Hej Hopp. Helgen börjar gå mot sitt slut och jag får nu ett tag framöver sälla mig till de flesta arbetande människorna i vårt land och inse att helgen är verkligen slut på söndagen. Inget slösurfande vid datorn med ett glas rött med vetskapen att man har en ledig dag till. Nu är det ju så det "normala" livet är *ler* och jag har inga svårigheter med det. Ett konstaterande bara.
Gårdagen bjöd ju på ännu en strålande sommardag. Lite fläktande, varma vindar som bara var skönt. Jag intog frukosten med tv och en bunt papper. Efter det kände jag mig en aning stressad igen. Alltså den här inre stressen som jag inte fattar varför jag drabbas av allt oftare. Är det åldern måntro? Att man tror att livet ska ta slut om några timmar *ler*. För bara några år sedan var jag mycket mer lugn och tog saker vartefter de kom. För att inte tala om familjetiden med ungar, jobb, hus och gamla föräldrar. Hade jag varit då, så som jag är idag....ja herregud, då hade det inte gått. Det är därför jag tror att det har med åldern att göra. Fast jag vet inte. När jag är sjuttio infinner sig kanske det här inre lugnet igen. Man kan alltid hoppas. Lugn är jag ju, men ni kanske fattar.
Hur som helst, efter pappersfokuseringen började tankarna lösgöra sig i hjärnan och gå bananas. Solen sken....måste ut, smulor, dammråttor och dammiga fönsterbräden och andra ytor.... måste städa, magen är för stor...måste motionera, recept på köksbordet....måste baka, utbildning på tisdag....måste kolla karta och buss, bröllop i huvudstaden...vore kul att kolla lite, länge sedan jag pratade med en av ungarna....måste höra av mig, osv, osv. Vid ett var jag klar med helgens planering och det viktigaste var nedpräntat på en lista. Visst låter det lite tråkigt. Men det lugnade tankarna lite.
Bland det viktigaste var ju solen. Att hinna med att få sol på mig när den nu visar sig. Man vet ju aldrig hur länge det varar. Men det skulle ta för mycket tid att åka till badet och dessutom blåste det ju lite och sedan ville jag vara försiktig med ansikte och framsida efter torsdagens heldag. Jag tog min filt och lade mig här ute... på mage. Tack vare planeringen och görandelistan kunde jag koppla av på min lilla filt till halv fyra. Ja, jag skriver även tiden på mina listor ibland. Går jag in halv fyra så hinner jag fixa toaletten och handfat och speglar, sätta på tv-n vid fyra och iallafall lyssna på vad som händer i storstaden medan jag fortsätter med dammtorkningen.
Nyfiken som jag är blev jag förstås sittandes, tills jag hötte åt mig själv på skarpen...att nu får du väl för sjutton stänga av tv-n, resa dig och sätta fart. På med dammsugaren, pallra upp kameran och knäppte ett skitkort. Men en del vill ju liksom se brösten välla ut ha,ha, så tar med det också.
Tog på linnet och tog ett kort till. Två till om jag ska vara ärlig. Blir ju två på samma självutlösning. Sedan körde jag racer med dammsugaren och efter den med golvmoppen. Jag skulle ju ut också och klockan blev så mycket, men kvällens tv-utbud var ju noll så var ganska lugnt. Avkomman tar jag efter promenaden tänkte jag, eller idag.
Vid halv sju bytte jag stramande kjol ( tror inte den stramade lika mycket förra året ) till korta shorts ( utan trosor ) och begav mig mot skogen. Dagens måsten...enligt mig själv...var utförda och jag kunde nu bara njuta, av lugnet, naturen och friden.
Man kan göra på olika sätt, gå vägen som sedan blir mer en stig och gå liksom vid sidan av skogen, eller mitt emellan skogarna. Så gör jag när jag tar med stavarna, eller när jag kör springetapper ( det jag kallar för intervall ). Annars kan man gå ca tjugo minuter på vägen som sedan blir stig, tills man kommer till "min" stig. Den stigen leder rakt in i skogen och då gäller det att jag vet vart jag går, så jag hittar tillbaka. Igår ville jag in i skogen. Just då hade jag ju hur mycket tid som helst att suga i mig av skogens och naturens energi.
