Okej, så tokigt det blev och snart börjar snygga doktorn *ler *. Först ett trevligt besök och sedan bussen ner till stan för anordnarmässa på arbetsförmedlingen. Redan när jag väntade på bussen dök en händelse upp som satte igång mina funderingar ( mer än vanligt ). På min förra Fas 3 plats, det som jag kallar för " hittepå" ställe minns ni kanske att jag då och då kom i bråk med en av de andra. Om inte får ni bläddra bakåt i bloggen till juni/juli förra året. Den personen, plus ett par till gjorde mig sällskap. Kul tycker jag att höra hur läget är nu. De skulle då förstås till anordnarmässan för att försöka locka nya fas 3-are.
Den här personen som då störde sig på mitt prat om slaveri och utnyttjande när jag var där, hade nu stigit i graderna och var således kvar. Med andra ord hade han gått från en utnyttjad fas3-are till en som själv utnyttjar. Det är väl det som är detsamma som att se om sitt eget hus och skita i andra. Iallafall i mitt huvud. Och det var det jag tänkte på när citatet om att i krig och kärlek är allt tillåtet ploppade upp. Vi krigar inte i vårt land med vapen, men vi krigar genom att försöka hålla oss över ytan.... även om det betyder att någon annan drunknar. Jag har svårt för sådant tänk.
Jag hade en tanke att jag skulle spela in på diktafon, men det funkade tyvärr inte. Jag kunde ju liksom inte ha den öppen i handen utan planen var att ha den i fickan och det resulterade bara i en massa brus. Jag hade hittat en sida på nätet med landets städers olika anordnare och skrivit ut min stad. Jag hade även 5 frågor som tanken var att gå runt och ställa till alla anordnare. Typ så som jag gjorde när de fanns på en lista. Jag måste ju säga att det här med lista och själv kontakta var bra mycket mindre patetiskt än ståhejet med mässa. Men anledningen är ju att anordnarna ska vara så anonyma som möjligt. Vilka signaler sänder det? Det är ett spel alltihop. Det är bara så.
Men.... innan jag tog mig an de leende och lockande och pockande anordnarna så försökte jag bringa lite klarhet i min avstängning och ställde mig i kön för inskrivning. Två... TVÅ stycken tog sig an mig, de läste brevet, de visste inte, jag förklarade att jag ifrågasatte befallningen att infinna mig på Prio 1 ( inte det samma som att vägra ) och att min handläggare inte svarade på mina frågor och hur gör jag nu? De visste inte. Okej, sa jag. Hjälp mig att då att tolka brevet. När är jag avstängd, från vilket datum? De visste inte. Men, sa jag, ni jobbar ju här. Då ansåg väl mannen i församlingen att det fick vara nog och började i förmanande ton ( mig ska man aldrig förmana som om jag vore mindre vetande... men det visste inte han ) att bara för att man jobbar på arbetsförmedlingen så kan man inte allt. Okej, sa jag igen. Jag vill veta om jag är avstängd. När jag blev det? Om jag här och nu kan skriva in mig igen? Ja avstängd är du sa han då, det ser jag på datorn, men jag ska gå och fråga om resten och kommer tillbaka.
Herregud!. Tio minuter senare kom han tillbaka. Om du skriver i den här närvarolistan och vi skriver i på datorn att du vill återanmäla dig så är du det från och med idag. Jag orkade inte tjabbla mer utan skrev på listan. Men jag vet alltså fortfarande inte om jag har rätt till aktivitetsstödet eller om det måste gå 45 dagar. Sedan började det roliga men magen var orolig. Och nu börjar även snygga doktorn så jag tar en paus.
Tillbaka en stund. Jag frågade några av mina frågor där bla en var om de behövde anställa. Gapande munnar och skakande huvuden blev svaret. Det visste jag ju eftersom alla var " hittepå" ställen, men syftet med fas 3 är att få en anställning och komma närmare arbetsmarknaden. För vissa som behöver en spark i baken och inte själva är drivande kan det säkert vara en hjälp, men hälften eller fler av alla fas3-are är som jag med utbildning och lång arbetsliverfarenhet. En annan fråga var hur många fas3-are de hade . Prio 1 hade 4 anställda ( var också en fråga ) och 150 fas3-are. ??? Här i stan alltså.
Folkuniversitetets snubbe och jag kom i en riktig diskussion. Det var väl nästan så att andra stannade upp. Jag var så inne i pratet att jag inte antecknade. När han så nämner att han också varit en fas3-are så kom jag igång ordentligt. Varför då utsätta andra för det han själv genomgått? Men enligt honom gjorde han andra en tjänst och egentligen, sa han , är jag inne på politik och det är inte rätt plattform att prata om här. Men då, tyckte jag. Allt är väl politik och det är väl här på golvet bland anordnare som vill sko dig på arbetslösa som det verkligen är läge att prata och diskutera.
Gud jag lyssnade på Sanna Bråding nu. Ingen kan vara oberörd av hennes historia. Ser ni inte på "Helt sjukt" så gå in vid tillfälle och se just detta på webben. Hur som helst, efter en del dividerande, diskuterande och resonerande så lutade sig en kvinna fram och sa att de inte var vinstdrivande. Men ni får ju bidrag för varje fas3-are ni har ,sa jag. Jo, sa hon ,men det kostar också att driva Folkuniversitetet. Här höll jag på att krevera, men jag tycker själv att jag höll mig lugn. Hur länge har Folkuniversitet funnits? Långt före Fas3 systemet togs i bruk, vilket jag förstås sa och fick en axelryckning som svar. Vad gör man då som fas3-are hos er? sa jag . Intergrerar invandrare fick jag till svar. Borde man inte ha betalt för det, sa jag. Och så var vi inne i en ny diskussion.
