BORG, RASISM, LÖRDAGEN, DOWNTON ABBEY MM

Andra ljusets tur att tändas idag. Snart kan man lägga hela julen bakom sig *ler*. 12 grader kallt när jag gick upp vid halv tio. Tanken var att ta stavarna på en promenad idag, men ångrade mig när jag såg termometern. Nu vet jag inte hur kallt det är, men det ser både kallt och grått ut när jag tittar ut genom fönstren. Jag ska bara ta det lugnt, göra det jag känner för och bara vara..här och nu.  Idag är det ju en sådan där skön söndag eftersom jag inte har några åtaganden inbokade i morgon och ingen lång lista på borden och måsten. Men en sådan lista lär snart behöva skrivas. 

 

Kan ju berätta att pengarna fanns på kontot i fredags, ifall någon undrat, så nu är hyran betald.

Igår såg jag lite på nyhetsmorgon till frukosten, när Pia Sundhagen var gäst. Tycker hon verkar ganska mysig. Hon borde vara coach till regeringen *ler*. Jag tänkte det när jag lyssnade på henne. 

 

I fredags hade riksdagen interpellationsdebatt om fattigdomen  där bla Borg närvarade. Jag orkade inte se videon och hade inte lust heller, men läste protokollet. Borg är så nöjd med läget och svänger sig med de här siffrorna som alltid kommer upp.  Sysselsättningen ( vad som nu menas med det. Är det jobb eller Fas3 ?) har ökat med 200 000 personer och utanförskapet har minskat för 200 000 personer sedan 2006. Jag vet inte alls hur de räknar, men varför märks det då inte i samhället? Varför vägrar han att se verkligheten istället för att jämföra med andra länder? Det är mycket möjligt att de här siffrorna stämmer, fast frågan är om de är beräknade på 2006 års befolkning och 2006 års arbetslösa osv. Tillståndet i samhället är ju inte statiskt. Äsch, jag vet inte, jag tycker bara det är så beklämmande att de här tre musketörerna ( Reinfeldt, Borg o Engström ) fortsätter att slå sig för bröstet samtidigt som massor av folk mår dåligt och har det ekonomiskt dåligt. Och om jag fattat de nya förslagen rätt så lär det bli ännu sämre ekonomiskt för de som är arbetslösa och som uppbär försörjningsstöd.

 

Den här rasismrädslan börjar väl också gå överstyr. Läste nu idag att något barn inte fick vara pepparkaksgubbe. Nu läste jag bara rubrik och underrubrik, inte själva artikeln, men fattade det som att ansvariga var rädda för hur det skulle ses. Skit och blä. Lika löjligt som att anmäla adventskalendern av rädsla för att barn ska tro att spöken finns. Barn behöver lite mystik och de kan, till skillnad mot vissa vuxna, oftast se skillnad på fantasi och verklighet. Barnboken Lilla hjärtat är också en sådan där typisk onödig skitdiskussion. 

 

Jag tänkte egentligen inte tycka så mycket idag, men nu blev det ändå så. Jag övergår till gårdagen och lite bilder. Om jag latar mig idag, så fick jag desto mer gjort igår. Enligt mina mått mätt *ler*. 

 

Det här är min arbetslöshetspärm. Optimist som jag var i början trodde jag att den här storleken gott skulle räcka. När det inte längre gick att öppna den och sätta in fler papper så har de bara samlats på hög huller om buller. Hög tid att få ordning på oredan, speciellt som jag i mitt nästa skrivprojekt ska skriva om just detta.

Efter nyhetsmorgon började jag således att sortera i högar i kronologisk ordning. Det tog sin tid faktiskt och eftersom jag ville ut innan tvättstugan på eftermiddagen så lämnade jag det så här.

Ingen sol som jag hoppats på, men tog ändå med kameran. Det här blev ju inget bra kort, men då jag sist hade ett kort där jag kastade snö, tog jag ändå med det här där jag sparkar upp snö. Blev andra bra kort och ett har jag nu idag använt till ny dörrskylt. Byter ju vid varje årstid ungefär. 

