TUMMEN UPP FÖR AMNESTY

Fina ord på bilden, men som det heter, det är lätt att säga och svårare att följa. Fas 3 systemet till exempel går helt på tvärs med de mänskliga rättigheterna. Som arbetssökande har man inga rättigheter alls. Det är inte vad som är bäst för individen som räknas utan vad som är bäst för AF och att överklaga någon orättvisa är inte lönt eftersom AF alltid har rätt. Det sista har jag skriftligt på när jag själv skulle skriva omprövningen. AF:s beslut går inte att överklaga.
Vid stora sportevenemang i ett land jag aldrig skulle sätta min fot i, överträds de mänskliga rättigheterna i en strid ström dagligen. Jag fattar inte hur idrottare kan gå med på att tävla i ett sådant land som Ryssland. Visst, de ska inte blanda ihop sport med politik, men de måste väl ändå ha moral och åsikter kan jag tycka. För sexarbetare gäller inte heller de mänskliga rättigheterna och det ska jag alldeles snart återkomma till.

Idag ägnade jag första timman här till att prata med syndrommannen, först om min bok, sedan om olika personlighetstester. Han nämnde någon som jag tyckte mig känna igen och kom sedan på att det måste vara liknande den jag gjorde på AF om ni minns. Ska leta reda på det och ta med i morgon. Sedan kom vi in på hur vi skulle förändra världen och samhället och där låg han många steg före mig ha ha. Det är svårt att så här skriftligt förmedla hur han är, men jag anser i alla fall att han är väldigt fascinerande, men djup. Många skulle nog inte klara av att lyssna till hans resonemang, vilket jag även märker av här, men jag tycker det är intressant. I lagom mängd. Ja, sedan så tog de strömmen en stund och efter det dröjde det väl en halvtimma innan routern kom igång och man kom in på nätet. Men nu hoppas jag att jag kan köra på och få till ett blogginlägg innan jag går. Ska gå vid halv ett och ta bussen upp till Tornby dit jag ska på intervju.

Var inne på Motpols blogg, vilken tillhör de få bloggar jag numera läser regelbundet. Hans senaste inlägg var väldigt intressant och lite överraskande. Amnesty tar strid för sexarbetarnas rättigheter. Läste förstås länkarna han hade i sitt inlägg där enligt mig okunniga och inskränkta och halvblinda personer reagerat med bestörtning. Man kan nästan säga att Amnesty med det här hamnat i blåsväder *ler*, men jag hoppas de står pall. Fast det är osäkert faktiskt. Hur som helst är det glädjande att en vedertagen organisation som Amnesty som står för mänskliga rättigheter tagit till sig (vad jag tror ) sexarbetares organisationers argument och erfarenheter. Vår egen svenska organisation Rose Alliance har säkert haft sin del i det hela också.

Jag googlade runt lite för att se om och vad som skrivits förutom det som Motpol länkat till. Kan tänka mig att det twittras en hel del och skrivits på facebook, men inget av det kan jag ta del av.  Kan som parentes berätta att jag lyckats avaktivera mitt konto på facebook, så för mig finns det inte längre. Men jag kan återuppta det ( om jag inte glömmer lösenordet ).

I alla fall så hittade jag svenska kvinnolobbyns öppna brev till Amnesty. Där skriver de att de med bestörtning tagit del av nyheten och att sexarbetare överhuvudtaget inte är accepterat i officiellt FN-språk. Vidare att:  "Sexköp är ett av de grövsta brotten mot grundläggande mänskliga rättigheter. Vad tänker Amnesty i Sverige säga och göra efter detta utspel?"

Grövsta brotten mot mänskliga rättigheter.... ja det låter det. Så kan man kanhända se det om det endast handlar om påtvingat sexköp. Men man måste ( ja måste ) se saker i ett vidare perspektiv. Många tvingas att sälja sex mot sin innersta vilja och hatar varje möte med en kund. Tvånget kan bestå av annan part och då handlar det inte om prostitution i ordets rätta betydelse utan om slaveri, människohandel, våld. Det kan även bestå av att välja mellan pest och kolera, speciellt i väldigt fattiga länder. Kanske syns det mer lönande att träffa kunder för sex, än att sitta instängd på en textilfabrik med usla villkor och usel lön. Kanske syns det mer lukrativt att sälja sex än att sitta och frysa på gatan och tigga.
För mig är det då ett grövre brott mot de mänskliga rättigheterna att förvägra folk att välja det de själva anser mest lukrativt och lönande.

Sedan finns faktiskt väldigt många, kanske lika många som ovanstående som frivilligt utan yttre påverkan valt att tjäna pengar på mäns kåthet. Är det inte ett brott mot mänskliga rättigheter att inte låta dem få göra det då?

Amnesty svarar att det endast är ett förslag. Därför är jag osäker på om de kommer att stå pall. Jag hoppas verkligen att de gör det. " Hur Amnestyrörelsen ställer sig till förslaget vet vi inte idag, men det har varit starka negativa reaktioner från flera håll såväl externt som internt. Konsultationsprocessen har just inletts."

SvD:s artikel som går ut på samma sak, bestörtning och besvikelse.

DN går i samma stil.

Sedan kommer då ETC och går på riktigt ordentligt i ullstrumporna. ETC:s chefredaktör anser att Amnesty måste välja - prostitution eller människorätt. " Jag har väntat länge nu på att någon debattör trovärdigt ska förklara för mig hur legalisering av prostitution skulle leda till ”jämställdhet”, även det ett citat från Amnesty. Jag förväntar mig heller inget sådant svar. Det finns ju inte."  Nä, det klart, vill man inte se något annat än sin egen tro, så vägrar man helt naturligt att ta till sig andra argument och då ser man inte något svar. Eftersom man helt enkelt inte VILL se något.

Inte helt förvånande så gör även Gudrun Schyman ett uttalande i ETC. Hon pratar om legalisering, men jag vet inte. Är det just det, det handlar om? Är det inte avkriminalisering mellan frivilliga partner?

Uj vad tiden gick när jag skrev nu. Dags för intervju.