RIKSDAGSDEBATTEN 25/1 OM ARBETSLÖSHETEN

Det kommer ett vanligt inlägg senare, så bara lugn. Men det dök ta mig sjutton upp saker även vid dagens frukostsurfande. Tro mig, jag hade andra planer för denna dag än att tillbringa timmar framför datorn. Men  som alltid blir det som det blir och det är bara att hänga med. Jag läste som vanligt Tobbes fredagskrönika  i lokaltidningen ( Corren). Nu kan jag ju fortfarande inte läsa alla Correns artiklar ordentligt av någon anledning, så jag läser den på hans blogg istället. Fick lite huvudbry när han nämner att riksdagen debatterat arbetslösheten. Varför har jag inte sett det nämnas i någon liten rubrik? Han svarar på min oställda fråga direkt i sin text:
"Att debatten skulle ägnas endast förstrött intresse i media visste man på förhand. Alliansen har verkligen lyckats manipulera journalisterna. Arbetslösheten är en icke–fråga i Reinfeldts Sverige."

Håller jag med? Klart jag gör. Inte en endaste tidning bryr sig om hur Fas 3:are mår tex. Inte ens en sketen liten insändare ( alltså inte artikel) tar de in från mig. Corren har alltid tagit in mina insändare, men icke denna om Fas 3. En anledning kan vara att jag ifrågasätter kommunen. Vad vet jag. Men jag påstår ju inget, bara frågar.
Ni som själva vill läsa hela prokollet kan göra det här. Scrolla ner till 13&. Jag vet att hälften av mina läsare vill läsa om min dag, mina kunder och titta på lättklädda bilder. Inte ta del av mina åsikter i samhällsfrågor. Ni kan ju hoppa detta inlägg. Till er andra som vill ta del av HELA mig ( fas 3 är ju numer en del av mig ) men inte orkar läsa en lång politikerdiskussion, så återger jag vissa bitar på denna min alldeles egna svammelblogg. 

Det är socialdemokraterna som tagit initiativ till diskussionen, så Ylva Joahansson öppnar. Jag återger som sagt inte allt, bara vissa partier i allt de säger.

Ylva J (s).... Sverige har goda finanser, men vi slösar med människor. Vi har en hög och ökande arbetslöshet. Vi har en katastrofal ungdomsarbetslöshet, unga människor som står beredda att ta klivet ut i vuxenlivet som får börja det med arbetslöshet.

Andelen människor i Sverige som arbetar är något lägre än innan regeringen tillträdde. Fas 3, regeringens egen uppfinning, blir nu Sveriges största arbetsgivare.

Hillevi E ( m) arbetsmarknadsminister... Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att försörja sig, vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra sitt liv till det bättre.
Regeringens politik för jobb sammanfattas i arbetslinjen. Målet är full sysselsättning.
Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har reformtempot varit högt, särskilt inom det arbetsmarknadspolitiska området. Låt mig vara tydlig: De reformer som har genomförts under den senaste femårsperioden har bidragit till att arbetsmarknaden fungerar bättre och att sysselsättningen har blivit högre och arbetslösheten lägre än vad som skulle ha varit fallet utan dessa förändringar.

Det har regeringen stöd för i forskningen, till exempel genom studier från Konjunkturinstitutet, IFAU och OECD. Vi ser bland att utanförskapet har minskar ordentligt i Sverige. Det är 165 000 färre i bidragssystemen jämfört med 2006. Sysselsättningen har ökat kraftigt de senaste åren, och arbetslösheten har sjunkit. Sjukfrånvaron har minskat dramatiskt jämfört med 2006.
Regeringens politik spelar roll. Fler har kommit in på arbetsmarknaden, och fler vill arbeta. Det innebär inte att alla ännu har fått jobb.

Ylva J (s)... Regeringen vann valet 2006 på två saker: jobben och utanförskapet. Man genomförde snabbt en brutal och tydlig agenda med utförsäkringar, skattesänkningar och privatiseringar samtidigt som man bytte utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik mot coachning och fas 3. Nu kan vi se resultatet.

