte haft sexhobbyn skulle jag nog klättrat på väggarna. Den ger iallafall en liten del av att vara behövd, av bekräftelse och av social närvaro. Viktiga bitar i en människas liv. Dessutom förstås ett litet extra ekonomitillskott, vilket inte heller ska föraktas, då jag slipper bli sjuk och pressad av den anledningen.


Programmet igår om curlingbarnen var rent hemsk i mina ögon. Stackars ungar säger jag bara. Fattar inte föräldrarna vad de gör mot sina barn? De här föräldrarna borde gå i terapi, något är snett i ett sådant beteende. Ett slags tvångsmässigt kärleksförklarande till sitt barn, som tyvärr gör mer skada än nytta. Priset borde dessutom inte vara en jorden runt resa som nu, eftersom alla de här redan är nerlusade med pengar, utan ett jobb. Inget program jag kommer att följa. Kanhända om jag kommer ihåg det att jag ser det sista avsnittet för att se hur och om de ändrat sig.

Nu måste jag nog dra mig mot badrummet ser jag på klockan. Jag vet inte om någon läste Billings inlägg om kungaboken? Jag har en känsla av att hälften av den här bloggens besökare bara tittar på mina bilder och skummar igenom mitt svammel, utan att bry sig om samhällets eskapader och åsikterna här och där. Inget fel alls. Jag välkomnar alla *ler*.

Iallafall kikade in idag igen och läste de sista kommentarerna på det inlägget. Vissa var riktigt bra, så därför citerar jag delar av dem här innan jag drar. Ett svar på varför kvinnor ställer upp på ett sådant beteende:

"Svaret blir i sin tur helt uppenbart. Många/vissa unga kvinnor hänger ihop med den typen av karlar för att de för stunden KÄNNER för det. Unga kvinnor av den sorten behöver ingen annan orsak än att de kände för det. Det finns ingen annan orsak och har aldrig funnits nån, tjejerna ångrar heller ingenting med argumentet att “de kan ju inte rå för hur de känner”

Senare när kvinnorna är äldre skapar de numera fantastiska idiot-teorier utifrån sitt enorma behov att slippa ta ansvar för sina ungdomssynder. Sålunda är det logiskt dessa teorier skapas. Anti Slamp Beteende (Anti Slut Behavior) kallas det och det spelar ingen roll om det är en 18-årig blondin eller en 40-årig kvinnlig professor.
Skillnaden är att blondinen använder tekniker som lämpar över det sexuella ansvaret på sitt ragg/sin pojkvän medan professorn utnyttjar sin makt i samhället för att sprida hittepåteorier som för säkerhets skull lämpar över ansvaret på varenda man som lever.


Sedan kom lite om Assangeaffären:


"Assange-affären har mörka skuggor kring sig. Anmälaren Anna Ardin*, politisk sekreterare inom Borderskapsrörelsen, hade en hemsida där hon berättade om sin “underbara natt” med Assange samtidigt som hon hade en listning för hur man använder “juridisk hämnd” som vapen. Sedan berättade hon också hur hon arbetat som “politisk provokatör” i Latinamerika (på SÄPO:s uppdrag?). Ardin känner alla värda att veta inom (S)-sfären och massor av mediafolk. En livsfarlig kombination om CIA också är ute på banan och vill gripa/smutsa ner Assange?"


Fanns även länk till någon artikel och ett svar tror jag på den artikeln. Jag har inte tiden nu att klicka upp och läsa dem. Nu måste jag sno mig. Skynda, skynda. kanske helt i onödan *ler*. Vem vet.