Hemma igen, efter att ha umgåtts med ett litet underverk. Inga bilder passande bloggen från den här trippen och då jag inte har några i bloggmappen får det bli en bild från nätet. Den får illustrera vad jag snart, alldeles snart ska göra. Alltså lägga mig i sängen. Klockan sex ljuder alarmet imorgon och då ska jag pigg och glad hoppa ur sängen och med längtan se fram emot dagen med de gamla. Jo tjosan.
Men morgondagens besök i ettan har ännu inte gett återbud så det kan jag ju se fram emot. Blir sen hemkomst även imorgon, om nu runt sju är sent. Men sedan är det ju tack och lov fredag.
Det hängde en påse på dörren när jag kom hem ikväll. Jag har inte öppnat den ännu. Förmodar att det är nya hobbytrasan och korsetten. Låter bli att ta med den till ettan imorgon, för kanske att jag kan ta några kort här hemma i helgen. Ifall trasa och korsett passar förstås och om jag kommer ihåg att ta med mig hem stay ups. Ska skriva en lapp innan sänggåendet. Om jag kommer ihåg det *ler*.
Vimsade till det i huvudstaden när jag skulle hem nu ikväll. Igår gick det som en dans från tåget till rätt tunnelbana och sedan rätt tvärbana. Frågade visserligen en gång för att vara helt hundra. Tycker att de flesta 08-or jag stött på under min små resor dit är väldigt tillmötesgående och hjälpsamma. Idag fick jag först kortslutning vid bytet från tvärbanan till tunnelbanan. Vimsade runt utan att fatta vart just tunnelbanan till T-centralen gick ifrån. Då har jag ändå åkt ett antal gånger. Fick hjälp så jag kom på det som gick åt rätt håll. Hade ju en buss att passa och kände mig väl lite extra uppchosad.
Sjunker ner på ett säte i den rätta tunnelbanan och känner att jag nu har koll på läget. Går av vid t-centralen, som jag också gjort nu flera gånger och jag vet vid det här laget precis hur jag ska gå för att komma till bussterminalen. Hade nästan en kvart på mig innan min buss hem skulle gå, så det var hur lugnt som helst. Räknade med att hinna in på pressbyrån för att köpa lite färdkost.
Strosar i lagom takt mot vad jag tror är centralen, ställer mig i rulltrappan och ju högre upp jag kommer, ju mer olikt blir omgivningen. Jag kommer ut på en gata och då börjar hjärnan jobba *ler*. Kan jag här ifrån snabbt ta mig till centralen? Eller måste jag gå tillbaka? Intalar mig själv att världen inte går under ifall jag skulle missa bussen. Tar rulltrappan ner igen och frågar en dam. Hon visar att jag ska gå igen dom spärrarna och hej och hå. Får kontrollanten att förstå att jag inte ska åka, utan att jag gått fel.
Sedan då? Vart sjutton ska jag? Haffar ny tant som visar att jag ska tillbaka igen. Kommunikation är svårt ibland. Jag förstår ju att hon inte förstått, för jag kan ju liksom inte springa ut och in genom spärrarna. Frågar då prinsessan Madeleines dubbelgångare och får en exakt beskrivning utan stress. Nerför rulltrappan och rakt fram tills du ser skyltar med bussterminal mm. Jag följer det rådet och känner efter ett tag igen mig igen. Fattar inte varför jag gick åt fel håll när jag gick av tunnelbanan? Högmod går före fall, heter det ju och jag trodde väl att jag hade stenkoll på läget. Två minuter innan bussen ska lätta sjunker jag ner på bussätet. Klarade mig utan färdkost, för sov i stort sett under hela resan hem.
Packar upp och fixar lite att äta när jag kommer hem. Inte ätit något sedan frukosten vid tio. Blir ingen höjdarmiddag... kokt ägg och knäcke och vatten....och sedan nötter och ostriskaka och mörk choklad. Springer fram och tillbaka från datorn och köket och småäter.
Det är lite anddaktsfullt att sätta sig vid datorn efter två dagars frånvaro. Det är sjukt, jag vet. Ungefär som förr när man varit borta en vecka på semester och sent omsider hämtar sin post hos grannen och sätter sig och bläddrar igenom tidningen. Jag lade dem alltid i ordning med den äldsta först. Ikväll tog det några timmar att gå igenom bloggar, nyheter, mail. Jag orkade inte besvara alla mail. Tog de som gick snabbast. Var flera nu som ville ha eller hade önskemål om tid denna vecka. En ville gärna komma som i går tisdag och mailet skickades i tisdags. Jag kunde förstås struntat i att svara på det då det inte längre var aktuellt idag. Men som jag skrivit förr, så stör jag mig lite på den i mitt tycke bristen på respekt, som jag ser i ett sådant önskemål. Fast det är ju liksom inte heller något tvång att att skaffa sig mer info genom att läsa svamlet här. Men som jag skrev...det underlättar för att få en tid. Min framförhållning framgår ju även på hemsidan.
Hade också sms. Från totalt okända. Framgår hur tydligt som helst på hemsidan att tid bokas via mail. Ett sms tog priset. "Fri kväll" stod det bara. Ska säkert vara fri i kväll. Men skit samma. Skickar man ett sådant sms efter att ha läst min hemsida, då får man helt säkert ingen tid *ler*. Inget svar heller för den delen. Så jag gick efter en stund från anddäktig till lite smått irriterad.
Men det har lagt sig nu och jag ser fram emot att krypa ner i min egen säng, med min egen kudde och mitt eget täcke och bara sova. Helst då längre än till sex.
4 kommentarer:
skönt att du är hemma igen Greta,
skönt att sova egen säng,må så gott
Mvh Benny
Borta bra, men hemma bäst...Benny...
Tänker på det du skriver om förr när man la olästa tidningar i ordning efter en bortavistelse.
Så gjorde jag ofta förr men det är ju nya tider nu som man ska anpassa sig till.
Bättre förr? Har inget svar på det!
/Kram
Nää...Svenne...allt var inte bättre förr. Och jag tycker inte det är någon mening med att se bakåt eller önska sig tillbaka. Då kommer man ju ingenstans och det är väl framåt man ska..kanske. Inte stampa på samma ställe iallafall.
Fast många saker idag skulle nog kunna vara bättre än vad de är.
Skicka en kommentar