Jag begär inte att mina och andras promenadstråk ska skottas *ler*.  Tänkte först ta rundan vid vattnet, men det funkade inte. Idag ifall jag hade gått ut, var tanken att gå till skogen för där finns hus på vägen dit och då är det plogat (antar jag).

Jag var iallafall så förutseende att jag tog de höga stövlarna. Just på detta kort är det en plogad liten väg. Men det var skönt med luft och jag fick en vederkvickande promenad utan att knappt träffa på en enda människa. Var en timma kvar till tvättstugstiden när jag kom hem och fick då för mig att kolla ifall någon tvättade före mig. Det var lika tomt där som under promenaden. Varenda tvättstuga var ledig så hämtade min tvätt och körde igång.

I väntan på att de första maskinerna skulle bli klara plockade jag fram dammsugaren för att köra en lite mer noggrann städning än vad som varit fallet de sista gångerna. Ibland har jag ju bara sopat upp smulorna efter ostriskakorna. Nu hade jag ett tag stört mig på mattan i rummet och tänkt flera kvällar att...jag måste dammsuga. Ett kort på det förstås, med någorlunda bara bröst ( vissa vill ju ha det *ler* ). En runda med golvmoppen blev det också naturligtvis, skulle känts halvdant annars och dammtorkning och rengöring av toalett och handfat. Fläkt, spis och mikro behöver också en ordentlig rengöring, men klockan rann ju som vanligt iväg och jag ville ha bort papperen på rumsbordet innan tv-n.  Kanske gör jag ett ryck i morgon.

 När allt var klart och tvätten torkade i tvättstugan slog jag mig ner i soffan igen framför mina pappershögar. Satte faktiskt på tv-n för att ha lite sällskap och lustigt nog var Lars Lerin där igen. Det är ju lite konstigt för innan har jag som jag nämnt aldrig kommit i kontakt med honom. Igår var han gäst i programmet "Sverige". Av någon anldning blir jag glad av att se och lyssna på honom. Lite svårt att fokusera på papperen, men började med att skriva i registret i nya större pärmen och sedan undan för undan i ordningsföljd sortera in var sak på sin plats.

Innan "Så mycket bättre" började var jag ute och hämtade sista tvätten och i första pausen var pärmen klar. Kändes så himla skönt för det är en sådan sak man ofta tänker att man borde göra, men det blir liksom aldrig av.

Avslutade med Downton Abbey. Vet inte om ni ser på det, men det är bla en fd köksanställd som blev med barn, fick sluta och sedan började prostituera sig för att klara sitt och barnets uppehälle. Fadern omkom. Nu när barnet är några år sväljer kvinnan sin stolthet och anser sig tvingad för barnets skull att låta farföräldrarna ta hand om det. Hon slutar prostituera sig och får en chans att få ordning på sitt liv genom en kusin till herrskapet på Dowton Abbey som erbjuder henne en tjänst i köket. Men alla behandlar henne som petssmittad och ingen får liksom beblanda sig med henne. Snacka om stigmatisering och jag kan ju inte låta bli att jämföra med idag. Skillnaden är inte så jättestor som i seriens  tidiga 1900-tal.

Nu ska jag fortsätta att bara vara. Har två gamla skrumpna potatis i skåpet som jag funderar på att skära i klyftor och slänga in i ugnen med vitlök och kryddor. I kylen har jag en burk hot tacosås som jag sedan kan doppa klyftorna i. Blir ett bra tilltugg till kvällens  Arne Dahl. Vin kan det bli ett glas nu, när jag ska ta mig an mailen. Nästa vecka är redan klar och halva julveckan, så jag får se hur jag löser det. Förutom bokningsintressenter hade jag två andra mail såg jag. En frilansjournalist som jag mailat med tidigare och ett om Finlands sexköpslagsideer. Jag kan ha fel, men jag undrar om inte Rose A gör sitt för att förhindra att den iden blir verklighet. Jag är inte så orolig för att Finland ska ta efter våra tokigheter faktiskt. Då är jag mer orolig för Frankrike.