BLÅST UPP SÄNG, TRILLAT KÖTTBULLAR, LÄST QX ARTIKEL

Känns som att jag har huvudet fullt med grejer jag vill skriva om. Men eftersom jag började med något, egentligen helt onödigt, när jag väl satte mig här vid datorn, så är klockan nu rätt mycket. Få se hur långt det här inlägget blir, för har lite kvar som jag vill hinna med idag. Fast det kan bli längre än ni tror ha,ha.

Intog frukosten tillsammans med sista halvtimmen på Malou " efter tio". När jag slog på tv-n hade hon en ung HIV tjej som gäst samt hennes coach eller terapeut eller vad det var. Det denna tjej sa kunde lika gärna ha sagts av en sexarbetare. Den här tjejen kunde av vissa orsaker vara öppen och offentlig med sin sjukdom, men enligt henne var det ovanligt. Jag vet inte den situationen, men jag vet ju hur vi har det...vi som tar betalt för sex. Hur många kan vara öppna med det?  Det jag inte visste då var att jag senare idag skulle konfronteras med andra paralleller till oss.

När kaffet var urdrucket och mackorna uppätna var det bara att sätta fart och beta av min görandelista. Jämfört med morgondagen då det är tre gånger så mycket som ska hinnas med mot idag och före fyra , så kändes det ändå rätt lugnt. Fixa madrassen stod överst och det var jag lite nyfiken på. Den inledande bilden visar vad som fanns inuti den otympliga kartongen. Ni minns kanske när jag inhandlade åbäket...om inte gå bakåt någon/några veckor. Nu öppnar man kanhända inte en kartong i affären, men utifall jag gjort det så hade det underlättat väldigt för mig att få hem den.

Tömmer ut innehållet på golvet och läser bruksanvisningen. In med stickproppen i väggurtaget, vrider vredet till fylla på. Ja det stod inte så, det stod på engelska men anvisningen var på svenska. Det tog inte tio minuter så var madrassen fylld. Ledsen 08-folk, men min är behändigare än er. Minns när minsta skitungen och jag var där nu sist och jag för första gången kom i kontakt med en sådan här tingest att de satte i något i madrassen som flera gånger åkte ut. Inget sånt här inte.

Tog av mig behån, lade den över huvudet och knäppte ett kort... för bloggen förstås.

Tog ett utan blixt också som jag tycker blev bättre på ett sätt och sämre på ett annat. Här syns inte ansiktet och smilet, men är bättre stilistiskt.

Köket nästa och förbereda en del av maten till morgondagen. Köttbullar tex. Jag vet att köttbullar hör till julbordet, men jag tänker liksom inte bjuda på något julbord. Köttbullar hör lika väl hemma till påsk och midsommar och vanlig vardagsmiddag och så klart att jag vill att ungarna ska få mammas köttbullar ha,ha.

Så jag rullade och trillade och stekte ett kilo blandfärs. Skittråkigt och flottigt. Men nöjd när det var klart. Gjorde även ena fyllningen till förrätten imorgon. Sedan ut till förrådet och hämta täcken och rev fram två speciella juldukar i ett skåp till dukningen i morgon. Vid tre tog jag paus och satte på datorn och det jag ska göra nu ikväll är bädda, tvätta håret, lägga upp frukt, ta upp lite från frysen och ställa in öl och must i kylen. I morgon får jag kliva upp skapligt för att hinna med att baka frukostbrödet till söndagen, göra ännu en fyllning, duka, duscha, göra förrättssalladen som är lite speciell, lägga upp godis, försteka en grej och förbereda resten av maten, koka äggen till söndagsfrukosten, göra annan vanlig sallad, förbereda såser med mera.

Det är kul så här någon gång ibland, att styra och ställa och speciellt när det är för ungarna. Men som jag skrev igår...hur kan man ha det som jobb och som hobby? Att handla råvarorna, laga till och låta folk äta upp det man åstadkommit. Det som tar kanske två-tre timmar att få till, tar tio minuter att äta upp för vanligt folk. Gourmeter tar kanhända längre tid på sig. Under familjetiden tänkte jag inte så mycket i de här banorna ( tack och lov ) ändå upprepades det ju hela, hela tiden. Handla, laga, äta och då även planera så det inte krockade med skolans mat och så att det blev över till matlåda och så även att man kunde använda resterna till nästa dags kvällsmål osv. Varenda familj håller väl på så här och det måste man ju. Förstå att jag nu som ensambestämmande över mitt liv och min kost och när och hur och vad jag vill äta, ser det sååå befriande.

