torsdag, december 25, 2008

SEN NATT SEN MORGON

Det var inte alls gott med glögg igår. Jag drack ur den första muggen, sedan kastade jag resten. Även skvätten som var kvar i flaskan. Det är ingen som skulle komma att dricka upp den ändå. Den här var spetsad med rom, 20% plus söt, som väl all glögg är, om den inte är sockerfri och är den sockerfri är det andra onyttiga tillsatser i. Jag har svårt med både sprit och sött. Utpräglad spritlukt, eller smak ger mig kväljningar och stoppar jag näsan tex i en honungsburk får jag ont i huvudet. Jag är väldigt känslig för just sött. En gång köpte jag en burk ättiksgurka, vilket jag kan få mani på och äta upp en burk på stört, som jag kastade för att den var alldeles för söt i min smak.

Jaha, nu vet ni det. Boken läste jag inte heller ut. Det är den här faktaboken som jag skrivit om någon gång. Jag har läst en tunn lättsam bok emellan, men nu vill jag liksom bli av med den här, innan jag påbörjar något nytt. Trots att den är väldigt intressant, så krävs koncentration och rätt humör och lust för att ta till sig innehållet. Jag hade väl inte det igår. Istället knäppte jag på tv-n och såg en dokumentär på en kvart om 90-åriga Britta. Den blev jag glad av. Senare på kvällen såg jag ytterligare en dokumentär, om ett gäng pensionärer (tror ingen var under 75) som åkte på en bussresa till Holland. Deras första bussresa så långt. Själva innehållet var väl så där, men jag ser kanske på ett annorlunda sätt, så den var rätt givande.

Den visade återigen hur viktigt det är, att inte bilda sig en uppfattning utan att veta. En av tanterna på resan upplevde jag som en liten surkärring, som kom med bitvis bitska kommentarer till medresenärerna. Lätt att få antipati mot en sådan. Jag undrade förstås i mitt stilla sinne varför hon var så. Ja, det var flera jag undrade över. Men den här tanten satt i en sekvens och pratade med en utav de andra på en bänk och berättade då om hur hennes man hade dödat deras 2½ åriga son en natt. Trots att det här var många, många år sedan och hon antagligen fått fler barn, så bär hon naturligtvis på den här sorgen fortfarande. Nu behöver man ju inte bli surkärring för det *ler*, men man får en annan förståelse för hennes agerande.

Sedan satt jag här vid datorn och skrev till framåt två inatt. Påbörjade blogginlägg till Expressenbloggen och som oftast så forsar det fram massor med nya tankar. Så i skenet av gran, tända ljus och liten skrivbordslampa fick jag ett antal ideer. Nu finns inte tiden att få ned allt, så jag gick och la mig till slut för att få tankarna att lugna sig.

Idag sov jag länge tack och lov och vaknade utan tyngd i huvudet och värk i tinningarna. Satte mig här med frukosten med tanken att skriva klart det ena inlägget. Men har inte kommit så långt. Kaffet är urdrucket och jag har kollat tidningsrubriker och läst vissa artiklar och kikat in på en del bloggar, kollat mail och nu skriver jag här. Eftersom det inte är någon sol, så struntar jag i promenad. Jag ska ställa mig i duschen och stå där länge, tänkte jag. Ska köra lite peeling, ansiksmask och vad det nu kan bli i en dusch när man är alldeles för sig själv *ler*. Ska sedan fixa en av rätterna vi ska ha imorgonkväll. Resten kan jag inte göra förrän imorgon.

Juldag är tydligen nu för tiden lika med utgång. Så i natt ramlar det in (som jag vet nu) tre stycken. Det kan bli fler. Det betyder iallafall att jag har hela den här dagen till eget förfogande, men det betyder också att jag har minst tre här från scratc i morgon. Normalt de helger när alla ska samlas här, dyker de inte upp förrän framåt fredageftermiddagen, så min matplanering börjar då från fredagsmyset fram till måndagfrukost. Vid spontana uppdykanden i veckorna tar jag inte på mig rollen att ställa mig vid spisen, då fixar de själva det de vill ha för frysen är alltid full. Men i morgon måste jag nog, enligt mig, rucka på min planering och ställa mig och laga mat mitt i allt annat jag ska laga till kvällen.

Men det blir nog bra i slutänden. De kanske har andra planer. Jag lär nog i vilket fall inte ha vare sig tid eller möjlighet att häcka framför datorn Troligtvis inte förrän på måndag. Kanske söndagnatt. Eftersom jag inte engagerat mig i att få till så att avkomman kan ha internet på sin bärbara, så lär hon sitta här vid min och plugga en hel del.

Nu tar jag min tomma kaffemugg och bär ut i köket, dricker lite vatten och ägnar någon timma eller mer åt skönhetsvård, innan jag börjar dona med annat.

Inga kommentarer: