BLÅST, BLOGGSTATISTIK och KLOCKOR

En dagens *ler*. Tagen för någon timma sedan. Kör med målarklänningen fortfarande, men är lite kallt om benen känner jag. När jag styrt klart med mina papper, datorjox och sedan något sånär rensat och skrivit ner mina tankar tänkte jag ta en intervall och efter duschen får det allt bli mysbyxor och tröja.

Den efterlängtade våren kom visst av sig. Igår höll jag på att bli galen och då menar jag det på riktigt. Inte något jag bara skriver. Vad som helst...hagel, regn, snö, åska...kan jag stå ut med. Men blåst får mig av någon anledning att vilja krypa ihop i ett hörn, hålla för öronen och låtsas att jag är någon annan stans. Det lät som ylande vargar när blåsten försökte ta sig in till mig. Jag upplevde det iallafall som att den försökte ta sig in till mig *ler*. Det blåser fortfarande men inte riktigt så som i gårkväll och natt.

Jag sitter precis just nu och funderar på om jag ska dra det jag tänkt dra om arbetsförmedlingen i det här inlägget, med stor risk att det blir långt och mer svamligt än vanligt, än om jag ska ta det separat. Jag tar det i ett separat inlägg, för det blir också ett sätt att sortera mina egna tankar kring det hela. Man kan säga att jag då skriver både för er och för min egen skull.

Jag kollade lite statistik nu, innan jag började skriva. Bloggstatistik alltså. Ja, man kommer visserligen direkt in på statistiken när man loggar in, men idag kollade jag runt lite mer som jag gör då och då. Vet ni vad det mest lästa/sedda inlägget är? Massagebildspelet från maj-010. 8000 har varit där och kikat. Det är egentligen inte så mycket och det är med all säkerhet inte 8000 unika kik ha,ha. Räknade ut att det blir ungefär 7-8 per dag under de här tre åren. Tätt följt av det kommer bildspelet från samma år och som trea mitt första bildspel från -07.

Sedan kommer mer vanliga inlägg där det här ligger högt upp. Ett inlägg från dec -010. Ni behöver inte gå in och läsa bara för att jag länkar. Men jag läste det. Det här var innan jag hamnade i Fas 3, men jag nämner det i det här inlägget och nu med mer erfarenhet är jag väl glad att jag inte visste så mycket om det. Jag har med en länk till en artikel i lokalblaskan och när jag nu klickade in så ser jag att då....2010...skrev de en hel del om hur tokigt Fas 3 är. Tänk om media överlag hade fortsatt sin kritik och sitt granskande, då kanske regeringen hade fått krypa till korset och insett sitt misstag. Fast de tycker förstås inte att det är något misstag. Varför slutade det skivas om hur omänskligt det är och hur oseriösa människor drar nytta av de arbetslösa genom det här systemet som kostar skattebetalarna massor i form av bidrag till anordnarna? Nu tycker jag att det börjar komma fram både det ena och det andra och det börjar så smått att skrivas om det igen. 

Citat från mitt inlägg:  Mer som är sjukt är fas 3 i jobb och utvecklingsgarantin. Jag är snart där. Just nu ser jag det som en spännande erfarenhet. Ni kommer kanske ihåg vad jag skrev när jag avvecklat företaget och skulle bli bekant med det här systemet. Att jag ser det som en utmaning och något nytt. Nog sjutton är det nytt alltid. Inte positivt nytt. Inte som det syns nu iallafall. I en förlängning kanske man ser tillbaka på det som något positivt. Det vet man inte. Corren hade en artikel om en av många som befinner sig i den här fasen. Hur arbetsgivare utnyttjar det hela, vilket är förståeligt. De är väl inte dumma. 

Ja, nu vet jag som sagt mycket mer och jag vet att det är mycket värre än jag kunde ana. I inlägget länkar jag även till reportaget om mig i Aftonblaskan. Är ni pluskund och inte läst det kan ni göra det nu om ni vill. Är alltså från 2010. 