Resultatet kan inte beskrivas som något annat än ett misslyckande. Arbetslösheten är högre. Andelen av befolkningen som är i arbete – den så kallade sysselsättningsgraden – är något lägre än tidigare. Långtidsarbetslösheten är ett växande problem. Ungdomsarbetslösheten är en av de högsta i Europa. Regeringens egen uppfinning fas 3 är Sveriges största arbetsgivare. Antalet personer i det så kallade utanförskapet är lika stort som innan regeringen började med sin agenda.
Vi har nu hört arbetsmarknadsministern, som förvånande nog är nöjd. Hon berömmer sig själv och tycker att regeringen är framgångsrik. Jag tror att det är uppenbart för alla utom regeringen att det allvarliga läget inte går över för att man blundar för problemen eller för att man berömmer sig själv och stänger dörren om sig i Rosenbad.

Esabelle Dingizian ( mp)... Vi ser nu hur varslen ökar. Många känner oro för att inte få behålla sitt jobb. Allt fler har osäkra anställningsformer och rings in efter behov, vilket gör att de har mycket svårt att planera sin tillvaro.
De frågor Miljöpartiet ställer är: Vad tänker regeringen göra för att skapa goda förutsättningar för nya jobb? Vilka nya investeringar tänker regeringen göra? Och vilka nya utbildningssatsningar tänker regeringen presentera för att förhindra att arbetslösheten skjuter i höjden?

För en vecka sedan hörde vi statsministern slå sig för bröstet här i kammaren. Utanförskapet minskar, påstår han och nämner antalet förtidspensionärer. Men sanningen är ju den att allt fler ställs utanför, i olika fack. Fler unga får aktivitetsersättning. Fler unga varken arbetar eller studerar.
Jag såg i en ny rapport från LO att bara 15 procent lämnar fas 3 för arbete eller utbildning. Det är inte särskilt lyckat. I stället för att få kompetenshöjande insatser tvingas långtidsarbetslösa utföra påhittade arbetsuppgifter. I december 2011 var totalt 30 000 människor i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Det är den krassa verkligheten.

Hans Backman (fp).... När det gäller jobb- och utvecklingsgarantin visar Arbetsförmedlingens återrapportering i augusti 2011 att åtta av tio av deltagare i sysselsättningsfasen har meningsfulla uppgifter. Tre av fyra deltagare är helt eller delvis nöjda med platsen i fas 3 och tror att den kan ge en god möjlighet till jobb i framtiden.  ( Min egen anm: Observera att det är en icke neutral rapport och där tillvägagångssättet för statistiken ej är känd. 3 av 4 nöjda Fas 3:are låter inte trovärdigt. )

Totalt har 5 500 personer kommit i arbete eller studier sedan reformen sjösattes. Vi i Alliansen är inte nöjda med det. Vi vill bättre. Dock har deltagare i insatsen varit arbetslösa under lång tid, i genomsnitt i sju av de senaste tio åren, och det är viktigt att ha med sig att varje långtidsarbetslös som kommer i arbete är en vinst både för den enskilde och för samhället i stort. ( Min anm: Fas 3 träder man in i efter ca två år..inte sju. )
Flera åtgärder vidtas för att bryta långtidsarbetslöshet. Regeringen vill förstärka de aktiva insatserna i hela jobb- och utvecklingsgarantin genom att öka antalet handläggare.

Vi signalerar att sysselsättningsperioden hos anordnare i insatsen ska utgå från individens behov. Viktigt att notera är att majoriteten av anordnare har en deltagare på arbetsplatsen och att nio av tio anordnare har färre en fem deltagare, vilket ger möjlighet till individuellt anpassade åtgärder. ( Min anm: Här har han inte räknat in kommunerna som är anordnare åt hundratals och åter hundratals )
Regeringen är tydlig med att deltagarna i sysselsättningsfasen ska erbjudas meningsfulla uppgifter. Regeringen vill att Arbetsförmedlingen fortsätter med kontroll och uppföljning av anordnarna i sysselsättningsfasen för att undvika att systemet missbrukas av oseriösa arbetsgivare.  ( Min anm: Det är bra, men en Fas 3:are ska enligt bestämmelserna inte utföra ett vanligt jobb och då blir våra uppgifter automatiskt meningslösa )

Josefin Brink (v).....Vi har i dag hört alliansregeringens huvudparoll sedan valet 2006, nämligen arbetslinjen, upprepas. Fler ska jobba och utanförskapet ska minska. För att nå det målet har man använt drastiska metoder: kraftigt försämrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, utförsäkring av långtidssjukskrivna och sänkt skatt för dem som har jobb – ju högre lön desto större skattesänkning – och för dem som äger dyra fastigheter och har stora förmögenheter.
Man har delat ut en uppsjö av bidrag och rabatter riktade till företag och utvalda branscher. Det är RUT-bidrag, nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och nu senast sänkt moms på krogen.
Vi kan avläsa tydliga resultat av denna politik i kraftigt ökade inkomstklyftor, ökande barnfattigdom, ett kraftigt ökat socialbidragsberoende och en urholkad välfärd. Sysselsättningen däremot har inte ökat. Arbetslösheten har stigit, och den fortsätter att stiga. Ungdomsarbetslösheten är katastrofal samtidigt som antalet unga som förtidspensioneras aldrig har varit större.

