SNART DAGS

Liknande bild som på bildspelet, men inte samma. Fredag och äntligen dags att kanske bli lite klokare på vad som huserar och styr till det i min mage. Men ännu ska jag sitta här ett tag till. Jag blir själv inte klok på magen. I söndags, efter lördagskvällens ätande så hade jag en fläck mitt på diafragman strax under bysten som ömmade väldigt vid beröring och när jag skrattade eller hostade. I tisdags hade jag som stickningar på vänstra sidan. I går en ständigt molande värk på vänstra sidan ut mot ryggen. Idag har jag små hugg på högra sidan och känner inget från vänstersidan, mer än om jag vrider mig. Det är jämna plågor kan man säga *ler*, jämnt förelade över hela magen.

Ja, ja kanske kan jag ge en förklaring i kväll. Och hittar ni inget inlägg här i kväll så är jag väl någon annan stans. Men jag kan inte tänka mig att de lägger in mig en fredag och speciellt inte när vården ser ut som den gör idag. Prover och remiss är vad jag vill ha och där de i remissen poängterar att en snabb tid är önskvärd. Jag planerar även att uppdatera hemsidan ikväll, om jag hinner innan Lets Dance.






Östnytt fortsatte igår med att rapportera om AF och handläggarnas situation. 1100 arbetssökande på en 1! handläggare.  Ja, ni läste rätt. Jag fattar inte faktiskt. Det här är en handläggare i Norrköping som har så många, annars har de väl sådär trehundra per handläggare och det är för mycket även det, enligt mig. Det jag har svårt att fatta är hur en människa som tar sitt jobb på allvar kan gå med på att ha så många. Får de betalt per antal arbetssökande de har och just den här är extra pengakåt eller vad är orsaken? Hon hinner inte träffa en enda av sina klienter. Istället får en annan handläggare samla ihop dem i grupper på 10-20 pers. Hur tänker de när de behandlar folk så? Inte faan skulle jag gå med på att skriva min handlingsplan ihop med 20 andra. Som kronan på verket vill regeringen att det ska kontrolleras ännu mer, så de får ännu mer att göra. Jag börjar undra om AF:s handläggare är extra mähäiga som inte säger ifrån. Situationen är ju samma för nästan alla.

Och på Migrationsverket pågår mobbning läste jag. Finns det någon myndighet som står under regeringen, där personalen mår bra? Jag vet inte.

Hade inte tänkt att ha så många länkar idag, men det är svårt att låta bli när det handlar om, enligt mig, viktiga saker. Fas 3 är ju för mig livsviktigt i stort sett, liksom AF:s beteende.  Just Fas 3 skriver Alliansfritt ett inlägg om och upphovet till det är en artikel i SvD av Sanna Rayman. Sanna raljerar lite över att oppositionen vill ha bort Fas3. Naturligtvis måste något annat bli istället, men jag tror inte Sanna är insatt i hur Fas3 systemet idag fungerar. Det är möjligt att tanken från början var god och jag såg det själv som en möjlighet att komma ut på en arbetsplats, knyta kontakter, visa vad jag går för osv. Det var alltså innan jag visste något. Nu vet jag att det inte är några arbetsplatser som är anordnare och att jag genom att sitta på en meningslös förvaring kommer längre från arbetsmarknaden. Jag blir gärna en resursperson där det behövs om jag samtidigt tjänar in till mitt uppehälle.

Nu handlar Sannas artikel mest om de unga och hon dristar sig till att påstå att de kanske inte vill vara behövda. Kanske finns en och annan sådan, men de allra flesta vill nog lämna barndomshemmet, få ett jobb och kunna stå på egna ben. Att sedan telefonförsäljning, som hon nämner , inte är populärt kan jag förstå. Jag anser det inte att vara kräsen att välja bort en bransch som oftast är oseriös. Den branschen borde helst läggas ner helt. Jag läste i går i lokalblaskan om Linköpings callcenter som lurat många och där en driftig tjej som varit anställd med utebliven lön ilsknade till. Bra.

Nu slipper ni fler länkar, ni som inte gillar att fundera över våra samhällsproblem. Över till en annan sak som jag inte heller riktigt förstår. Min bokutgivning, eller mer rätt de som trycker upp boken. De måste på något sätt ha en aversion mot kundkontakter. När jag hade skickat in mitt manus fick jag aldrig någon respons eller bekräftelse på att de mottagit det. Efter en påstötning fick jag en ursäkt och att provbok kommer nästa vecka. Det gjorde den ju också.

I onsdags mailade jag dem om de ändringar jag ville göra och jag hade även ändrat i mitt manus själv och gjort ny pdf fil som jag sände med. Jag visste inte om de skulle gjort ändringarna själva så tog det säkra före det osäkra. Förutom det hade jag en fråga om IBSN numret som inte fanns noterat på provboken. Jag bad om en förstasida där tryckningsår och nummer stod. Plus fråga ifall jag själv skulle fixa numret, vilket jag egentligen tyckte vore lustigt då de distribuerar boken till nätbokhandeln och bokrondellen. En vecka tänkte jag, får de på sig att svara.

Idag hade jag mail att böckerna finns att hämta på mitt vanliga utlämningsställe i samhället. Jag vet således inte om några ändringar gjorts eller om IBSN numret nu finns med i boken. Jag vill inte hämta ut 20 böcker om de inte är som jag vill ha dem. Jag mailade förstås min fråga, men har ännu inte fått svar. Jag hoppas jag får innan måndag för då är jag ledig och tänkte pumpa cykeln och åka och hämta dem. Klarar inte att bära hela kollit.

Det börjar bli dags att börja dra sig, först ut från salen och sedan ut från källaren. Tror att solen lyser. Enligt väderkunniga ska det bli sol i helgen. Ser jag fram emot. Jag kanske till och med kan sätta mig i lä och sola lite. Jag återkommer i kväll och om jag inte gör det så vet ni varför.