RESERESUME TVÅ

På måndagen tog vi bussen vid elva som vi gjort tidigare till Playa Inglés. Strålande sol precis som det även varit på söndagen och varenda solstol var upptagen. Men vi klagade inte för det *ler* utan bredde ut våra handdukar på stranden nära vattenbrynet. Med täta dopp och svalkande vindar var det inga problem att ligga där och jäsa trots att vi nu inte hade något parasoll som gav skugga när vi kände för det. Men frampå eftermiddagen började det blåsa lite mer så vi hade sand överallt.

Vi gav upp och satte oss på en strandrestaurang istället, innan vi tog bussen tillbaka vid fem.

På kvällen blev det hotellrestaurangen igen. Enkelt och smidigt eftersom man var ganska trött efter en dag i solen och inte orkade ge sig in till Playa Inglés igen,  men ganska trist. Jag hann gå igenom alla de fyra vegetariska rätterna de hade bl.a. löksoppa som var bland det äckligaste jag ätit. Jag klagade inte, men då jag bara smakade på den så förstod väl kyparen och räknade inte med den i notan. Sånt gillas. Vinflaskan på bordet räckte hela veckan. Resesällskapet drack öl.
Om någon trodde det här var en sex, fest och alkoholresa så trodde ni fel. Det var precis tvärtom, en riktigt "bara vara" tripp, ta dagen som den kom, sola, bada, läsa, äta, ta en öl, lite vin, prata med folk, åka billig taxi, bli tjenis med busschaffisen, fotografera och sova. Ägnade inte en tanke åt Fas 3, eller åt hobbyn. Datorn saknade jag inte förrän jag landade igår kväll. Men som jag skrev, en vecka räcker för det blir i längden lätt tjatigt även med sol och bad.

På tisdagen tog vi den tidigare bussen vid tio med hopp om att nu få solstol och parasoll. Det var de två turerna som gick till Playa Inglés på förmiddagen. Till Maspalomas gick ytterligare några. På eftermiddagen gick det två också. Vid fyra och vid fem, men inga tillbaka. Fast med tanke på att bussen enkel kostade 30 för två och taxi 50, så spela roll. Vi föredrog Inglés för det fanns många små restauranger med utsikt över havet jäms med strandpromenaden där, vilket inte fanns i Maspalomas. 
Den här gången gick vi av vid första stoppet med tanken att det kanske var närmare till stranden, men det var det inte. Men det blev en annan väg.
På ett ställe kunde man se en stor del av hela strandremsan. Till vänster är "vår" strand och till höger Maspalomas och mitt i ungefär, höll jag ibland till sist jag var där med en av de jag varierade med då. Alltså nudiststranden, men den var inte intressant den här gången. 

Vi fick stolar. Gul flagg var hissad, men det var det även en annan gång har jag för mig, men den här dagen var det riktigt stora vågor. Jodå, det är jag därute. Jag gillar att bada med vågor, sådana som man liksom kan följa med i och nästan flyta ovanpå. Men jag kan tycka det är lite otäckt när vågorna är så pass kraftiga att de slungar iväg en så man nästan tappar andan. Här var det gränsfall, fast ju längre in mot land man var, ju kraftigare var vågorna.
Jag posade lite i tomteluvan innan jag badade på riktigt och håret blev blött. Av det jag hittills sett så går det nog att använda åtminstone ett till julkort åt syskonen och kanske till ungarna.

Efterhand så tilltog både vågorna och vinden. En efter en lämnade sina stolar och slutligen gav även vi upp. Jag vet inte om det syns på bilden, men det var som sandstorm och inte alls behagligt att ligga i.

Men himlen var blå och solen sken så vi strosade lite längs stranden innan vi styrde stegen mot strandpromenaden.

Resesällskapet ville ha Sangria istället för den sedvanliga kalla ölen och eftersom jag inte är så förtjust i det så fick jag ett infall att testa rosé. Ni som följt mig vet att inte heller det är någon större favorit, men det var så himla billigt ( vilket överraskade oss ) att äta och dricka ute, så hade det inte varit gott hade det inte spelat så stor roll. Till min stora glädje och förvåning var det godare än det jag äntligen lyckats hitta här hemma. Så vi tillbringade någon/några timmar med att i lä och i skugga titta på sandstormen utanför samtidigt som vi smuttade på våra godsaker i glasen. 

Så blev det onsdag och sista dagen innan hemfärd. Åtminstone jag blev ju lite anti mot Maspalomas efter första dagens långa vandring dit, men nu sista dagen skulle vi ge det en ny chans. Mycket för att det gick buss tillbaka redan vid tre så att vi skulle hinna med sista bussen in till Inglés på kvällen. Så vi tillbringade dagen där på en solstol. Jag mest i skuggan under ett parasoll och i vattnet. Jag hade fått och har fortfarande soleksem på hakan. Men ännu har jag inte börjat fjälla, fast det är väl bara en tidsfråga. Hem, duscha, ta sista skvätten i vinflaskan, packa ihop lite och sedan bussen in till Inglés.

Vi hade läst om en bra Tapasrestaurang, Tango Tapas, men hade inte minsta aning om vart den låg. Efter några förfrågningar så hittade vi den slutligen och möts av den bredaste värmländska man kan tänka sig *ler*. Tre svenska tjejer som jobbade där och ägaren kunde även han lite svenska. Godaste maten på hela veckan och då var ( förutom löksoppan ) inget speciellt otäckt. Taxi tillbaka för sista natten i hårda sängar utan bäddmadrasser. Fanns ett par filtar som vi försökte mjuka upp med under lakanet.

På morgonen möttes vi av den här himlen. Jag tyckte faktiskt synd om de som skulle komma efter oss, samtidigt som jag förstås var jätteglad att vi haft kanonväder. Men det lättade så småningom. Här upptäckte jag då också att kameran spruckit.

Här står jag med min enhjulade väska. Laddad med D-vitamin och solenergi, så jag hoppas jag klarar vintern nu. Bussen hämtade oss kl. 10.00 för färd till flygplatsen, där vi fick vänta några timmar innan planet lyfte. Fantastiskt att jag kom iväg på en solresa den här hösten.

Nu är klockan över halv ett natten till lördag, men jag sätter tiden så att inlägget blir publicerat som på fredagen. Jag trodde jag skulle vara jättetrött, men har väl kommit in i en andra andning.