VILSE och BALLONGMAGE ( magtjat igen )

Det blidde ingen intervju. Varför? Jag hittade inte dit och mobilen låg hemma på köksbordet som vanligt. För de som känner mig skulle det vara mer en bekräftelse än en överraskning *ler*. Både att jag inte hittade och att jag inte hade med mobilen. Jag hade faktiskt inte ens skrivit upp telefonnumret. Jag var så säker på att hitta att jag till och med tog bussen som var framme bara fem minuter innan utsatt tid för intervjun. Den stannade liksom på den gata dit jag skulle.

Annars är jag normalt alltid ute i god tid, mest för att jag vet att jag kan snurra till det lokalmässigt och jag brukar alltid ha både telefonnummer och karta med mig. Men idag var jag som sagt så säker och tjejen hade gett ett kännemärke som jag inte bara kunde missa. Trodde jag alltså. Och så stort är ju ändå inte Tornby. Fast jag har åkt vilse där förr.... med bil.  Nu gick jag ... och gick och gick, åt alla möjliga håll och kallt var det. Som tur var hade jag tagit den varma kappan idag, men vantarna var ju inte gjorda för långpromenad i vinterväder och ingen mössa. När fingrarna var som is gav jag upp, men hittade förstås inte någon busshållplats, så traskade på mot civiliserade trakter typ IKEA. Där klev jag på en annan buss än den jag åkt dit med, som inte åkte till resecentrum men stannade på Klostergatan. För er som inte är härifrån säger det ingenting.

Jag fick i alla fall gå en bit ner till resecentrum och där.... precis framför mina ögon gick min buss hem. Det var bara att gå in i väntsalen och sätta sig och vänta ca 47 minuter på nästa. Men strax efter tre var jag hemma och det första jag gjorde så fort jag fått av mig kängorna och kappan var att ringa upp intervjutjejen. Såg sedan att hon både ringt och lämnat meddelande på mobilen. Det klart jag tycker det är retligt, men vi ska ses på måndagmorgon nu och jag ska ringa så kommer hon ut och möter mig. Om jag inte hittar alltså. Det är ju jättesnällt, men är det inte också lite väl angeläget? Jag vet inte, men jag funderar på om de har svårt att få folk. Jag tror hur som helst inte på det här jobbet av någon anledning. Men det är alltid kul att gå på intervju. Då känns det lite som att man ändå är med i matchen.

Jag är väl tokig som lägger ut sådana här bilder på mig själv ha ha. Men det är för att ni ska fatta och för att jag absolut inte kan vara ensam med mitt problem. Den här tog jag alldeles nyss och i kväll är magen ändå rätt okej. Svullen och spänd, men ändå okej. Jag sparar dem förstås också för egen dokumentation. I kväll alltså rätt okej och jag kan till och med dra in magen en kort kort stund.

Men igår kväll. Herregud, jag trodde magen skulle spricka. Jag fixade besöket som var en regelbundet återkommande kund sedan sju år tillbaka, men vill inte påstå att jag kände mig det minsta attraktiv. På väg till bussen efteråt fick jag även lite ont i magen och när jag kom hem och bytte till mysbyxor var magen som en sprängfylld ballong. Alltså inte nedre magen, utan från byst till navel typ. Ni ser på bilden.  Jag kände liksom hur det spände och trots att jag inget ätit sedan yoghurten på lunchen var jag proppmätt. När jag kom hem var klockan tjugo i åtta och jag lade mig direkt i soffan efter att jag fixat sminket. Började titta på "Min sanning" klockan 20, men somnade och vaknade lagom till nio och "Veckans brott" där jag återigen somnade precis när de började prata om Markovic. Vaknade till långt efter att det var slut och stängde av tv-n för att lägga mig i sängen, men somnade förstås igen. Vaknade nästa gång vid ett och då tvingade jag mig upp och i säng. Men då tyckte jag i alla fall att magen var lite bättre och i morse rätt skaplig. Svullen visserligen, men inte som en sprängfylld ballong.

