SOLEN FÖRSVANN, UPPDATERING, KANSKE FOTBAD

Det känns som det är världen längsta dag idag. Utöver det så kan jag ju även säga att jag tycker hela Maj månad varit extra lång, fast ändå går ju tiden så satans fort. Hur det här går ihop vet jag inte, men Maj har iallafall känts evig, liksom denna första Junidag. Stavar man månadernas namn med stor bokstav måntro? Det borde jag veta. Jag tror det och veckodagarna med små.

Lördag och trots det så tog jag mig friheten att bänka mig en stund här vid computern. Igår skrev jag att jag beroende på vädret kanske skulle byta dag den här veckan. Nu tar jag tillbaka det, för jag tror att jag lär sätta på datorn även i morgon, så den här veckan frångår jag min princip med datorfri lördag. Den här principen fattar nog inte den "moderna" människan ha,ha, men spela roll.

Eftersom det inte finns något på tv som lockar ikväll ( ja tv är ju ett slags beroende även det + sällskap ) så känns det nästan som eftermiddag fast klockan är över sju på kvällen. Robert Gustafsson är ett alternativ, visst, men jag har en tendens att vilja skrika rakt ut av för mycket konstgjord humor. Nu ska jag inget säga för jag har ingen aning om just detta program. Jag gillar humor, slagfärdig humor med ett visst mått av allvar i, eller överraskande/spontan humor där den som levererar den knappt fattar att han eller hon var rolig, eller sofistikerad humor där poängen är noga genomtänkt och gärna då med ett budskap. Släkt med ironi, men bör ej förväxlas.

Nu vet ni det. Vill ni veta lite om min dag så läser ni bara vidare. Vaknade upp till solstrålar som letade sig in mellan persiennen och ritade skugglinjer i rummet. Mitt sovrum ligger alltså i Öster, men det tror jag många vet. Fattar inte varför jag sov så länge som jag gjorde för jag somnade före halv ett inatt. Trodde först att klockan var kvart i nio när jag slog upp mina gröna i dag, men när jag vaknat till lite mer insåg jag att den var kvart i tio. Ja, då hade den ju hunnit bli tio nästan.

Det låter kanhända tokigt, men med tanke på den lilla oro jag kan känna när min sömn rubbas stundtals från det för mig normala, så blir jag så glad när jag som förr sover länge på morgonen igen. Alltså, det är inget fel att vakna tidigt om man alltid gjort det. Jag har aldrig gjort det förutom när jag  varit tvungen att på konstgjord väg vakna av klockalarmet för att gå till jobbet eller annat inplanerat. Börjar man då, vilket hänt mig ibland det sista året, att plötsligt vakna vid sex-sju och inte kunna somna om, då är det en avikelse och jag reagerar och funderar och analyserar alltid när något avviker från det "normala".

Glad, pigg och hungrig bänkade jag mig med kaffe och mackor ( inköpta dagsfärska igår ) i soffan och slog på nyhetsmorgon. Solen sken fortfarande. Såg och lyssnade till intevjun med Timbuktu. Innan han var med i "Så mycket bättre" var han tämligen okänd för mig. Tänk så många fina, förnuftiga, kloka människor det måste finnas som man inte har en aning om. Och kanske aldrig heller får vetskap om. Inte bara kändisar, utan vanliga människor. Jag har haft några speciella möten med människor sådär helt apropå, men som fortfarande är levande i minnet. Människor som på något sätt påverkat mig just där och då i det mötet och där effekten på något sätt fortfarande sitter i. Det är fantastiskt, kan jag tycka.

Lite nyheter efter det. Att småföretagare inte vänder sig till AF när de behöver utöka personalen är väl varken någon nyhet eller speciellt förvånande. Nu visade någon ny rapport på det iallafall. Vädret förberedde mig på att den fortfarande soliga förmiddagen skulle förbytas i moln, regn och kanske åska. Då kom den lilla stressen. För morgondagen skulle visst också bli molnig och med eventuella åskskurar. Men halv tolv var liiite tidigt att lägga sig ute och sola. Solen var ju då bara halv elva. För personer som inte är som jag ( kanske de flesta ha,ha ) ter sig säkert detta som en aning stört... eller mycket stört. Men en timma ungefär, knappt, ägnade jag åt alldagliga, vardagliga sysslor och med förhöjd puls och hjärtklappning.  Livrädd att solen skulle hinna försvinna innan det var läge och mening att ta filten och gå ut.

Halv ett låg jag på rygg på en filt i solen och andades ut. Nästan på pricken en timma senare började moln att skymma solen, men de drog ganska snabbt förbi och efterlämnade ett tunt dis. Då plockade jag fram kameran och tog de här korten. Solen tar ju genom dis, så låg kvar en stund tills det inte längre var dis utan tjockare moln.

Då gick jag in och då var det plötsligt omvänt. Då var jag lite glad för att jag fick anledning att sätta på datorn. Ja, hade det inte varit dags för uppdateringar och bildbyte så hade jag förstås inte gjort det . Men nu kunde jag fixa det i lugn och ro och nu hade jag även tid att radera gamla bilder från bildarkivet på webhotellet. Bilder från december ( nu blev det liten begynnelsebokstav automatisk så tar tillbaka tidigare antaganden om stor bokstav i månader ). Eftersom man inte kan markera typ tio bilder och sedan radera, utan måste ta en och en så tog det sin lilla tid.

Sedan bloggen som inte tar någon tid nu när jag inte ändrar färg. Inlägget snart skrivit och kvällen fortfarande ung. Jag tror att jag ska ge Robert en chans och samtidigt stoppa fötterna i ett fotbad och klippa, smörja och lägga på nytt lack. Inget måste för det skulle klara sig en vecka till, men i brist på annat.