Herregud, så trött jag blir på mig själv stundtals. Just nu är en sådan stund. I morgon ska jag upp i normal tid, alltså skapligt. Redan vid 07.00 börjar alarmet ljuda (första gången). Annars är väl normal tid för mig runt 10-11.00. Får jag sova till 8.30-9.00 kallar jag det sovmorgon, i veckorna. Okristligt tidigt om det är helg.
Nu svamlar jag bara strunt igen. Trött på mig själv blir jag, för att jag inte bara kan göra det jag ska, så att jag kan komma i säng före tolv åtminstone. Det är för tidigt för att jag ska kunna somna, men då kan jag hinna läsa lite och förhoppningsvis bli sömnig av det.
Kom hem strax efter sju ikväll och efter inplockning av varor, borttagning av smink, intag av min ypperliga soyadrink, avlyssning av telefonsvarare och lite smskonversation med okänd, men trevlig hobbykund så var kl.20.00
20.00 började programmet Sommarpratarna på ettan. Jag har sett tre avsnitt (med dagens) och missat två. Nästa tisdag är det det sista. Jag tycker det är rätt intressant. Skrev kul först och det kan det också vara beroende på vilka personer som är med. De sammanför alltså personer som någon gång pratat i radions sommar. De äter tillsammans, dricker lite vin, lyssnar på bitar från sina sommarprogram och samtalar utifrån dessa bitar. Det intressanta är, att det ofta är helt olika personer som sitter där och dinerar ihop och flera gånger visas en sida som man aldrig riktigt sett hos dem. Ungefär som när kändisar föses ihop på slottet (glömt vad det heter) fast en helt annan tappning.
I tidigare program har de varit fem personer, idag var de bara fyra och 3 av dem rätt trista personer egentligen.Fast det är de kanske inte, vad vet jag. Bodström, Malena som sjunger opera, Lisa Marklund och Bosse bildoktorn. Alltså ingen riktig humorist eller skojfrisk person med ikväll. Omgångens tråkigaste och mest svalaste avsnitt. Ändå det program som varit klart intressantast. Visst är det lustigt?
Fråga mig inte varför jag tar ännu mer tid, till att redogöra för det här. Inte underligt jag blir trött på mig själv. Men nu måste jag ändå fortsätta, så jag kan lämna det. Intressant dels för att Marklund redan vid förrätten tar upp mina egna funderingar (att våga hoppa ut i det okända), dels för att Bildoktorn överraskade med sina tankar (han verkar vara en trevlig karl) och sist för att Bodström visade en sida som jag inte trodde, bara anat. Vadå för sida, tänker ni?
Programmet går i repris och det finns säkert även på nätet ifall ni vill kolla mina iaktagelser. Jag fick redan i början av programmet en känsla av en viss osäkerhet hos nämnda person. Inget konstigt, då det är något helt nytt och okända personer som man ska filmas ihop med osv. Sedan la jag märke till att han sällan tittade på folket, utan antingen tittade åt sidan, ner i bordet eller ut i luften, som om han noga tänkte ut i huvudet vad han skulle säga. Jag säger inte att han är en lögnare, men det är typiskt kroppsspråk för en lögnare. I slutet av programmet pratar de olika deltagarna om hur de tänkte, tyckte och upplevde det hela. De tittar förstås inte direkt in i kameran, men de tittar på någon och de har ögonen helt öppna. Utom Bodström, som tittar någonstans i fjärran med halvslutna ögon.
Allra, allra sist sitter de tillsammans på en bänk och alla sitter helt lugna och normala, utom Bodström som far med sitt ena ben och ser ut som om han inte riktigt vet vart han ska ta vägen och åt vilket håll han ska titta. Nu vill jag inte med det här påstå, att han måste vara varken det ena eller det andra. Han är säkert en bra karl, men oavsett om det som nu var han eller om det var en kund, eller vem som helst, så skulle jag vara extra vaksam och inte lita i första taget på personen. Men det är jag det.
Ett helt jäkla inlägg om nothing. Från början. Trött på mig själv blev jag således, när jag efter programmet kl.21.00 sätter mig vid datorn för kvällens åtaganden här, dvs blogg och mailsvar. Tänker, att jag skriver bara lite kort på bloggen, svarar på mailen så jag hinner med ännu en sak att skriva. En sak som jag borde gjort för flera dagar sedan. En timma. En timma tar det alltså för mig, från det jag sätter mig vid datorn tills jag loggar in för att skriva här. Ja tiden går fort ibland.