En förskönad bild framifrån. Förskönad på så sätt att jag photoshoppat bort tre stora utslag. De små fick vara kvar. Att det här inte är något kul, det måste väl alla förstå? Jag fick ett tips på mail i går. Jag har själv varit inne på det men förkastade det sedan. Men nu ska jag testa och nu tror jag på det. Jag återkommer till vad det är.

Tänkte först dra mina egna spekulationer och diagnoser. Nu tror jag att jag fokuserat på fel saker. Just i kväll tror jag det i alla fall *ler*.
Först, när mina vinterjackor plötsligt stramade, var tanken för lite motion och för mycket vin och småätande. Alltså ren tjockhet och det är väl rätt logiskt att dra den slutsatsen.
Sedan, när mättnadskänslan kom, tänkte jag press och stress och solarplexus. Också logiskt för en sådan som mig som ibland tänker i chakran och som jobbat med stresshantering. 
Efter det tänkte jag att aktimel kan vara bra, med bakterier ifall det blivit en störning i magsäcken. Men då jag inte hade sugningar, sura uppstötningar eller ont förkastade jag tanken.
Istället letade jag vidare efter tänkbara orsaker. Eftersom det inte handlade om buken och tarmarna så koncentrerade jag mig på diafragman. Jag var fortfarande inne på att mitt solarplexuschakra reagerat på den inre stress som Fas3 innebär och att jag med tankekraft och avslappning skulle kunna få bukt med det.
Men så hittade jag en bild på organen under bysten. Jodå, jag vet på ett ungefär hur våra organ ligger, men trodde faktiskt att levern låg en anings längre ner. Då kom hypokondrikern fram *ler*. Nej, jag är inte alls hypokondrisk, men med tanke på huggen under senhösten och på de nu stundtals tillfällena då jag måste dra djupa andetag för att få luft, så fanns både lever, bukspottskörtel, galla och lungor med i spelet. När sedan även ryggen började spöka så etsade sig den tanken fast en aning.
Igår fick jag då tipset att prova Probimage. Ett medel som innehåller massor av nödvändiga bakterier. Jag var fortfarande lätt skeptisk eftersom mina besvär är koncentrerade på diafragman och inte tarmarna. Men tänkte jag testar, vilket jag då ska.
Gårdagens ballongmage som faktiskt var hemsk att uppleva  ( kunde jag skulle jag tagit en nål och stuckit hål på den ) fick in mina tankar på just ballongmage.
Idag googlade jag lite på skoj ballongmage och hittade lustigt nog en sida som just för stunden ger mig lite hopp i alla fall. Fast egentligen är jag rätt säker på att nu....nu...kommer det att ge med sig och jag blir snart normal igen. Jag vill gärna tro att gårdagen var kulmen och nu blir det bara bättre *ler*.

Ballongmage har inget med övervikt och bantning att göra står det på sidan.
 
"- På läkarspråk kallas det abdominell distension, svullen buk, säger Greger Lindberg, professor i gastroenterologi på Karolinska universitetssjukhuset. Patienterna kan ibland nästan se ut som om de blivit gravida, fast svullnaden sitter högre upp. Men vad det beror på är oklart. Enkelt uttryckt är det ett namn på ett symtom som är en undergrupp till symtomen på IBS, irritable bowel syndrome."

Greger Lindberg utesluter inte heller att det kan hjälpa med någon typ av probiotiska preparat, alltså produkter som innehåller så kallade nyttiga bakterier. Besvären skulle i så fall kunna ha att göra med rubbningar i tarmarnas naturliga bakterieflora.

 

Så imorgon efter AF och dolda jobb blir det inköp av Probimage. Man måste tro *ler*. Vad utslagen beror på vet jag inte. Men jag har ju haft just tre stycken förr och jag tror det är något kroppen vill göra sig av med. Nu är det kanske extra mycket som vill ut och det är därför jag har flera mindre. Jag måste bara hitta anledningar och det här är en ganska rimlig anledning kan jag tycka.

 

 Nu tror jag att minsta skitungen avverkat sin träning så jag ska slå en signal och höra hur det står till med kärlekslivet. Om jag sedan får ett vettigt svar är en annan sak. Fast det brukar jag få.