TUR OCH OTUR

Mörkt och kallt ( 10-11 minus ) när jag åkte hem idag. De där snökanonerna från Östersjön som de varnade för nådde väl inte ända hit, för så mycket snö har jag inte sett *ler*. Det är inget jag gråter över direkt.

Bilden har något eller några år på nacken och ni har sett den förut. Men inte så här. Den var en av de jag testade på de där redigeringssidorna. Blev lite mer liv i den så här. Blogghuvudet till mars som jag fibblade med igår blev till slut så himla bra. Fick en sådan genial ide ha,ha och sedan testade jag att trixa lite på en av de där sidorna med den också. I mars kommer ni att le när ni ser den. Det värsta när man håller på sådär är att man vill göra mer och mer och mer. Nu gjorde jag inte det, men skallen vimlade ju av olika bilder och ideer till april, maj, juni osv. Jag klickade ner istället, annars hade jag suttit hela natten. Lite förnuftig är jag...ibland. 

Vad har jag gjort idag då? undrar ni kanhända. Träffat två rävar från anno decimal bland annat. Båda har en bit att åka, den ena längre än den andra så tänkte igår att den första med längst resväg kan ju bli inställd om väderprognosen och snövarningarna stämt. Nu var det ju istället fint väder, sol och kallt och ingen snö, så allt blev enligt planeringen. Det är liksom inte varje månad jag återser mina kunder, det kan gå halvår och ibland år mellan gångerna. Speciellt de här första från begynnelsen. Däför var det lite kul att båda var just sådana idag.

Den sista undrade om han inte var den första jag träffade i hobbyn. Men jag fick tyvärr göra honom lite besviken där *ler*. Den allra, allra första fortsatte länge att komma, med mer eller mindre långa mellanrum. Så tyckte han en dag att det blev tråkigt och då ska man ju inte fortsätta. Men det dimper ner ett mail då och då från honom. Senast för några veckor sedan. Och det kan jag tycka är kul, att man håller kvar kontakten fastän det inte längre handlar om att boka tid. Många följer ju mina förehavanden via bloggen också, har jag förstått.

När den första tackat för sig för att påbörja resan hemåt igen, hade jag 45 min att handla på, innan det var dags att förbereda sig och duscha igen. Där fick jag lite otur, men också en del tur. Dels tänkte jag först vänta med att handla tills dagen var slut för den grejen jag skulle ha i tisdags, som sedan visade sig inte kom förrän idag, visste jag inte när på dagen den skulle komma. Men jag ville gärna åka hem direkt efter sista besöket så chansade. Jag tog med en tom Lokaback när jag ändå gick. 

Tur 1: Grejen jag skulle ha fanns.
Otur 1: Stöter på en bekant som gärna pratar mycket och länge. Jag har inget emot det för han behöver det. Men just idag började det krypa i skinnet efter tio minuter. Förklarar läget och sneglar in i affären hur långa köer det är. Om det ens är värt att försöka hinna handla.
Otur 2: Pantmanicken funkar inte. STOP står det med stora bokstäver. Jag kånkar med mig backen till affären och haffar en personal. Efter tre minuter ca dyker en tjej upp och sedan en kille och efter ytterligare fem minuter (på ett ungefär) är det fixat. 

Nu har jag 25 minuter på mig att handla och tar det tio minuter till så sitter jag inte i sjön ändå. Då är det bara att korta ner duschtiden. Jag hade skrivit en nota igår, men när jag satt på bussen i morse insåg jag att lappen låg kvar på köksbordet.  Visste på ett ungefär vad jag skulle ha så skrev en ny lapp direkt när jag kom till ettan. 
Otur 3:  Snabbt slänger jag ner det jag ska ha i korgen. I ena handen håller jag pantkvittot och notan. När jag tror att jag fått med allt från rotfrukt och grönsaksdisken tittar jag på lappen för att se vad nästa anhalt blir. Men det enda jag ser är pantkvittot. Jag har tappat min nota, troligtvis bland vitkålen för där stod jag och rotade ett bra tag för att hitta ett så litet huvud som möjligt. Det blir lite kortslutning sådär. Tiden går och vad var det mer jag skulle ha? Forcerar affären och tar det jag tror jag behöver. Blev bra såg jag sedan. 

Tur 2: Att det inte var pantkvittot jag tappade.
Tur 3: Inga köer vid kassan.

Jag hade även tur senare efter sista besöket. Kollade klockan när han gått och inser att jag hinner med en buss om jag kommer iväg inom sju minuter. Får annars vänta 40 minuter på nästa. Ibland är man snabb. Jag hann. Men är osäker på om jag släckte golvlampan.

Nu börjar precis en dokumentär på tvåan om de oförsäkrade som jag vill se. Tv-n är på så jag hör. Men jag vill se också, så det blir inte mer ikväll.