Mat är mat och sex är sex, men båda är ett behov som vi föds med. Hur och vad vi ska äta och med vilka vi ska inta vår mat med finns det inga specifika lagar för. Samhället har i den frågan inte tagit på sig ansvaret att " lära" oss. Vill vi inte använda kniv utan bara gaffel ( som jag oftast gör ) så blir vi inte stämplade för det. Vill man inte äta animalisk mat så blir vi inte stigmatiserade för det och en middag med flera är lika acepterat som en macka framför tv-n i sin ensamhet.

Man kan inte riktigt jämföra ett livsviktig behov som föda med ett välbefinnande behov som sex. Fast båda är viktiga, men utan mat dör mat och utan sex och närhet mår man dåligt ( och kanske vill dö ). I min värld och i mitt huvud är det inte fel att jämföra. Behov som behov och båda handlar om ett medfött behov. ALLA föds vi med detta behov, sedan kan det ta olika vägar beroende på person, miljö och omgivning. När det gäller mat är det alltså okej att vi har olika behov, men när det handlar om sex är det bara en norm som gäller. Vi kan inte njuta av sex med flera, vi kan inte ha behållning av sex med okända, tar vi betalt för sex är vi offer, köper vi sex är vi maktgalna. Byter vi ordet sex mot mat i meningarna ovan så blir det hur fel som helst och det tror jag faktiskt alla skulle hålla med om. Varför är sex så mycket farligare än mat? Vi lever ändå nu i 2000-talet där teknik, företagsamhet, självkännedom och egenvärde är nyckelord. Vi lever inte på 1930-talet där kyrkan och religionen och kåta manliga präster bestämde att den sexuella driften var jävulens påfund. Sex skulle endast idkas i sovrummet i mörkret och endast med den man lovat trohet intill döden. Och ingen vågade protestera.

Nä, nä anser säkert många...vi har kommit mycket längre nu. Ja, en liten bit men inte långt, säger jag då. Så sent som idag läste jag en tråd på Flaschback där nicket Surmumlan försöker visa en frigjord attiyd mot sex, men så fort det går emot hennes/hans egen syn ( och vetande ) så kommer fördomarna på löpande band. Det här med vetande är så viktigt. Inte för gemene man som inte bryr sig, men för de som uttalar sig, har en åsikt och som vill något med sin åsikt. Jag kan dra in Fas 3 här också. Det är samma med det. Man TROR att det är på ena eller andra sättet, men man VET inte. Ska man tycka något offentligt ( i artiklar, i nätforum, i bloggar osv) så bör man inte gå ut med tron att man vet, ifall man inte har kunskapen. Ödmjukhet är enligt mig en bristvara hos människan idag.

Har man inte kunskapen så erkänn det och försök bli mer insatta i ämnet som då troligtvis intresserar er om ni går ut offentligt med era åsikter. Det kan vara...mat, sex, sexköp, fas3 eller jasplan eller aktier. Är jag rätt person att säga det här ? Ja, enligt mig iallafall ha,ha. Jag har åsikter om mycket, men när jag inte är insatt så påpekar jag det och poängterar att detta är något jag tycker och inget som är ristat i sten som fakta.  Sexköp och Fas3 är jag insatt i och jag vill bli än mer insatt och här har jag min egen personliga upplevelse som ingen kan ta ifrån mig. Ironiskt nog är det just i dessa frågor jag inte blir tagen på allvar. Jag ljuger, jag överdriver, jag lurar mig själv, jag är lat, jag skyller på andra, jag tar inte mitt ansvar, jag rider på samhället, jag mår dåligt, jag förstår inte mitt eget bästa, jag vill egentligen inte ha jobb, männen utnyttjar mig. Sammantaget betyder detta att jag inte är värd någonting och någon annan än jag skulle kanske tro på det. Men jag vet att jag är värd lika mycket som någon annan och jag VET att alla är lika mycket värda...oavsett hudfärg, kultur, arbete, ekonomi, ålder, utseende, åsikt. Vi är alla bara människor.

