BAD, LIVVAKTEN och DAGEN

Javisst, det blidde ett bad igår. Jag är inte helt hundra, men det vet i sjutton om det inte är första karbadet här i denna lägenhet. Och är det inte första så är det andra. Jag har ju lite svårt för att ha ro att ligga i ett badkar, däremot kan jag stå skitlänge under duschen. På bilden är jag på väg ner i badet. Kameran stod på tvättkorgen vilket blev perfekt.
Som ni märker blir det ett inlägg trots att det inte är onsdag idag *ler*. Mycket troligt att jag då låter bli datorn i morgon i stället. Fast troligt är inte lika med säkert.

Här har jag lagt mig till ro med Livvakten. Hoppas undrande har fått svar på frågan nu vem Livvakten är ha,ha. Daniel Webb heter han och jag har nämnt den här boken minst tre gånger i bloggen. Hur läser ni egentligen? Någon livs levande livvakt att trängas med i ett badkar lär jag inte skaffa på ett antal år...om ens någonsin....jo kanske....men inte så länge jag kan hålla på med sexhobbyn och via den få vad jag vill ha.

Efter en kvart hade jag fått nog och fick då för mig att knäppa ett kort med kameran i handen och enligt mig blev det bästa kortet. Ja, jag knäppte ett par stycken som jag nästan alltid gör, men det var bara detta som gick att använda. Det kanske till och med platsar på hemsidan, som nu är okej igen.

Dagen idag började jag med frukost till Malou. Datorn skulle jag ju låta bli och att sitta i köket ensam var inget som lockade. Överhuvudtaget sitter jag ytterst sällan själv i köket, om jag inte skriver på skrivdatorn eller liknande. Men jag äter aldrig i köket när jag är själv. Ett väldigt viktigt ämne togs upp hos Malou. Lättheten att köpa Panodil etc, som tydligen många, speciellt unga tjejer ,missbrukar och använder som självmordsmedel. En tjej var med och inte ett dugg förvånande så var det ingen som reagerade och ingen som hjälpte vare sig på sjukan eller senare på psyk. Nu tänker jag inte lägga min själ i det här fenomenet och den här veckan var ju tanken att försöka hålla skallen ren, men vi måste börja se våra medmänniskor och våga vara obekväma. Framförallt de proffessionella. Så många unga liv går till spillo helt i onödan genom de " lyckade" självmordsförsöken. Flera av de  "misslyckade" kan några år senare inte förstå att de ville ta sitt liv.

Vi elva tog jag bussen till stan och runt fyra var jag hemma igen. Över tre timmars farande i stan och då hade jag ändå skrivit notan efter min väg från bussen för att det skulle gå så enkelt som möjligt. Ändå tar det sin lilla tid när man är inne i en affär och går runt och letar. Jag letade då efter en kjol som jag hade en bild av i mitt huvud. En egen påhittad bild och mitt realistiska jag förstod att jag var dum i huvudet om jag trodde att jag skulle hitta en sådan.

Färdvägen var: posta brev på stora torget, Gina tricot kolla kjol, Indiska kolla kjol, sedan blev det även Bikbok och kolla kjol, fylla på busskortet på lilla torget, Hennes kolla kjol och kolla till minsta familjemedlemmen, leksaksaffär bara för att jag vill skämma bort den minsta familjemedlemmen, Bokia svart papper, Åhlens kroppspeeling, Claes Ohlsson grenkontakt till datorn, Hemköp ingredienser till limpa och blev även bönsallad och oliver i lös vikt, Systembolaget bag in box till huvudstaden.

Helt slut när jag kom hem och jag kan inte påstå att det är något nöje att fara runt i affärer. Och det har inte med åldern att göra i mitt fall, för jag har aldrig gillat att handla när det är förbestämt, alltså saker jag måste eller vill ha. Hittade iallafall en vanlig svart bomulls t-shirt på Gina tricot som jag letade efter sist om ni minns, men ingen kjol.

Grenkontakten jag haft till datorn med avstängning på, slutade fungera i fredags. Hade en annan i skåpet utan avstängning och där jag nu satt i och dragit ur från väggurtaget bakom bokhyllan. Jäkla bökigt milt sagt. Men hittade något annat idag som även var billigare än en ny grenkontakt  ( ja, jag är snål ). Men det fungerade inte heller helt tillfredställande upptäckte jag när jag kom hem. Det är inget stor utrymme mellan bokhyllan och väggen. Löste det genom att sätta den i skarvsladden jag har till skrivaren och en lampa. Kan man säga att jag är lösningsfokuserad? *ler*.

Även om jag är lösningsfokuserad... om jag nu är det...så är jag nog också en aning knäpp, eller dum.Förutom att de nu på Hennes fått in fler t-shirt än vad de hade sist och som jag nu inte längre bryr mig om, så hittade jag äntligen en kjol som liknade min bild. Den var kort, den var vid, den hade fickor och den var svart. Nackdelen var att den var av spetsaktigt tyg. Men jag köpte den och som vanligt utan att orka prova. När jag kommit hem ska jag dra på den utanpå jeansen och vad ser jag? Det är ingen kjol. Det är ett par shorts eller byxkjol.

Fast jag är ändå nöjd med den. Köpte även ett par grova strumbyxor och ihop med ett par kängor tror jag att det kan bli rätt snyggt. Lika snyggt är det säkert med tunna strumpor och t-shirt eller tunnare tröja/blus. Just nu har jag en annan bild i skallen. Jag vill ha en röd och vitprickig lite tunnare blus att ha till den i jul. Eller röd och svartprickig. Ideer, ideer. Vad vore livet utan ideer?.. och mål. Men som hon skrev Karin Boye det är inte målet/ kjolen/ prickiga blusen som är det viktigaste, utan vägen dit. Fast i det här fallet är jag osäker *ler*.

Jag sitter och lyssnar till Kjell-Olof Feldt  i "Min sanning" medan jag skriver. Blir ju inte någon helhet, men verkar rätt intressant ändå. Snart ska jag sätta mig i soffan och se G W Person och premiären på " Veckans brott" som sedan följs av sexprogrammet på trean. Kanske läser jag sedan ut Livvakten innan John Blund kommer.

Få se vad morgondagen bjuder på. Det kan bli målning för hela slanten med paus för en långpromenad ifall vädret är fint. Funderar på att boka in någon på fredag, så ska lägga in en tid på hemsidan nu innan jag tar plats i soffan.