BLOMMOR, DATALAGRING, KORKFABRIK

Gudars skymning så gott det var med färskt, mörkt, mango och tranbärsbröd med ost och paprika och så kaffe förstås. Hämtade sedan en liten bit mörk choklad till sista skvätten kaffe. Det blev knorren på dagens frukost som intogs efter en rask promenad i morgonsolen. Ja, jag vaknade tidigt idag igen. Hittade två utslagna liljekonvaljer och massor av blad. Jag har kikat lite om det finns liljekonvaljer här och det verkar finnas det mesta av vilda blommor. Smörblommorna var också på gång nu. Eftersom liljekonvaljer alltid var min morsdagspresent när jag var barn, så brukar de normalt väl komma i slutet av maj.

Nu tog jag bara det här lilla för att få in lite natur, annars tycker jag blommor är finast där de står. Jag fick en ide här om dagen och har skrivit in det i almanackan så jag inte ska glömma det. Ni som hängt med här på bloggen vet att snödropparnas uppkomst tidigt, tidigt på året är som en slags livlina för mig. Förr hade jag det i trädgården, men nu får jag gå och glo in i andras trädgårdar *ler*. Nu kom jag iallafall på att jag ska sätta lökar i en kruka i oktober och ha på balkongen, så kanske, kanske att det kommer upp något fram i februari.

Läste under frukosten vid min rundtur på internet, att diagnosen adhd oftare ges till barn födda sent på året. Alltså att den många gånger ges bara för att barnet är omoget. Jag har faktiskt alltid varit skeptisk till de här bokstavsdiagnoserna. Ibland får jag känslan  av att passar man inte in i en mall som någon bestämt så får man en diagnos av något slag. Och kanske medicin, många gånger helt i onödan. Samtidigt har man ju läst hur äldre blir lättade när de fått ett namn på sitt beteende. Fast i mitt huvud är det nog så  att de blir lättade för att de genom namnet blir accepterade av omgivningen på ett annat sätt.  Nu menar jag inte att alla adhd dignoser är överdrivna, men jag tror att väldigt många är det. 

Idag röstas datalagringen igenom i riksdagen. Jag har inte undgått att ha sett lite av det som skrivits. Jag är inte speciellt insatt, men av det lilla jag förstått så tycker jag ändå det är så jäkla skrämmande. Jag vet inte vart vårt lilla land är på väg. En folkpartist  Mathias Sundin kommer att gå emot och rösta nej. Bra, tycker jag. Varför plötsligt de andra tex Federley  ändrat sin ståndpunkt vet jag inte. Påtryckningar säkert från Hitlerkopian och hans anhang. Fast han vill påstå utåt att det här nya är bättre.

Serafenskandalen har ni säkert läst och hört om. Jag är inte det minsta förvånad om det visar sig att det var uppgjort. Reinfeldtklanen sysslar med lite sådana här mystiska affärer har jag förstått. I den här klanen ingår även hans mor. Ibland undrar jag om inte också deras separation är ett spel. Men det lär vi i såfall få veta vad det lider.

Med tanke på mina egna rader och åsikter inte bara nu, utan även tidigare vad gäller ungas utsatthet och vuxnas val att blunda för att sex är pinsamt ( inte alltid är det så förstås ) så hittade jag en artikel på Metro om just detta. Ungas självskadebeteende. Det är ett viktigt ämne så därför länkar jag. Idag är det visst också ett program om unga som våldför sig på unga, ofta kompisar/klasskamrater. Jag ska inte se det, fast det är intressant. Kanske reprisen om det faller sig så. Jag väljer Lets dance istället, ytlig som jag är *ler*. Se där, nu fick ni en påminnelse också om att Lets dance även denna vecka sänds idag torsdag på grund av ishockeyn.

Nu ska jag snart sluta att svamla här och ta tag i dagen. Dusch, mascara, kläder på kroppen, lista, papper, pengar i väskan och så marsch till bussen. Jag har en del ärenden att uträtta i stan, därav listan. AF tar jag någonstans där i mitten. Jag har ju nu en specifik tid. Lite spännande att se vad som kommer att hända. Mailet från den nya känns positivt, men jag kan ju tolka in utifrån vad jag helst vill ska ske. Jag hoppas inte jag blir av med aktivitetsstödet iallafall. Vi får se. Jag har med mig både utskrivna mailkoversationerna med den förra handläggaren och reglerna för Fas 3 ( borde de ju egentligen veta ha,ha ) och det sista jag läste igår.

Sedan jag var på skolan och komunen tog hand om ersättningen och inte skolan som var min tanke så har min misstänksamhet växt sig starkare och starkare. Och allteftersom jag sökt information och själv försökt fått ett svar på i vilket syfte alla dessa anordnare tar sig an arbetslösa utan någon som helst tanke på att anställa dem, så har jag naturligtvis blivit både kritisk och förbannad på systemet. När så till och med ABF ( arbetarnas bildningsförbund ) som säger sig stå på vår sida framställer specifika jobb just för fas 3:are som då ska jobba med ett projekt helt ideellt och de själva ska håva in 5000kr/mån på varje arbetslös, då rann nog droppen över för mig. Det får helt enkelt inte gå till på det här sättet. Så kan inte syftet med det hela ha varit från början. Eller kan det det?

Igår stötte jag av en händelse på korkfabriken i Trollhättan. 23 av de 58 som monterar korkar har inte ens aktivitetsstöd, utan får be vackert om försörjningsstöd.... efter att de förstås gjort sig helt barskrapade, det är ju en regel för att överhuvudtaget ha rätt till det. Förra året betalade kommunen 1.3 miljoner till företaget som ersättning för dessa arbetslösa slavjobbare. Fas 3 har blivit ett alternativ till tillverkning i låglöneländer. Kan ens någon med sund attityd tycka det här är bra?

Lo har reagerat  läste jag. Men jag vet inte. Jag tycker jag har läst en hel del där Lo både kritiserat och försökt bevisa hur idiotiskt det här systemet är. Ändå händer inget. Efter att ha läst boken om alliansanalysen, som jag ju tänkt skriva lite om här, så förstår jag att meningen är att facken ska få mindre och mindre att säga till om. Det är en del av syftet med alliansens politik.

Nu vet jag ju inte alls så här innan, hur dagens möte kommer att bli. Det kan ju bli jättebra, det är min tanke. Men jag har ändå garderat mig med att ha på fötter vid en ev diskussion och iden att kräva att få sitta där och ringa till alla anordnare på deras telefon, står fast. Om det nu ens blir aktuellt. Visst är det lite spännande ändå? Tolkningsfråga...jag vet. Men när man nu ändå kliver omkring här på jorden, så kan man ju försöka se livet från olika perspektiv. Helst då från den spännande sidan.

Undrar om jag har min regnskyddsängel med mig idag *ler*. Det mulnar på och det finns risk, stor risk att det öser ner när det är dags för mig att gå till bussen. Det återstår att se. Nu... in i duschen.