Summa sumarum så är jag i skrivande stund lika vilsen som förut. Mer förresten. När jag kom hem hade jag nytt brev från AF.
Nu ska jag släppa skiten tills på fredag. Jag hoppas jag då fått svar från den ledande personen jag mailade och jag ska väl skicka ett mail till handläggaren, fast jag tvivlar att jag får svar. Något som förbigått mig är att SVT tagit upp det här med arbetsförmedlingen och kritiken till den och till fas 3. Jag ser ju oftast nyheterna på fyran vid 22, men Aktuellt har tydligen haft flera inslag. Upptäckte det här i går kväll när jag skulle stänga av datorn och kollade runt inför dagen idag. Kanhända tar jag en kontakt med dem och kanske tar jag förnyad kontakt med både regering och opposition.
Trots mitt motstånd är jag tvingad för att kunna klara mig, att anamma någon av dessa hycklare och jycklare trots att jag ärligt och på riktigt mår skit bara av att tänka på det. Jag har som vanligt ideer, men jag måste ha en handläggare som jag kan prata med för att någon av dessa två saker ska kunna diskuteras. Det ena är kvinnan från kommunen och vad hon kan erbjuda och det andra är utbildningen jag hittade. Sedan har jag ett tredje alternativ. Tänk den dagen då alla mina ideer plötsligt bara är slut *ler*. Måtte den dagen aldrig komma.
I morgon ett längre besök i oasen och efter det matinköp. Jag vet inte hur vädret ska bli i helgen. Idag har det blåst väldigt här hos mig, men solen har tittat fram och värmt frusna själar mellan varven. Är det inneväder så borde jag verkligen vara diciplinerad och skriva på mitt arbetslöshetsprojekt . Nu när det är aktuellt även i media. Nästa vecka planerar jag vårstädning i ettan bla och jag har också två tider ute på hemsidan. Jag vet inte om jag plötsligt blivit oattraktiv ha,ha, eller om mina älskare inte har lika mycket medel längre, men för tillfället verkar intressenterna ha minskat. Kanske man inte ska skriva så här i en blogg. Så glöm det. Männen står på kö *ler*.
Det gör de ju faktiskt också stundtals men sista veckan nu har det varit tid nästa dag som önskats eller någon som enligt mig verkar lätt knepig i mail där jag kanske lite ironiskt ifrågasatte seriositeten och fick svar att jag var otrevlig. Det uppvägdes dagen efter med ett mail där en annan person uppskattade snabbt svar och trevligt svar. En fjärde person visade sig vara 18 år. En femte person har väldigt svårt med att bekräfta sin tid så den tjatade jag på nu ikväll. Det är en sedan lång tid bekant person där det tidigare blivit missuppfattning på grund av det. Så det är inte tomt i mailboxen, men för tillfället en minskning. Kanhända känner andra sexsäljare igen fenomenet. De läser ju här de också, vissa iallafall och det kan ju vara kul kanske att veta hur läget är för mig.
Nu ska jag dra en sista repa genom internetdjungeln.... mail, politometern, några bloggar, någon blaska och avsluta med spindelharpan. Går den ut så löser sig allt *ler*. Går den inte ut så löser sig allt iallafall. Sedan ska jag sova så jag är pigg och på alerten i morgon.
4 kommentarer:
Hejsan Greta! Jag måste börja med att säga att jag tycker att du verkar vara en väldigt cool person :)
Jag säljer sexuella tjänster och har inte varit aktiv speciellt länge (cirka 4 månader) Jag tycker det är spännande och har hittills bara träffat trevliga män som visar respekt,betalar utan att man behöver säga till osv. Var dock med om en man som inte ville använda kondom vid samlag,han sa att det blir torrt och att det inte är lika skönt (Det vet vi ju alla att det är skönare utan!) Jag sa bara att om han vill fortsätta träffen ska han respektera mitt krav på kondom. Den här mannen var i 50-års åldern och betydligt mycket äldre än mig,vilket gjorde mig arg inombords då han borde förstått bättre. Istället kände jag mig som en sexualupplysningslärare som skulle förklara för en fullvuxen man hur viktigt det är att man använder kondom vid tillfälliga förbindelser. Det är det enda irriterande jag varit med om. Men kan även bli irriterad över personer som hör av sig utan att vara seriösa. Mellan träffarna så ska man ju svara på mail och det finns en hel del som är energitjuvar,som inte är intresserade av en träff men tex bara vill fråga varför man inte gör det gratis osv. En man var bara beredd på att träffa mig om jag gick med på att träffa honom för 100 kr. Jag tar emot samtal där vissa vill pruta på mina priser,vill tala om hur dyra vi är här i sverige och vissa beter sig obehagligt i telefon. Det är roligt och spännande att sälja sex,men samtidigt också mycket att göra och mellan varven blir man ganska trött av de energitjuvar som finns.
Oj det blev ett långt inlägg :)
Spindelharpan är ett bra sätt att lugna nerverna lite, eller hur???
Hej....Hanna...jag har varit inne och läst din blogg några gånger. Läste om kondomincidenten, men vad jag förstod var kunden varken påstridig eller aggressiv. Men det är bra att du står på dig. Det ska du göra.
Gillar man sex, så är det inte alls fel att träffa okända mot betalning. Men du ska komma ihåg att det är du som har makten och aldrig, aldrig, aldrig göra något som inte känns bra.
Pengar är bra att ha, men aldrig så viktiga så ens eget välbefinnande får sitta emellan.
Ha det bra, fortsätt njut och var försiktig.
Lugna nerverna vet jag inte...Svenne...men det är ett bra sätt att lugna tankarna *ler*.
Skicka en kommentar