fredag, maj 31, 2013

HAR GRATISARBETE BLIVIT EN NORM ?

Nej, det är inte svenska Fas3:are eller svenska socialbidragstagare, men det skulle kunna vara. Bilden är från ett kinesiskt arbetsläger. Med stor sannolikhet mycket hårdare där än i våra svenska Fas3 fabriker. Annars är inte skillnaden så stor. Ett slags slaveri i statlig regi.

Det finns kanske några av er som tänker....att nu överdriver hon allt. Men jag kan inte se vari det överdrivna består. Utvecklingen under de sista 10-15 åren har gått från en "hyggligt" normal arbetslöshet som tydligen måste finnas i ett samhälle, arbetslösheten får inte bli noll, till en okontrollerbar massarbetslöshet. När den låg på en "hygglig" nivå var attityden ( även hos mig ) att ingen behöver vara utan jobb. Går man en längre tid utan arbete så anstränger man sig inte. Jag räknar här inte med personer med olika sjukdomsdiagnoser och funktionshinder. Bara vanliga friska arbetslösa. För bara tre år sedan då jag avvecklade företaget och sällade mig själv till skaran av arbetssökande så var jag helt säker på att jag naturligtvis snart skulle ha ett jobb. Jag hade aldrig varit i den här situationen tidigare och var så att säga inte med i spelet, följde inte med i debatten och visste inget. Jag bara trodde. Utifrån min karta.

Bemötandet jag fick från främst AF var chockartat och frångick min karta helt. Det är egentligen inte förrän nu när jag skrivit klart bokprojektet om den här tiden som jag verkligen har insett hur ineffektiv, ohuman, maktöversittande och kontrollerande denna instans är. Efter ett år sådär på en höft insåg jag hur helt åt helskotta min karta var och började då bli mer nyfiken, ifrågasättande och kritisk. Jag insåg att väldigt många hade gjort samma erfarenhet som jag. Arbetslösheten fortsatte att öka, trots politiska lögner om det motsatta och nu vände attityden till att man var att likna med en brottsling om man inte hade jobb och egen försörjning. Man kan inte tillåta att arbetsföra människor lever på staten, ( trots att det inte fanns jobb till alla och trots att många av dessa människor själva betalat in till sin arbetslöshetsförsäkring ). Ut med dem i sysselsättning, fast någon lön kan de naturligtvis inte få.

Där började arbetslägren sin gyllene bana, för staten blev så frikostig att den erbjöd personer, som kunde hysa in och förvara dessa arbetslösa, en rejäl slant för varje brottsling som inte jobbade. Överallt i landet ploppade de upp, de så kallade Fas3 fabrikerna och allt var frid och fröjd. Ett tag. Politikerna slog sig för bröstet.... nu var så och så många i sysselsättning. Arbetslinjen hade gett resultat. Hur de här arbetslösa människorna mådde i dessa arbetsläger var det ingen som brydde sig om.

Men så slog någon larm om de fasansfulla förhållandena och det blev lite debatt i media och tv. Riksdagen röstade nej och ville ha bort det här systemet, men regeringen tog ingen notis utan körde över det beslutet. Arbetslösheten fortsatte att stiga och stiga och stiga. Inte bara i Sverige, utan i hela Europa. Nu hade det här problemet växt över huvudet på den regerande makten. Mer och mer kritik kom upp till ytan, men regeringen stoppade huvudet i sanden. Fler och fler började må dåligt, vissa tog livet av sig, andra sa ifrån och blev avstängda. Nu var det inte bara folk med tidigare arbetslivsvana som stod utan jobb utan fler och fler unga tog sig helt enkelt inte in på arbetsmarknaden.

Det största partiet efter det regerande partiet insåg allvaret och sa ifrån. Fas3 måste bort. Men strutsen med huvudet i sanden vägrade se verkligheten. Det här måste gå, det här måste gå, men vad är lösningen? Jo, att fler kommer i sysselsättning. Alla dessa som numera uppbär socialbidrag eftersom de aldrig haft någon a-kassa måste också ut i sysselsättning. Man kan ju inte räkna med att staten ska stå för ens uppehälle utan någon form av gentjänst.

I onsdags röstades det förslaget igenom utav alla partier utom vänstern. Det här med att Fas3 måste bort, att det är ovärdigt för människan osv...vart tog det resonemanget vägen? Hur många fler fabriker och arbetsläger kommer nu inte att dyka upp på den svenska himlen? Hur många fler kommer nu inte att ge upp? Hur många fler kommer nu inte att stå utan bostad? Hemlöshet och tiggeri kan bli ett vanligt inslag i vårt svenska samhälle.För att inte tala om kriminalitet. Någonstans måste vi skaffa pengar från. Ohälsan som redan nu ökar katastrofalt lär öka än mer, men även dessa ska ju enligt förslag sysselsättas i arbetsläger.

Det är så här jag som lekman men insyltad, ser på det hela. Sedan kan man fundera på hur näringslivet ser på det. Utan lön ingen kommers. När en arbetsgivare får gratis arbetskraft och dessutom betalt utav staten i form av lönebidrag, vilka signaler sänder det? Generationen som nu inte kommer varken fram eller bak är de som ska ta över vårt land en gång. Den tanken skrämmer mig. Varför har socialbidrag blivit istället för något annat? Socialbidrag är för mig något man aktar sig för och skäms över att få. Något som är den absolut sista lösningen. Idag är det en självklarhet för väldigt många. Om inte självklarhet så iallafall det enda valet.

Varför ska folk straffas och bli satta i slavarbete för att makten inte kunnat lösa arbetsmarknadsfrågan? Jag tror att det är många som funderar på om inte det enda bästa vore att gå och gräva sin egen grav.

Andras tankar om samma. Björn Alvebrand  , Svd opinion brännpunkt,  Utredarna.nu,  Daniel Svedin AB

3 kommentarer:

Svenne sa...

Hoppas du inte påbörjat gräva din grav för det skulle göra mig oerhört besviken;-)

Gretas Svammel sa...

Jag ska inte ha någon grav...Svenne...så vore dumt att då gräva en *ler*. Men jag har förberett för min hädanfärd, skrivit det vita arket, pratat med ungarna om lösen och sidor på internet som ska tas bort, rensat och gett bort osv.

Gretas Svammel sa...

Vita arkivet heter det kanske..ja,ja