FÖRSTA VACKRA DAN I MAJ

Nu får vi se om bloggen sköter sig den här gången. Känns som att jag haft den här rubriken förr. Jag är inte säker, men om så stämmer den till hundra idag. Provade nya bikinin när jag var klar med förra inlägget. För en gångs skull ett pefekt köp. Orkar ju liksom inte hålla på att prova i affären när jag köper kläder. Förutom jeans eller byxor överlag och kappor/jackor. Allt annat är chansningar. Tro nu inte att jag ser ut så här. Jo, på den här bilden gör jag det, men av fyra tagna bilder lyckades det bli en som trollade bort magen. Kör med "nya" kameran fortfarande och försöker lära mig. Räcker att få in ett par moment bara i skallen, självutlösaren är det viktigaste och nu hittar jag den utan glasögon. Kör med två bilder åt gången som man kan göra på den här. Fast de knäpper av snabbt ha,ha och utan förvarning. På min andra tickar det och mot slutet tickar det snabbare. 

 Visst är detta en underbar syn? Åtminstone så här års och speciellt då den varit så infernaliskt sällsynt detta år. Molnfri himmel. Ser ni fågeln i bildens nederkant? Jag trodde först det var en fläck på skärmen, men det är en fågel.

Kanske inte en så fördelaktig bild. Men ack så skönt. Den här knäppte jag med kameran i handen. Fanns liksom inget att ha kameran på. På mitt förra solställe där jag bodde tidigare, där fanns berg och stenar. Men platsen jag hittat här som inte alls är långt från min port är så suverän. Ligger omgärdad av två häckar och full sol hela dagen. När den är framme vill säga. Bakom ena häcken är det visserligen en altan, men den verkade ganska ödslig. Så lugnt och tyst så det var inte sant ( jämfört med tidigare )  att ligga där och njuta årets första utesolning. Men 21 maj är sent. Fast bättre sent än aldrig *ler*.

 Normalt kasserar man väl en sådan här bild, tagen i motljus. Men jag tyckte den var värd att ta med. Jag har lagt på en liten, liten aning kontrast, så den framträder en aning bättre. 

Solade frammen en timma, sedan en kvart på vänster sida och en kvart på höger. Efter det var det baksidans tur. Hade som vanligt med mig en bok och som vanligt öppnade jag den inte. Men jag ställde kameran på den i ett försök att få till en bild. Tycker nog att jag lyckades rätt bra.

Efter någon halvtimma eller vad det kan ha varit tyckte jag inte det kändes lika varmt på huden längre. Vänder mig om, blickar mot skyn och ser detta. Nåja, klockan var närmare tre och jag hade fått över två timmars sol på min bara vinterkropp. Man kan inte begära för mycket *ler*. Fast nu, vid halv sju-sju är den framme igen, den rackaren. Låg en stund och planerade vad jag skulle göra med resten av dagen. Sol ger energi och jag hade planer. Gå in och sätta mig och ringa de anordnare jag bestämt mig att ringa. Det borde gå på en timma. Sedan ta avkommans runda på 6 km med stavarna. Efter det dusch mm och en dag som denna så vore det verkligen på sin plats att öppna den lilla, lilla flaskan vitt mousserande vin som står i kylen.

Kvart över tre var jag inne. När jag styrt med diverse saker, bla vattnat väldigt vissna blommor på balkongen ( jag är inte van att ha blommor där så glömmer dem ) då var klockan över fyra. Näää...tänkte jag då. Det är ingen mening med att sätta sig och ringa så dags. Fast jag hade förberett med diktafon och testat högtalen på telefonen. Jag tar det en annan dag i lugn och ro.  Jag kollar mailen, tänkte jag. Ifall någon nappat på morgondagens eftermiddagstid, vilket ingen hade gjort. Jag gör det och det och kanske det resonerade jag, innan jag ger mig ut med stavarna. Resultatet blev att plötsligt var klockan halv sex, ute var det genommulet och jag bara väntade på att det skulle börja regna. Den tidigare energin var totalt bortblåst.

Jag skiter i stavarna, bestämde jag och det kändes skönt att bestämma det *ler*. Jag kör lite skönhetsvård med dusch och hårtvätt som avslutning, tänkte jag och tar god tid på mig. Inget tv-program som väntar, inga mailsvar som väntar och inget blogginlägg som väntar. Jag kan duscha hela natten om jag vill. Efter duschen var jag inte det minsta sugen på kallt mousserande vin och inte på att steka upp lördagens rester av färskpotatisen heller. Det skulle jag gjort igår, men kände inte för det då. Fast det är så gott med stekt färskpotatis. Men det krävs ju lite arbete...ta fram stekpannan tex.

Nu ikväll var jag inte ens hungrig, så jag hoppas den står sig ett par dagar till i kylen. Ett övermoget päron låg och skräpade i fruktskålen. Ja, det var det enda som fanns i skålen och i kylen hade jag en bit dessertost med aprikossmak. Rätt god, men ändå lite smaklös. Ihop med päronet funkade det och så ett glas riktigt vin till det. Det blev perfekt att ta med till datorn när jag laddade upp dagens bilder. Päronet och osten är uppätet och glaset påfyllt en gång.

Jag tycker liksom inte att solen tar i år. Inte så som den brukar. Men efter duschen och insmorning fick jag för mig att det ändå syns lite, lite efter klockan. Tog några bilder för att se om det syntes på korten. Och en liten aning kan man se. Ja, så här löjlig är jag. Varje år.