SLÄPPT DET MESTA I SKALLEN

Nu har jag precis varit ute och flyttat över tvätten från maskinerna till tumlare och torkskåp. Blev bara två maskiner idag, vilket gör allt så mycket lättare. Men jag har mig själv att tacka för det. Att jag körde alla massagehanddukarna förra helgen. Hällde upp ett glas rött och tog med mig nu till datorn. Smakade ovanligt bra. Kanske för att det är söndag *ler*.  Och kanske för att jag utan ansträngning fått på pränt det som cirkulerat i skallen den sista tiden. Allt föll bara på plats och allt blev bara till av sig självt. Det enda störningsmomentet nu, är att hitta en ny Fas3 sysselsättning. Har skummat igenom listan jag fick, men inte ett enda telefonnummer finns med. Jag måste alltså leta reda på eventuella hemsidor eller kolla Eniro. Inget jag tänker ägna kvällen åt precis. Jag hatar aldrig något. Hata är ett så starkt ord. Men jag hatar faktiskt Fas3.

Igår lördag var det sol och en aning kyligt. Frukost vid elvatiden i soffan. Det var alldeles tyst och lugnt, värmeljusen fladdrade och där satt jag bara. En liten kugge i världens maskineri. Tankar kom och gick. När sista kaffeskvätten var urdrucken drog jag till mig blocket som alltid finns på bordet, greppade pennan och skrev. Jag skrev ett brev till Rickard Aschberg, angående Aftonblaskans reportage om prostitution. Det bara blev. Idag skickade jag iväg det. Eftersom det är ett personligt mail så lär det väl inte publiceras i tidningen, så jag tänkte faktiskt lägga ut det i ett inlägg här om en stund.

 Idag googlade jag bild på mannen för att pryda inlägget med mailet med det. Man hittar ju alltså så mycket på nätet och man vet inte vad som är sant och vad som är relevant. Och egentligen ska man väl inte föra vidare saker som man inte vet om de spär på någon osanning, eller om de påvisar något skumt.
Rickard gjorde ju ihop med Erik Korsås ett reportage om sexhandeln på nätet 2001 och fick journalistpris för det. Hittade den här bloggen av en av de sexsäljare som omnämndes i reportaget. Samtidigt skrivs det så här på en annan blogg om just den första bloggerskan. Det är kanhända dumt av mig att länka till tvivelaktiga spekulationer. Men något är det som inte stämmer och jag hittade även åsikter från en polis om reportagen, som var till Aschberg och Korsås nackdel.

För att återgå till gårdagen, så efter mailet till Aschberg, ville pennan bara fortsätta.  Jag fortsätter således att skriva ner det som kommer upp i huvudet. Eftersom tre fjärdedelar i skallen berör Fas3 just nu, är det inte konstigt att det handlar om det. Fast inte alls så som jag tänkt mig. Det här är kort, koncist utan invecklingar om det ena eller andra av det som jag googlade fram den där natten. Förstår det inte själv, för vill ha med mycket mer. Blir besviken och bestämmer mig för att gå ut innan solen försvunnit.

Har ingen lust att byta kläder så drar bara på mig den fulaste av de gamla jackorna jag sparat, över myskläderna. Ful men varm och så en mössa på det. Ibland vill man vara så attraktiv som möjligt, ibland så snygg som möjligt och ibland så ful som möjligt. Säkert har ni känt samma någongång. Snabbt som attan gick jag ha,ha. Sist jag gick samma sträcka tog det 45 min. Igår 35. Men det var himla vederkvickande. 

Skalade sötpotatis, skar lök, purjo och vitlök. Varvade i en form med grädde och ost och medan det stod i ugnen så stoppade jag fötterna i ett fotbad. Under tiden jag satt där och glodde så funderade jag på en ny Fas3 artikel, med tanken att skicka till alla småskuttetidningar. Innan Stjärnorna på slottet började så hade jag fått ihop några sidor. Viss hjälp hade jag faktiskt av det tidigare som kommit till mig. Det kliade i fingrarna efter Mord i Midsommer att sätta på datorn och skriva rent direkt. Men jag kröp i säng istället och skingrade tankarna med "Keith och jag". Den är inte så jättebra faktiskt. 

Idag var jag däremot uppe ganska skapligt och satte igång direkt med att skriva rent och skicka iväg. Det här korta om Fas3 fick jag också användning av. Nu är det bara att vänta och se vad som blir utfallet. Även om inget händer så känns det ändå skönt att för en stund släppa det. 

Nu ska jag äta upp resterna av gårdagens sötpotatisgratäng, innan jag går ut och hämtar tvätten. Sedan kommer inlägget med mailet till Rickard Aschberg.