Började med att kolla hotmailen. Svara tänkte jag göra sedan. Där blev första stoppet. Hade ett mail från en tydligen väldigt duktig IT person. Han har gjort en hel del siter på nätet. Det sista i raden är denna. Varför, varför, varför får jag ett slags tvång, fastän att jag vet med mig att jag inte har tiden nu, att klicka in mig? Och varför måste jag fortsätta att på denna sida, skriva i min egen blogg, andras bloggar, expressenbloggen och hej och hå? Klart att en timma går fort då.
Det här är alltså en sida där man kan se hur ens blogg ligger till. Inte en statistiksida typ bloggtoppen, vars statistik för övrigt är helt åt skogen och inte stämmer med siffror och diagram. Klicka in er får ni se (om ni har tid). Gretas svammel tex är en måttligt inflytelserik blogg. Har plats 6.268 av 14.108 rankade bloggar i skrivande stund. Mycket hänger på att bli länkad, så för guds skull länka nu hit. Trots att Expressenbloggen mer eller mindre är vilande, så tog nyfikenheten överhand. Såå glatt överraskad jag blev. Den är mycket inflytelserik tydligen med 1.056 av 14.108 rankade bloggar. Men jag fattar egentligen inte så mycket *ler*. Här handlar det liksom inte, om jag förstått rätt, hur många besökare man har, utan om antal länkningar. Så om bara tio personer läser en blogg och alla tio länkar, så är det en mer inflytelserik blogg än om 110 läser fast ingen länkar. Ja, jag vet inte. Men kul sida iallafall.
Men på killens blogg hittade jag en annan mer intressant sida, som hans fru bla medverkat till. Poliometern. Här kan man söka på ett ämne, typ prostitution som jag förstås gjorde *ler* och få upp vilka politiker som nyligen diskuterat det och vad de sagt. Hittade en hel del matnyttigt, men där tog förnuftet överhand. Jag får läsa det en annan dag. Men jag tycker sådana här sidor är lite kul. Jag är ju lite statistikfreak själv. Nog nu med reklam för denna duktiga man.
Kort inlägg idag i brist av tid. Jo, jo. Lutar nästan åt årets längsta. Nåväl, jag lämnade mailen för en stund och loggade in hit. Läser som jag brukar ev kommentarer, som jag nu snart ska svara på också. Men fastnade för andra gången, då det fanns ett par länkar i en av dem. En av dessa länkar blev jag alldeles för nyfiken på för att bara låta vänta. Ett you tube klipp om hur Reinfeldt hotade riksdagsledamöterna, framförallt någon Karl Sigfrid, inför FRA röstningen. Helt otroligt och riktigt hemskt. Inte alls förvånad att Federley grät. Nu när jag ska länka funkar inte klippet. Det förvånar mig däremot inte. Men jag fick uppfattningen att delar av klippet var taget från tv-s Agenda, så det borde finnas någonstans. Alla som befann sig i andra kammaren innan röstningen finns ju också kvar och några vågade i klippet säga sin synpunkt och Karl Sigfrid finns ju ännu (lustigt nog). Man ska nog sjutton vara glad att man inte vet allt vad som försigår inom de politiska dörrarna. Eller kanske inte. Tillägg efter publicering: Just nu funkar klippet. Hur länge vet man aldrig.
Nu är blogginlägget skrivet, mailen är kvar och klockan bara går och går. Tiden som visas efter inlägget är alltså när jag börjar skriva. Man får lägga till cirkus en halvtimma i normala fall, när inlägget är klart och publiceras. Ibland mer ifall jag gör annat tex pratar i telefon emellan styckena, eller som ikväll då det blir extra långt och ingen bild fyller ut.
Måste bara avsluta med, att det var så skönt att stiga in i min oas idag. Hur fattig jag än blir, så ska jag försöka att ha den den här kvar. Det är något speciellt med atmosfären där och sättet jag fick den på är ju också lustigt. Ett längre hobbybesök bokade jag in ikväll och lägligt nog så fick jag förfrågan på ett vanligt jobb (kort och behändigt) som jag då tog mig an innan. I morgon blir det återigen två hobbybesök, men med olika inriktning. Tidigare start som sagt och ledig kväll. Kanske kan jag då göra det som jag borde gjort idag och som jag egentligen borde gjort igår, eller i förrgår, eller i...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar