SOLBELYST ANSIKTE och KALLA ÖRON

Jo men visst. Idag blev det en liten snabb promenad. I solen. Det är otroligt vad detta gula klot kan göra för sinnet. Försökte gå så att jag skulle ha solen i ansiktet mestadels av vägen. Jag inbillar mig säkert, men jag tyckte den värmde lite. Fast det var rätt kallt ute 6 minus nästan och öronen var alldeles röda när jag kom in, vilket jag då förevigade på ett kort ha,ha.

Skriver jag något då? Nu när jag har möjlighet och tid. Njaa, tanken var att sitta vid min skrivhörna med den bärbara i eftermiddag. Tyvärr verkar det som att eftermiddagen just idag var väldigt kort. Var det överhuvudtaget någon eftermiddag idag? Min datorklocka närmar sig med raska steg halv sex och det räknas väl som tidig kväll.

Ju äldre jag blir, ju sämre självdiciplin har jag. Jag har nog ingen alls. Kanske måste jag ha någon som säger till mig, gör det, gör det. Fast det är det som är så skönt, att inte ha någon som talar om för mig vad jag ska göra. Nu är ju det här som hänger över mig viktigt i mina ögon. Väldigt viktigt faktiskt. Ni kommer att hålla med mig en vacker dag och då menar jag vacker.

Efter promenaden och öronfotograferingen, la jag in bilden på datorn, klickade upp photoshop för att beskära och helt plötsligt var klockan fem. Tänkte bara testa hur den där bakgrunden jag hittade här om dagen skulle funka ihop med korten på den tidigare oanvända trasan (nu är den ju använd) när jag ändå hade photoshop öppet. Inte lätt för en sådan som mig att bara testa. Hur gör man då? För att verkligen se proportioner med mera måste jag ju fylla i bakgrunden och när jag ändå håller på med det kan jag ju lika gärna göra det ordentligt.

Jag blev nöjd med resultatet och måste bara testa nästa kort och nästa och nästa. Så är det och så var det. Jag ser det som ett friskhets tecken. Med solen kommer inspirationen.

Ni kanske undrar om jag provat de nya trasorna jag skickade efter? Jo då. Det gjorde jag förra veckan och den jag visade på bloggen blir helt okej när midjemåttet minskats några centimeter. Den andra är okej redan nu, men väntar in rätt tillfälle att ha den.

I morgon är det tisdag och normalt ska jag då ha en inbokad hobby efter årsskiftets planering och tänk. Visserligen erbjöd jag en person en tid imorgon, som inte fungerade för personen. På onsdag ska jag kravla mig ur sängen jättetidigt för ett möte med en utav de två som vill ha tidiga tider. På torsdag är faktiskt två stycken inbokade, men två helt olika och därför var tanken att låta tisdag vara tom, vilket den ju också blir nu. Fredagar är liksom reservdagar, beroende på mitt behov och även om någon avlägsen kund råkar befinna sig här.

Jag har börjat få en del mail nu varför det aldrig finns några återbud på hemsidan längre. Det är väl löjligt att påstå att jag trappat ner, för det gör jag inte direkt. Men det är stor skillnad på att ha ett företag där man planerar och försöker få månadsbudgeten att gå ihop, till att som nu träffa tre-fyra stycken i veckan. Lämnar någon återbud så okej. Jag har ingen press att försöka få in någon annan, om jag inte själv är i behov av sex och närhet. Jag kan till och med om jag vill ha en helt tom vecka.

Jag har ju med åren fått en ganska stor kundkrets, så jag förstår dilemmat för vissa. Jag kan till och med få lite dåligt samvete när jag nu efter fem år som egen företagare, endast tänker på mitt eget behov. Både behovet av extra pengar och behovet av sex och närhet. Jag har fått tre olika mail inom loppet av en vecka där personerna erbjuder extra för att få en tid snabbare. När jag fick det första blev jag mest ledsen och kände mig nästan kränkt. Man köpslår inte så med mig.

När nästa mail kom, som var från en för mig känd kund började jag fundera. Är jag egoist? Är jag dum? Är de dumma? Måndagar är ju i stort sett alltid tomma. Ska jag föreslå det? Ska jag boka upp två stycken på samma dag? Vad har jag för syfte med att sälja sex, närhet och beröring till okända/kända män? Går världen under om de får vänta några veckor och jag då troligtvis längtar efter mötet och ger över hundra procent? Går världen under om de inte vill vänta?

Så kom ett tredje mail också från en person som jag träffat tidigare med samma erbjudande. Jag betalar så och så mycket extra om du fixar en tid helst denna vecka. Då började jag tänka från en annan synvinkel. Det här är komplimanger som jag ska suga åt mig av. Det är positiva ord, inte kränkande. Men om jag ska fortsätta att få komplimanger så måste jag ju även fortsätta att känna lust och glädje inför varje möte och ska jag göra det måste jag utgå från min lust och mitt behov.

Så enkelt är det ju och de allra flesta av mina kunder instämmer. Iallafall de som en gång träffat mig. De som inte förstår den här enkla ekvationen ska kanhända söka vidare, då vi troligtvis inte har samma syn på det här med sex. För mig är ömsesidig respekt och njutning viktigt oavsett om det är betalsex eller gratissex.

Oj, oj. Nu fick jag ur mig det här också, hur det nu kom sig att jag kom in på det. Det blir lätt så himla långa inlägg. Jag som tänkte dra mitt resonemang angående skatterna. Men det kommer fler dagar och glömmer jag det så var det troligtvis inte så viktigt. Handen på hjärtat. Vad är det egentligen som är viktigt? Ja, absolut inte mitt svammel *ler*.