DET GICK JU BRA DET DÄR

Funderingar inför dagen. Hade för ovanlighetens skull tid över i morse, så knäppte ett kort innan jag stoppade ner kameran i väskan. Lät den hänga med idag ifall jag skulle fotat dejten ha,ha. Nej vars, men den ligger inte i vägen i väskan och man vet aldrig.

Fas3 dejten gick naturligtvis hur bra som helst.... och det visste jag ju att den skulle. Tjejen som var med var inte frugan. Jag frågade faktiskt. Inga problem med att hålla fast vid fastedan. En kopp kaffe sa jag och de andra hängde på med te och smoothies, belevade som de var. Kanske satt de där och var vrålhungriga?  Lät anordnaren berätta sin bakgrund först. Ja det föll sig så då jag direkt sa att jag var kritisk till systemet och han sa att han också var det. Ändå är du anordnare sa jag och då kom bakgrundshistorien. Köper jag då allt? Nej, men jag hade ju gjort research och den stämde med vad han berättade. Sedan kan man ju tycka saker ändå, det viktiga är att stå för det man gör och har en bra förklaring till varför man gör det.

Hur som helst var både han och den kvinnliga kollegan jättetrevliga. Hur ofta träffar jag egentligen folk som inte är trevliga *ler*. Jo på AF finns/fanns ett fåtal.  Hon sa inte mycket, satt mest och skrattade åt mig ( på ett bra sätt ). En timmes bluddrande om det ena och det andra, varav de sista tio minuterna ägnades åt upplägget. Mitt upplägg alltså. Jag vill ju gärna förhala det hela, fast han har ju regler att gå efter, men jag dikterade villkoren utan att det skulle ställa till något för honom. Och jag vet...det låter ju så jäkla bitchigt. Trots att jag inte alls är det minsta bitchig och det vet de som träffat mig. Sedan är det inte alls osannolikt att han är en stor människokännare och mycket väl vet hur han ska förfara för att jag just ska tro att jag bestämmer. Det är mycket med det psykologiska. 

Och då faller det sig ju som hand i handske att fortsätta med det psykologiska. Ett ämne som intresserat mig sedan barnsben, fast jag då inte visste att det hette så. Idag var det ju mitt eget inre som skulle bekräftas eller överraska via personlighetstest. Jag har tidigare gjort en del sådana tester i mitt liv och i mitt företag använde jag själv en viss sorts test till vissa klienter. Nu är det jättelänge sedan jag gjorde någon ingående, vetenskaplig test och jag blev lite överraskad idag. Sist jag gjorde något liknande var på startaeget kursen januari 2005 och då handlade det om ifall man passade som ledare och företagare. Jag gjorde det inte och det var ingen överraskning. Jag är absolut ingen ledartyp eller företagare. Jag är inte tillräckligt "hård" och känslokall och går alldeles för mycket på känsla.

Dagens test som var av ett helt annat slag och byggde på Jungs teorier ( Jung gillar jag ) visade att jag var mycket väl lämpad som ledare, fast då inte som företagsledare eller partiledare eller att övertala folk (alltså ingen säljartyp och det vet jag ). Däremot att coacha och peppa i grupp eller enskilt och att jag har lätt att få folk med mig. Jag vet inte riktigt om det verkligen stämmer med den bild jag har om mig själv. Jag är inte driftig på det sättet.

Det andra som överraskade var det här med intro/extrovert. Innan vi öppnade testet vi gjort för att se resultatet så fick vi skriva ned vad vi själva trodde. Jag har alltid sett mig som introvert med vissa extroverta drag och tidigare tester har visat detsamma. Nu ändras man visserligen över år och genom erfarenheter och om det varit lika -  lika idag hade jag inte blivit förvånad. Men nu vägde det extroverta över med fem poäng. Svårt att tro...jag vet *ler*. Resten stämde exakt så som jag uppfattar mig själv. Stor övervikt till känsla, hjärta mot hjärna, logik.  Liksom till planerare mot spontanitet. Man kan tycka att det är motsatsförhållande vad gäller intuition gentemot planering, men så behöver det alltså inte vara alls. Att sedan hela jag består av fantasi och drömmar var heller ingen överraskning. På fredag ska vi i enskilt samtal föra ihop intresse med personlighet. Tänk om jag inte alls ska söka de jobb jag tror att jag vill ha och tror mig passa som ha,ha ? Jodå, jag är övertygad om att det är jobb med människor och sociala jobb jag ska ha. Men vi får se.

Bussen som var mest passande att ta i morse gjorde att jag hade relativt gott om tid att ta mig från busshållplatsen till AF. Jag behövde alltså inte halvspringa och komma fram med andan i halsen. Några gånger på vägen tänkte jag faktiskt ta upp kameran och fota, för det var en liten utomlandskänsla att ströva genom en stad som höll på att vakna. ( en stad vaknar väl när det börjar närma sig öppningsdags?..hmm ). Varubilar som lastar av, någon tvättar ett skyltfönster, en annan sopar utanför sin dörr, några enstaka tiggare hittar sina platser, skyltar bärs ut, halvsovande skolbarn med sina ryggsäckar, en och annan kvinna och man som med stora steg och intetsägande ansikten skyndar mot troligtvis sina jobb och en gnisslande buss som stannar för rött. 

Att det sedan är mitten av september och jag fortfarande inte har börjat med strumpor är ju helt fantastiskt. Fast man kan nästan se nu hur folk liksom längtar efter att få dra på sig tjocka tröjor och ta på sig "riktiga" skor. Inte jag. Mer sol, mer värme, mer bara fötter säger jag bara. Fast kanske tar sommaren slut nu i veckan om man ska tro experterna. 

I morgon blir det uppgång i ottan. Nästan lika tidigt som när jag jobbade, men inte riktigt. Orsaken till det kanske jag berättar i morgon. Nu ska jag tvätta håret, ta bort sminket och skära upp melonen. Jag åt lite även igår, men det mesta är kvar och det ska jag kalasa på till "Min sanning" kl.20. 00. Ikväll är det Marie Göranzon och hon är kul och intressant tycker jag. Och det tycker jag inte för att vara patriotisk *ler*, hon kommer ju från min stad. Förra veckan såg jag inte programmet för personen då kände jag inte till. Fast det kanske är då man egentligen ska se?