Nu råkade det finnas andra levande varelser i skogen som också ville suga i sig energi i form av blod. Myggor brukar inte gilla mitt blod, det är väl inte tillräckligt sött kanske och jag besvärades inte av en enda mygga så länge jag gick. Men när jag stannade för att pallra upp kameran på en stubbe, då började det surra runt omkring mig. Bara det här närgångna surrandet är irriterande kan jag tycka och jag vet ju inte om de ska sticka eller om de bara kollar läget ifall jag går att äta. Myggor tillhör de djur och insekter som jag ännu inte lyckats "prata" med. Jag var således inte stilla i någon längre utsträckning.
Idag ville jag ju även sitta vid datorn, så startade direkt i morse medan kaffet rann ned, med knäckebröden. De skulle stå i ugnen ca en timma. Frukost och nyhetsmorgon och labil till tusen vad gällde vädret. Då sken solen och trots att experterna påstått både moln och kanske regn idag, så fick jag nästan hjärtklappning över hur jag skulle hinna med både bak, sol, dator och tvagning och tv kl.20.00. Jag är så glad att World of art börjat igen. Tror det heter så. Såg förra säsongen som var den första.
Innan knäckebröden var klara så rörde jag därför ihop smeten till limpan. Det här är alltså frukostbröd utan vete om någon missat tidigare inlägg. En ny ide jag har i tron att magen ska minska några centimeter. Kaffe och mackor i någorlunda lugn och ro är ett måste att starta varje dag med, oavsett hur tidigt det är. Vete kan vara svällande läste jag för ett tag sedan, därav denna test. 6 ägg skulle det vara, men jag tog bara 5. Det är mycket det tycker jag, plus nötmjöl, bakpulver, fiberhusk, bakpulver och fil. Jag körde som vanligt lite eget så rörde även ner riven ost jag hade kvar i en påse.
Om ni undrar varför jag har en hög med glasögon på diskbänken så är det för att jag kom på att det nog är snart ett år sedan jag gjorde dem rena *ler*. Nää, jag skojar inte.
Tar ut plåten med knäckebröden och in med limpan. Fast vid det här laget var jag ganska lugn, för det var plötlsigt mulet ute. Delade i bitar och tyckte de var ovanligt mjuka för att vara knäcke. Ja,ja de hårdnar nog, tänkte jag. Än har de inte blivit hårda ha,ha. Trots att jag körde in dem på eftervärmen efter limpan. Jag tog troligtvis ut dem för tidigt, men smaken är det absolut inget fel på. Det skulle varit solrosfrön i också. men det hade jag inga hemma. Ska göra om dem en annan gång och då följa receptet ordentligt och låta dem stå inne tills de blivit hårda.
Limpan blev så himla fin och så jättegod. Nästan som en nötsockerkaka, fast ändå inte. Den ligger fortfarande under en handduk på diskbänken och ska skäras upp i skivor och frysas in, innan kvällen är slut.
När allt var klart, byttor diskade och molnen fortfarande kvar och sinnet därmed lugnt, var det läge att äntligen sätta sig här vid computern. Den vanliga stationära. Ja, avkomman hanns med också innan. Tog med lite smakprov som tilltugg. Kräftost på det mjuka knäcket och limpmackan behövde inget pålägg ( just då iallafall ). Riktigt nöjd med båda, speciellt limpan som var suverän.
Mail, bloggkollar, utbildningsplats, busstider är avverkade, samt 100 bilder på msn sidan från brölloppet är genombläddrade. Avstår från att gå in på vanliga nyhetsblaskor idag. Jag har också letat fram det bad som jag trodde skulle finnas i närheten av jobbet. Få se om jag drar med bikini och handduk den dag jag ska till AF sent på eftermiddagen och har ett par timmar att slå ihjäl. Det är lite tokigt på jobbet för jag har inget eget skåp och stölder har skett. I fredags stoppade jag ner mina kläder och skor i en påse och ställde i ett bevakat kontor. Tyck att jag är löjlig, men varför utmana ödet? Jag lär nog fortsätta göra så de här åtta veckorna jag ska vara där.
