DET GÅR UPP FÖR MIG och NER FÖR EN DEL ANDRA

Nää...nu jäklar. Nu får det bli andra bullar. Jag såg ju korten jag tog i fredags och sjönk då ett par pinnhål ner i min självbild. Har tyckt att jeansen stramat lite ibland. Jag har inte vägt mig sedan i september. Gick ju ner 2-3 kilo vid min flytt hit i juli och var ingen större förändring i september. Idag ställde jag mig på vågen igen och sjönk ännu ett par pinnhål ner, både i självförtroende och i självömkan. Det var liksom inte bara kilona jag tappade i juli som sitter där igen, utan ytterligare ett par. Ska i veckan som kommer lägga in en bild här från i fredags, så ni ser att jag inte ljuger *ler*. Att ligga på rygg som på sista bilden, är en form av kamoflars (stavar nu som det låter).

Men, men, jag vet ju orsaken. Inget speciellt fel på mitt kosthåll. Jag vet att ämnesomsättningen sjunker när man kommit upp i åren och att kalorimängden då bör minska. Felet är att jag i vinter varit rena soffliggaren. Att gå till och från jobbet och att då och då ägna sig åt en och annan sexuell aktivitet, är inte tillräckligt. Nu behöver jag ju tid för att mentalt ställa in mig på en förändring *ler*så fram i februari kanske. Då kan det vara dags att ta tag i situation. Förhoppningsvis så är det då också lite ljusare ute. Två -tre veckors envishet, så är jag där jag vill vara. Men trots att jag misstänkte hur läget var, så blev det nästan en chock att ställas inför faktum.

Ja, ja, inte vet jag hur roade ni är av sådana här "tant"problem. Jag själv är mest oroad. Idag vaknade jag av....just det...telefon igen. Men idag var det inga ilskna signaler, så jag struntade i det och somnade om tills klockan larmade. Hade tvättstugan från 11.00 så hade satt larmet på 10.30. Märkte sist jag tvättade, hur motstävigt det var att gå ut i mörkret, så bestämde mig för att under den mörka tiden tvätta mitt på dagen istället. Kollade numret som väckte mig. En dam jag inte känner till. Antagligen felringning.

När jag varit ute och lagt i mina maskiner tvätt och kom in, så såg jag en lapp i brevlådan. Min ystra syster, den ena av dem hade varit här. Ystra skriver jag bara för att det låter bra, inte för att det stämmer med verkligheten. Ringde iallafall upp direkt ifall hon inte hunnit så långt. Ni som följt min blogg, vet att min kontakt med släkten är nära noll. Jag har inget gemensamt med mina syskon alls. Det är som om vi var från olika planeter, förutom en. Jag är ju en liten (nu stor) sladd som gått min egen väg.

Hur som helst, så vände hon och kom tillbaka. Hon skulle lämna grejer till en annan, som jag skulle vidarebefodra. Hon fick en kopp kaffe och fick se hur jag bodde nu, sedan var jag tvungen att gå ut till min tvätt igen och hon for iväg. Själv satte jag mig vid sena eftermiddagen och fixade den seriösa hemsidan. Ytterligare en sak att stryka från listan. Fick också besked att det befarade farandet imorgon, inte behövs just för tillfället. Det kändes så himla skönt, för då kan jag ta bokföringen imorgon och kanske hinna tona håret också om jag känner för det. Funderar skarpt på att dra ur telefonjacket inatt, så att jag kan sova tills jag vaknar av mig själv.

Jag har varit dålig på att följa nyheterna i veckan som gått. Men ibland står det en upp i halsen och det gäller även debattprogrammen. Jag tycker annars det är intressant att hänga med något så när och vissa saker engagerar mig mer. Men den sista tiden, tycker jag bara har bestått av elände, så jag har knappt ens klickat in mig på min lokala nättidning Corren. Idag gjorde jag det och hittade en artikel om hur olika instansers obefintliga kommunikation slår mot den enskilda människan. Den ena handen vet inte vad den andra gör. I det här fallet handlade det om äldres sjukvård och eftervård. Men man kan ta vilka myndigheter och instanser som helst, så är samarbete och kommunikation mer än bristfälligt, vilket alltid drabbar den enskilda människan.

Något annat som varit på tapeten är Ipred lagen. Jag har en spontan åsikt, men orkar helt enkelt inte sätta mig in i det hela. Tyvärr så inser jag, att mitt politkerförakt bara växer och växer. Om andra människor känner som jag, så är vi ganska illa ute. Rick Falkvinge propagerar för piratpartiet. Ska jag vara ärlig så vet jag varken ut eller in, men jag vet vad jag tycker om maktpersoner som vill ta ifrån mig mitt eget tänk, min egen moral och mitt eget liv. Falkvinge uppmanar att gå med i piratpartiet, speciellt ett visst datum, som då är imorgon 8/12. Jag kommer att göra det, mest för att det känns rätt intuiativt att göra det. För tillfället vet jag inget annat eller bättre sätt, att visa mitt missnöje.

Min klocka närmar sig nu Wallanderdags. Förra helgen då ungdomarna var här, så sökte en utav dem på Johanna Sällberg och vi kom fram till att de här fyra avsnitten som nu visas är de allra sista med henne och att hon i sista då inspelade avsnittet gör reträtt. Jag vet inte om de gjorde om manuset så det skulle passa in i hennes privata avträde. Tragiskt är det iallafall och jag tar det som en käftsmäll så fort jag ser henne agera i serien. Ingen ung människa eller ingen människa överhuvudtaget ska behöva ta det beslut som hon tog och genomförde.