Okej, ta det som svammel, men jag ska avsluta med ett par länkar som jag tycker ni ska gå in och läsa. Om ni vill veta mer alltså och få mer kunskap.
Den första är om Fas3 och en länk till Mikael Persons blogg där han skriver om hur företagare och politiker vill befästa myten om arbetslösa.   Det är knappt jag vill erkänna det, men jag blir både förtvivlad, ledsen och besviken över hur synen på oss arbetssökande är. För att då förstärka att den synen är långt från verkligheten så länkar jag återigen till Pumans Julhälsning till Reinfeldt, där hon berättar hur hon blev fakturerad tusentals kronor för att hon anmälde staten och där hon även blir hotad med kronofogden om hon inte betalar. Är man arbetslös ska man hålla käften, för en arbetslös vet inget och kan inget. Så är tyvärr synen hos många och tyvärr även hos vissa politiker och makthavare.

Den andra länken är till en artikel på QX av Magda Gad om sexarbetare. Jag hade kontakt med henne angående den och svarade även via mail på de frågor hon hade. Sedan fick jag lite dåliga vibbar och visste inte rktigt vart jag hade henne, så jag figurerar inte i artikeln. Men artikeln är helt okej, fast allt är kanske inte med sanningen överensstämmande. Jag tänker då på att en reporter överdriver, lägger till och gör om.... utan att kontentan för den skull blir osann. Betarice Ask uttalande tex är från en riksdagsdebatt som jag själv redogjort för i ett inlägg och har man löständer så måste man väl iallafall ha anlitat tandläkare. Men helheten är bra och den sätter fokus på sexarbetarens situation.

Jag blev lite irriterad på scrollandet och reklamen så gjode det "onödiga" jobbet att kopiera allt till ett eget dokument. Det i sin tur publicerade jag på Gretas sparade, så ni som vill läsa det där klickar här.

Hon för in paralleller till fördomarna för hbt personer och stigmatiseringen är densamma. Hon pratar med Jens Rydström docent i genusvetenskap. Han berättar hur  polisen övervakade urinoarer och parker, som mest i början av 1940-talet, och arresterade män som runkade tillsammans eller hade annan sex.

– Poliserna stod i ett kolmörkt, pisstinkande tvättrum bakom pissoaren och turades om att spana genom ett litet hål för att ha två vittnen till händelserna. Ofta kom männen undan med ett par månaders straffarbete, men deras liv blev förstörda. De kunde bli av med jobb och hem.

 

I sexköpsdomar från 2000-talets Sverige framgår det hur spaningsarbetet mot torskar går till. Enligt en polis vid Stockholms prostitutionsgrupp följer de efter kvinnliga sexarbetare (den omfattande

sexhandeln mellan män bevakar de inte) och överraskar dem när de träffar kunder, helst mitt i akten, för att bevisläget ska vara starkt. Sker sexköpet i en lägenhet lyssnar de genom brevinkastet efter ”kvinnliga och manliga stönanden”. De går in i hotellrum, bryter sig in i privatbostäder och rycker upp bildörrar. Filmar och fotograferar. Beskriver samlagspositioner, underkläder och förekomst av kondomer. På så sätt blir även sexsäljarna behandlade som kriminella, trots att lagen är tänkt att skydda dem. Många vittnar om att de känner sig traumatiserade av att polisen rusar in när de har samlag. Eftersom spanarna är civilklädda misstas de ibland för att vara rånare.

 

Det blev ett långt inlägg, men ni kan ju läsa hälften idag och hälften imorgon *ler*. Nu ska jag försöka mosa in öl och must i ett redan överfullt kylskåp, men skam den som ger sig. Håret får jag ta imorgon ihop med duschen, för nu är klockan så mycket och jag vill inte lägga mig med blött hår. Önskar er en trevlig och skön fjärde advent... och ta det lugnt. Det finns ett liv efter jul också.