Förutom det har jag förstås lagt in bilderna och beskurit, minskat och kamouflerat bakgrund på en del. Nu ska jag hälla upp blåbär till tining, på ett hum bestämma morgondagens kläder ( ska ju bli sämre väder imorgon ), adressera ett brev till banken då jag vill ha den lilla lönen jag får insatt på mitt vanliga konto på min vanliga bank. Sedan kör jag min vanliga veckotvagning med peeling, mask, inpackning osv. Gårdagens solning på kroppens baksida märks knappt, så jag kan slarva med insmorningen efteråt. Kom på att jag innan badrumsceremonin ska ta ett tag på spis och kyl. Såg idag hur flottiga spisknapparna var och sidan på kylskåpsdörren var jättekladdig. Säkert varit så i en vecka utan att jag märkt det.
Sedan är nog tiden inne att tända lite ljus och slå sig ner i soffan och kolla in konstnärstalangerna. Visst ja, limpan ska jag skiva och frysa in också innan. Aktuellt och Agenda om nu det sistnämnda innehåller något intressant. Sedan sängen och iallafall försöka somna fastän klockan inte är så mycket då. 05.00 larmar klockan i morgon och då ska jag vara pigg och på hugget. Kanske, kanske blir det en tur till oasen för en massage efter jobbet. Ska kolla in mailen nu innan jag stänger av ifall jag fått någon bekräftelse.











5 kommentarer:
"När jag är sjuttio infinner sig kanske det här inre lugnet igen. Man kan alltid hoppas."
Jo... - Greta - jag är drygt 72 år LivsErfaren och är nog lugnare och mera tillfreds med livet nu - än någonsin tidigare varit i mitt liv.
Därtill så har jag numera ej ont någonstans och knaprar inga mediciner. Det skyller jag framförallt på att jag över en natt bytte diet ifrån normalkosten (ca 60 % kolhydrater/socker) till LCHF-kosten (ca 20 % kolhydrater/socker) för drygt tre år sedan.
Anledningen till det var att jag då med normalkosttuggandet under ca 68 år hade ätit mig till en livshotande kärlkramp. Efter ca 10 månade med ”Low Carb-Healthy Fat”-kosten så bokstavligt talat försvann mina akuta kärlkrampssymptom.
Sen tog det ytterligare ca ett år - innan hjärt- och lungfunktionerna var helt återställda. Min senaste särbo under ca 20 månader kallade mig ofta för tonårsgubbe. Det klingade gott i mina öron - och det ligger ju i sakens natur - när hjärta och lungor fungerar som på en 20-åring.
Kul att vara här igen på besök - och se att Du fortfarande ”svamlar på”.
Ha det BÄTTRE och BÄTTRE !
önskar Josef
Greta,
Du hade en skön helg! Brödet ser verkligt gott ut.
Du vet att jag gillar tuttar. Tuff bild med dammsugaren!
Läckert med troslöst! Men helst då också kort kjol. Men det är sexigt med shorts också!
Kul att se dig här...Josef...får gratulera till ditt välmående. Ja, många hyllar LCHF kosten och jag tror den kan vara jättebra för vissa, men inte passar alla. Fast just socker är nog inte bra för någon. Det viktiga är att man hittar en metod som leder till bättre hälsa, som känns bra för en själv.
Du hittade din väg och ditt redskap och det måste väl vara toppen att känna sig som en tonåring *ler*.
Var bekvämare...Hans-E...att promenera i shorts *ler*.
"Fast just socker är nog inte bra för någon."
Jo... - Greta - det råder det nog ej så mycket tvivel om. Men få känner till att kolhydrater är detsamma som socker - i meningen att det ger förhöjda blodsockernivåer precis som socker gör - fast det går något långsammare.
Förhöjda blodsockernivåer "ställer till det" i kroppen - oavsett om de är temporära eller kontinuerliga.
"Det viktiga är att man hittar en metod som leder till bättre hälsa, som känns bra för en själv." - kan jag ej annat än hålla med Dig om.
Skicka en kommentar