ÖSREGN, UTEBLIVANDE och KRYPET ÄR VÄCK

 

 

Dels är det inte den största vattenpölen och dels tog jag med blixt, så det syns inte så bra att det regnar och är pölar överallt. Jag gick från oasen till bussen nu ikväll eller sena eftermiddag ( när blir det kväll ?) i ösregn. Paraply förstås, men kånkade även på en papperskasse med handdukar som ska tvättas i helgen och vinklade paraplyet så det inte skulle regna så mycket på kassen och vad gäller skorna var det liksom ingen mening att ens försöka parera pölarna. Kunde lika gärna ha gått barfoten, men finns så mycket skit på gatorna så tyckte inte det var någon bra ide....även fast tanken föresvävade mig.

 

Årets första uteblivande stod XXXX för. Det kliar i fingrarna att skriva ut namnet han kallar sig, men naturligtvis gör jag inte det. Jag hade det på känn, men man kan ju inte vara helt säker så jag åkte förstås till min kära oas efter jobbet och även om han hade sms:at återbud så hade jag åkt dit för att hämta handdukarna och vattna min lilla blomma. Nu hade jag ju inte fått något återbud så duschade och förberedde mig och satte mig och vänta.... och vänta....och vänta. Efter tio minuter reste jag mig och tog ett par kort, ett hit och ett till hemsidan blev det. Sedan knallade jag iväg i regnet till bussen och åkte hem och var hemma strax före sex. Jag tjänade in i tid, men förlorade i pengar. Att slänga iväg ett sms hade inte varit så svårt. Eller hur XXXX?

 

Åbäket satt kvar på sin dörrkarm när jag kom hem. Åtta ben har en spindel fick jag veta i en kommentar, inte sex. Borde jag väl veta. Men jag tror att den här spindeln är vanskapt *ler*.

Nu eller aldrig, tänkte jag, ska krypet bort. Två gånger tidigare har jag haft bautaspindlar inne, inte här, och då har jag med andan i halsen fått ut dem med moppskaftet. Jag kör moppmetoden igen, tänkte jag.

Jag tror att jag skrek när eländet lättade från karmen och svävade i luften. Jag trodde den skulle flyga. Det finns väl flygspindlar? Jag tror det. Snabbt snubblade jag bakåt med mitt moppskaft. Men den flög inte. Den bara svingade sig ner en bit på
 sin spindeltråd. Jag lovar att hjärtat bankade och jag var livrädd att den skulle svinga sig ner på golvet och krypa iväg, för nu ville jag ha bort otäckingen.

Efter lite lirkande kröp den upp på skaftet och försiktigt stegade jag i väg mot balkongen som jag öppnat till innan. Den kröp runt så jag fick hela tiden försiktigt, försiktigt vrida skaftet så jag kunde  ha koll på vart den var. Så äntligen var jag ute på balkongen och då tog jag ett kort. Men jag ville ju inte ha den på balkongen heller så slängde ( fast slängde gjorde jag ju inte ) skaftet över räcket och lät den krypa över i rönnsbärsträdet. Nu öppnar jag inte balkongdörren förrän i mars *ler* och inga fönster heller.

Har lyckats fördriva tiden även idag på jobbet och ingen ordning på sådant som är jätteviktigt att ha ordning på, typ doseringen i dosetterna. Jag litar inte på någon längre så kollar alltid saker lite extra. Jag känner mig ganska tjatig för det är nästan varje dag något jag påpekar och då speciellt till den medicinskt ansvariga som för övrigt gör sin sista vikariedag i morgon. På måndag är ordinarie sköterska tillbaka, men det sker slarv även av den. Men har jag tur blir mitt tjat om ett sår åtgärdat på rätt sätt.

Förstod idag att det nog inte är troligt att jag blir erbjuden förlängt ( vilket jag alltså inte är ledsen för ). Jag har redan i mitt huvud räknat ut hur de ska få det att fungera utan mig ha,ha, när och om det kommer på tal  Jag vet, jag är sån. Iallafall sa en tjej idag som varit vikarie sedan före sommaren att hon jobbar sista dagen på söndag. Jaha, sa jag, har du fått annat jobb eller ska du plugga? Nejdå, men det är för mycket personal nu när folk kommer tillbaka från semestern, sa hon. Så jag skulle bli förvånad om de ber mig stanna kvar. Nu när det är så lugnt med mina vårdtagare och en mindre, så borde personalen på det andra boendet kunna fixa mina "skötebarn" också. Tycker jag alltså.

Vi får väl se vad som händer när mina sista två veckor närmar sig slutet. Här hos mig i kväll lär det inte hända så mycket mer iallafall. Tv-n är det som vanligt ingen mening att knäppa på så här i veckorna, eftersom det snart är dags att lägga sig i sängen. Jag kör väl en spindelharpa och går och borstar tänderna.