Annan lite rolig statistik är vilka länder mina bloggbesökare kommer ifrån. Sverige dominerar ju förstås med hästlängder, men efter det samsas USA och Ryssland om andraplatsen. Just nu är det Ryssland men såg att det från Polen nu senaste dygnet varit 32 besökare. Det är troligtvis bara tillfälligheter. Ofta är det ju ( tror jag iallafall ) svenskar som är på besök i andra länder, men 32 låter mycket för att vara så. Jag vet inte hur tillförlitlig Bloggers statistik är, men normalt räknas väl en besökare bara en gång under ett dygn, även om han eller hon tittar in fler gånger från samma dator. Även Sydkorea gör påhälsning såg jag. Ibland, som nu, skulle det vara kul att veta vilka som läser mittt svammel, förutom de jag redan vet alltså.

Jag kan inte påstå att jag någonsin haft någon form av samlarmani, tack och lov. Men... och det berodde antagligen på snålhet och variationslusta.... så började jag i 30-årsålder ca, att ta "prova på" prenumerationer på olika tidningar där man som present fick ett armbandsur. Ska väl tillägga att jag nu sedan många år slutat med det. Men då hade jag olika ur till olika kläder och ur efter humör och bytte batterierna själv när de tog slut.  Den här glassbyttan har tidigare varit full med armbandsur av diverse sorter. Rensade den för några år sedan och sparade på de som ni ser på bilden. Idag kastade jag högen ni ser till vänster, eftersom de har så liten urtavla så jag ser inte tiden utan glasögon. De till höger ska jag byta batteri i och de i lådan sparar jag lite till, som reserv, fast även på dem är batteriet slut.

Anledningen till att jag letade reda på den här byttan nu idag, var att den klocka jag haft nu i nästan två år började sakta sig i gårkväll.  Jag blev först lite osäker för nu har jag datorn där jag ställde sängen när jag flyttade hit och vissa kanske minns hur mitt armbandsur tre dagar i rad stannade på ett visst klockslag. Då trodde jag det var batteriet som var slut vilket det inte var. Igår trodde jag det var för jag satt just där jag satt, men då visade det sig vara batteriet som var slut ha,ha. Eftersom jag inte längre håller på och byter ur efter humör och kläder så hade jag förstås inga batterier hemma och en klocka på armen är ett måste.

En enda fanns med fungerande batteri. En helt oöppnad klocka och varför jag inte brytt mig om den är för att jag inte gillar armband av stelt läder. Nu hade jag inget val. Funderar faktiskt på att gå in och köpa en billig armbandsklocka nästa gång jag är i stan. Jag tror aldrig att jag köpt någon i hela mitt liv. De jag hade innan mina prenumerationsklockor, var sådan jag fått i present. Sådana ni vet som man drar upp för hand. Finns det sådana nu för tiden måntro?

När jag ändå håller på med klockor, så är inte väckarurs problematiken löst ännu *ler*. Det går att stänga av alarmet på det nya, vilket ju är himla bra. Men fastän att det är avstängt så larmar klockan nästa dag vid den tid som alarmet är ställt på. Så i morse vaknade jag av alarmet, trots att jag inte behövde vakna så dags och trots att det var avstängt. Nu var jag ändå utsövd i morse, men det är ju inte så kul om jag tex sitter uppe och skriver halva natten och sedan blir väckt klockan sju. Men 50 spänn? Vad ska man räkna med egentligen. Jag vet inte vilken affär jag ska besöka som har riktiga väckarur som man kan lita på. Minns inte vart jag köpte det som jag kastade. Det var ju i och för sig 12 år sedan det inhandlades. Tills vidare får jag försöka komma ihåg att ändra alarmtiden de dagar jag inte behöver vakna av klockan.

Nu ska jag ta en liten paus från datorn och sedan återkommer jag med lite arbetsförmedlings tankar och Fas 3 åsikter och den knäppa bilden från i går.