ATT STROSA I TROSA

Ja, nu är några dagar slut och jag är här igen. Finns ju mycket man kan skriva, men jag känner mig själv. Det kan bli långt, långt med mycket onödigt vetande och hoppandes från det ena till det andra. Å andra sidan får det ju på den här bloggen bli precis som det blir. Det är ju min egna svammelblogg. Jag tänkte ändå att få ner de här dagarna lite lätt och enkelt. Kanske lyckas jag, kanske inte. Jag kanske inte ens lyckas att publicera bilderna, då jag den här gången satte ihop dem i en remsa, istället fär att hatta med en och en. Det blev alltså en ganska lång remsa, kanske för lång för att kunna publiceras i en blogg. Vi får se.

Har ni varit i Vagnhärad? Jag har. Nu. Åkte tåg dit för vidare färd med buss sista biten. Första bilden. Det här med remsan fungerade inte. Det är lite kul och lite utmanande att ge sig iväg själv, utan att ha en aning om något. Speciellt om man som jag är lite vimsig mellan varven och inte förstår alla moderniteter. Som att öppna kupedörrar tex. Efter en del slitande och letande efter knappar förstod jag, att det bara var att vifta med handen lite framför dörren. Vips så gled den upp så elegant och jag log så vackert jag kunde mot personerna som suttit och iakttagit mig. De flesta tittade ner, eller upp, eller ut genom fönstret.

Eftersom jag visste, att när jag skulle hem hade jag bara fem minuter på mig att hitta rätt tåg, så planerade jag att kolla vid ditresan vilket spår osv. Jag hade över en timmes väntan i Vagnhärad på bussen till Trosa, som då var den slutliga destinationen. Men vaddå. Vagnhärad var en liten håla. Två spår bara, så det var inte så svårt. Men de hade en pressbyrå, så jag köpte glass och Aftonbladet och de hade toalett i det gamla, förfallna stationshuset. Visserligen inget papper, men man får vara glad för det lilla.

Bussen till Trosa tog bara 8-9 minuter. Kom turligt nog i samspråk med en dam. Annars hade jag nog fortsatt någon annanstans. Jag trodde bussen skulle stanna i Trosa centrum, alltså på stadens torg. Så var det enligt internet och så var det förr, enligt damen. Nu är ju Trosa inte stort, så jag var ju snart nere på torget och hotellet hittade jag lekande lätt. Sommarpriser, men inte särskilt billigt ändå. Men hotellet (Bomans) var fint, fast något var det som störde mitt sinne. Vad vet jag inte, men kändes inte helt perfekt. Eter installation direkt till massagebänken. Sista kunden på dagen kanske gjorde sitt till, vad vet jag. Kanske andra skulle tycka det var bra, men för mig var det knappt okej. Lite utforskande efter det och lite mat, men det blev kyligt ganska fort, så framåt 22 gick jag till rummet och ägnade mig åt bok, den lilla flaskan vin jag tagit med och papper och penna.

Onsdagen började med stadig frukost, sedan dusch, sedan lite strövtåg och möte med den planerade bekanta framåt eftermiddagen. Det blev en öl, det blev mat, det blev vin, det blev promenad mm. Tommy Körberg huserade på hotellet och uppträdde både på onsdagen och torsdagen. Inte min favorit precis, men det sjöngs och spelades lite överallt. Trosa är väl en sommarstad. Kanske kan liknas med Visby. Mycket båtfolk. Hotell, restauranger och pubar ligger klumpvist främst vid hamnen. Jag tyckte det var en väldigt mysig stad, så här några dagar. Men jag skulle inte vilja bo där.

Torsdagen, alltså igår började också med stadig frukost. Sedan hade jag hela dagen på mig att själv utforska resten. Väskan lämnade jag i hotellets bagagerum. Tog paraplyet med mig, för enligt prognosen skulle det bli regn. Började vid hamnen med planering att gå ut till ett skär, men då tornade mörka moln upp sig (andra bilden). Vände in mot Trosa igen. Det blev inget regn. Hela dagen var perfekt. Besökte lite gallerier bla Lena Linderholms, Göstas fru. Köpte en bok på ett annat ställe. Gick utmed Trosa ån, som blev smalare och smalare och även båtarna ändrade karaktär.

Satte mig i en park och läste. Hade frukt och grönsaksstånd precis bredvid mig nästan, så tänkte köpa lite jordgubbar. Men gjorde det inte, för var inte så jättesugen. Satte mig på ett cafe och tog kaffe och glass istället. Det var så himla lugnt och skönt att bara vara. Bara finnas där utan tidspress. Satte mig och skrev lite, innan det var dags att hämta ut väskan.

Eftersom jag ändå hade gott om tid innan bussen gick, så avslutade jag vistelsen på en uteservering med ett glas vin. Monterade som vanligt upp min kamera med Biltemas stativ och fotade mig själv och som så ofta förr när det finns öppna människor i närheten, så inbjuder det till samtal. Det lite lustiga här, var att när jag satt och skrev ner några meningar som ploppade upp i huvudet Vinet är gott. Stunden ger frid. Snart åker jag hem, men än finns tid. Då brakade det till bakom mig och ett bord med parasoll for i backen och undkom mig med en hårsmån. Både friden och vinet kunde blivit ett minne blott. Men jag fick några minuters uppmärksamhet av personalen *ler*.

I god tid och i sakta mak begav jag mig sedan till busshållplatsplatsen för färd hemåt. Sista bilden är tagen genom busskurens plastfönster. Steg innanför tröskeln här strax efter 21.00 igårkväll. Skönt att komma hem, men kul att se andra miljöer och som sagt Trosa är en väldigt mysig liten stad så här på sommaren när solen skiner och värmer. Kvällen igår gick åt till att ringa barn, packa upp, kolla bloggar och mail och Corren. Dagen idag försvann som vanligt *ler* i ingenting. Det blir nog ännu ett inlägg ikväll om en del märkliga upplevelser. Om man nu vill se det som märkligt, vilket jag gör. Avslutar med en bild från onsdagskvällen.