AVHUMANISERAS

Alla bilder nästan från i fredags blev kassa. Mörka eller suddiga. Den här ljusade jag upp lite och den får duga hit till bloggen. Trasan är en av de nya. Ena stayupsen hade tappat resåren, men det reagerade jag inte på medan jag knäppte bilderna. Hade ju inte så gott om tid.

Lite behagligare temperatur ute idag, fast det dalade ner snö i morse och det räcker med den som redan finns, tycker jag. Idag fördrev jag de första 1½ timmarna ute vid bordet med prat om det mesta, kungens immunitet, gamla namn och vilken kompetens det finns här i källaren egentligen. Vissa är skitduktiga på olika saker, historia, musik, geografi, vetenskap osv.

När jag sedan lunkade in till min lånade dator så satt syndrommannen och väntade på mig. Han hade hittat någon sida med egenutgivning till bra pris. Sedan hittade vi fler sidor som ingen av oss kände till innan, så nu har jag gjort en egen mapp på favoriter där jag samlat en sex-sju olika förslag. Här har jag inte den ron och den koncentrationen som behövs, men jag mailade dem till mig själv så vid tid och tillfälle ska jag läsa och jämföra innan jag tar kontakt. Vi körde lite olika prisförslag och några är riktigt billiga. Så billiga så man inte riktigt vågar lita på det.

Nu skulle jag egentligen gå ut och ta min yoghurt som jag tog med idag, men jag bloggar först så blir eftermiddagen lite kortare. Jag har ingen fantasi just nu till att hitta på något trovärdigt för att slippa skiten här, så jag är här hela dagen idag också. I morgon tar jag friskvård, fast det blir ju bara 1½ timma tidigare. Kvällen igår blev lite lustig. Få se om det blir samma idag. När jag vaknade igår kände jag mig ganska utsövd och pigg, men alltmedan dagen gick så blev jag tröttare och tröttare och mer och mer frusen. Trots att jag varit ute på dan och fått både luft och ljus. Satte mig här ute och la upp benen och blundade ett tag. Men folk pratade ju runt omkring och då och då var jag tvungen att lägga mig i samtalen.

Det har slagit mig att jag nu börjat bli så som jag reagerade över att andra var när jag började här. Bara sitter här ute och inget gör. Man avhumaniseras på något sätt, tappar lust och inspiration och blir nästan likgiltig. Vid fyra packade jag ihop i sakta mak för att sedan vänta in en tidigare buss. Ville inte gå ut för tidigt och stå och frysa vid hållplatsen. Skittrött helt enkelt när jag kom hem, ja även på bussen då ögonen åkte igen. Tvättade bort sminket, skivade lite gurka och la mig i soffan med pläden över mig och somnade som en stock. Vaknade vid 19, slog på tv-n och hämtade några crisp med mjukost och fyllde på vattenglaset. 19.30 började någon turkisk deckarserie i 60 avsnitt???. I brist på annat började jag titta på den, höll på till 21. Den var faktiskt riktigt bra. Men jag lär ju inte fortsätta att följa den.  Blåbär och spökena på sjuan efter det och sedan en kvarts nyheter ( fram till pausen ), då jag kröp under täcket i sängen och somnade direkt.

Läste var det länge sedan jag gjorde känns det som och det här stickandet som jag fick för mig blir det inget med. Lust, tid och ork fattas. I morse var jag också ganska pigg när jag vaknade. Men nu när jag suttit framför skärmen några timmar börjar tröttheten komma igen. Det är nästan så att jag börjar bli lite orolig över om jag nu kommit till det stadiet dit jag aldrig vill komma. Då jag accepterar den här meningslösa förvaringen. Accepterar är fel ord, för det lär jag väl aldrig göra, men likgiltigt väntar ut tiden. Jag hoppas det kommer några idéer till mig snart, så jag kan få lite andrum från det här.

Nu ska jag i alla fall lämna den här stolen och den här salen för att sätta mig på en annan stol i ett annat rum i ett par timmar. Äta min yoghurt, prata lite skit, kanske blunda ett tag. Och för varje dag så här kommer jag ett pinnhål närmare arbetsmarknaden *ler*. I alla fall enligt de som styr och bestämmer.