ATT FÖRHÄRLIGA LIVET

Nu är jag full. Näää....klart att jag inte är, jag bara svamlar som vanligt *ler*. Full har jag nog inte varit på 30 år. Påverkad ja, men inte så jag tappat kontrollen. Livet, tänket, ja allt nästan, ändrades när jag äntligen fick förmånen att bli mamma. Det var inte bara ett helt nytt liv som planterades på vår jord, utan även ett redan befintligt ( alltså jag ) fick ett nytt liv. Sentimental kan man bli av alkohol. det är vanligt. Men oroa er inte *ler* . Så långt kommer jag inte heller. Jag har ju kontroll och nu för tiden skulle jag somna långt innan det stadiet.

Men ikväll var det guddomligt gott med ett glas vin. Det känns som det var länge sedan, men jag vet...jag drack ju två glas i huvudstaden fördelat under två dagar. Fast det är inte alls samma sak. Nu är jag i min egen bubbla och det är bara jag och jag smuttar på mitt vin och knaprar mina kex och skriver min blogg. Jag behöver inte ha koll på andra och jag behöver egentligen inte ha koll på mig själv heller. Jag behöver inte vara uppmärksam, inte svara på tilltal, inte väga mina ord. Bara njuta...av vinet, av kvällen, av en ledig dag i morgon.

Visst låter det väl härligt ha,ha, Ja, jag har nog alltid försökt att förhärliga mitt liv, att se det vackra bakom det fula, det goda bakom det onda, möjligheterna bakom hindren. Det är bra, faktiskt jättebra, men ibland är det bara ett desperat försök att försöka lura sig själv. Just nu undrar jag om AF:s tystnad är ett sätt att få mig ur spel. I såfall känner de inte mig. Visst, helt naturligt gnager osäkerheten, men det ökar även adrenalinet och kamplusten. Just nu är deras agerande helt sanslöst, trots att de tydligen inte längre agerar.

Jag satt igår och funderade och ideer kom till mig, men de är inte aktuella förrän i april och om de går att genomföra beror på hur AF hanterar min  nuvarande önskan. Så just nu går mitt yttre och mitt inte inte riktigt samma väg. Men med ett glas vin, lite kex, lite ost och positivt tänk så kan jag förhärliga livet för en stund.

Jag var inne på flashback nu en sväng och läste i en tråd som faktiskt stör mig så pass att jag just nu önskar att jag vore reggad där och kunde ge min åsikt.  Men det finns ingen anledning egentligen att tro att man kan göra skillnad i en diskussion som är så svart och vit. Men ifall någon av dem läser min blogg och ifall uppsatsen som diskuteras är den som jag skrivit om så finns mitt gamla blogginlägg om uppsatsen här. 

Min kära, gamla oas återsåg jag idag, äntligen. En vecka sedan exakt och idag stod en helt ny stjärna på tur. Det är alldeles för få nya, kan jag tycka just nu.Vet inte folk att jag finns och att jag ger er en alldeles förträfflig massage med tillhörande exellence efterrätt? Trevlig nisse iallafall, med resväg som var svår att beräkna så ca tjugo minuter före bestämd tid sammanstrålade vi i min hall. Jag visste om det, för just den här nissen var så företagsam att han sms:ade sin lite tidigare ankomst. Sedan fick jag via mobil ledsaga honom rätt. Det här med gps är säkert bra, men långt ifrån alltid. Ganska långt ifrån *ler*.

Efter besöket krånglade jag mig i nya trasan för att försöka fota lite. Nej, den stora lusten och inspirationen och kreativeteten fanns där väl inte direkt. Men det blev några kort och jag blev förvånad nu när jag lade in dem på datorn att de ändå blev användbara. Några platsar som vanligt bara till hemsidan och sedan en hit och en sparar jag till högersidan på bloggen. Lite mischellinistuk ( felstavat ), men vad sjutton, jag är som jag är. Bloggbilden kommer i morgon. Måste sudda lite bakgrunder först. Helt klart ingen trasa som blir flitigt använd. Om jag inte går ner fem kilo förstås och vem vet *ler*. Undrens tid är inte förbi.

Det skittråkiga handlandet stod sedan på tur, innan jag traskade mot bussen för färd hemåt. Solen var väl rätt skön, men den isande kalla blåsten kunde jag gott ha varit utan. Fick nästan ont i både öron och huvud . Och mössa så här års vägrar jag. Det SKA vara vår nu.

Det är inte bara mitt inre som är lite visset *ler*. Ända sedan omplanteringen för två veckor sedan har den här växten varit ledsen. Nu tvivlar jag på att den någonsin blir glad och jag själv blir ju ledsen när jag ser den. Jag har låtit den få vara, jag har vattnat den, jag har pratat med den, men inget hjälper. Jag sabbade väl någonting när jag bytte jord. Jag vet inte. Men tråkigt är det. Så i morgon får jag väl förpassa den till sällare marker.

I morgon ska jag också förbereda lite festmat, det som går att förbereda. Slutfinishen gör jag lördagmorgon innan jag åker iväg på kalaset. Just sådana här kalas är kul, för då träffar jag folk jag sällan träffar annars. Folk jag tycker om.

Om jag då hoppar från nutid, framtid till dåtid, så hamnar vi på gårdagen. Jag såg Hellenius nya program " Helt sjukt" i går kväll. Ganska bra tycker jag och läkaren är ju inte bara rätt snygg, utan riktigt snygg. Inte  bara utseendemässigt vilket han förstås också är, men det han säger är snyggt och sättet han säger det på är snyggt och hans attityd när andra pratar är snyggt. Nu vet jag inte hans filosofi och värderingar och vanor och ovanor, men det han visade i rutan gick hem hos mig, speciellt då den enkla humorn även visade sig. Sexuellt är ju svårt att veta, men min känsla är att han är lyhörd, lite lätt dominant, ödmjuk, mjuk och hård samtidigt. Ja, en sådan jag kan tänka mig att vara särbo med på äldre dar ihop med några till. Fantasier...jag vet *ler*. 

Jag missade sista delen på grund av telefonsamtal, så det är därför jag nu ikväll gick in och kollade på nätet och tyckte att ni ifall ni inte såg det, kunde få länken. Jag kollade även Skavlan för missade ju det i fredags. Nu ser jag ju hellre program på tv än på nätet, men såhär är jag glad för nätet. Nödfall.