Sedan alliansregeringen kom till makten har dessutom andelen långtidsarbetslösa ökat med hela 25 procent. Över 200 000 personer är långtidsarbetslösa i dag, och alla prognoser tyder på att denna ökning kommer att fortsätta om politiken fortsätter som den nu ser ut.
Inom bara de närmaste månaderna kommer regeringens åtgärd för långtidsarbetslösa, fas 3 att sysselsätta fler personer än vad Posten gör i Sverige. Över 30 000 långtidsarbetslösa kommer alltså att vara placerade i fas 3. Det betyder att det i Sverige i dag snart finns fler oavlönade tvångsarbetare än antalet anställda i landets största företag.

Jag har en enkel fråga: Är detta en framgång eller ett misslyckande för regeringens arbetslinje? Är fas 3 kanske kronan på verket i regeringens strategi att pressa tillbaka löner och arbetsvillkor, skapa en låglönearbetsmarknad och en ny klass av arbetande fattiga i Sverige? Eller är det kanske dags för regeringen att erkänna att man inte har lyckats bekämpa arbetslösheten eftersom man helt enkelt gör fel saker.
Det tragiska med dagens situation är att samtidigt som hundratusentals människor går arbetslösa finns det massor av arbetsuppgifter som behöver utföras men som inte blir gjorda. ( Min anm: Hon får mina applåder också. Även Lars Ohly instämde i detta anförande)

Hillevi E (m).....Också jag vill tacka för den här debatten. Den känns angelägen och viktig. Men när jag lyssnar på oppositionens beskrivning av Sverige känner jag inte igen mig, bortsett från att det är ett ganska högt tonläge.

Utanförskapet har nämligen minskat. Sjukfrånvaron har sjunkit, och allt fler har kommit närmare arbetsmarknaden. Det här innebär inte att alla, som jag sade i mitt första anförande, ännu fått ett jobb, men det är viktiga och avgörande steg mot ett jobb. Det minskande utanförskapet och förskjutningen närmare arbetsmarknaden stärker också människors möjligheter och människors självkänsla.

Ylva J (s).....Vi har här hört att regeringens övergripande idé är att sänkta löner ska leda till fler jobb. Men det är inte alla löner som ska sänkas. Bonusar är okej. Den lägsta lönen – den så kallade reservationslönen, den lägsta lön som någon är beredd att arbeta för – ska sänkas.
Det är denna teori som har styrt och som styr regeringens prioriteringar. Därför har man skurit ned på arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning. Därför har man raserat arbetslöshetsförsäkringen. Därför utförsäkrar man sjuka och hänvisar arbetslösa till gratisarbete i fas 3.
Problemen med den här linjen är två: 1. Den leder inte till jobb. Arbetslösheten ökar. 2. Den gör människor fattigare. Klyftan i Sverige mellan rika och fattiga blir bara djupare och djupare. Sverige slits isär.

Regeringens så kallade arbetslinje – en falsk marknadsföring – leder inte till arbete utan är en fattigdomslinje. Nu hör vi arbetsmarknadsministern tala om hur man ska lösa skuldkrisen. Men Sverige har ingen skuldkris. Sverige har ganska god ekonomi, ganska goda finanser.
Det vore bättre om arbetsmarknadsministern tog itu med de faktiska problemen – arbetslösheten, den låga sysselsättningsgraden och utanförskapet – i stället för att lösa ett problem som inte finns. Ta itu med de problem vi har framför ögonen! 400 000 människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Många av dessa är ungdomar.

Josefin Brink (v)... Vi har hört både arbetsmarknadsministern och Annika Qarlsson (c)  här försöka styra över debatten till att handla om olika förslag från oppositionen. Jag kan förstå varför man vill göra det om man är ansvarig minister, därför att det måste ju vara väldigt besvärande att efter fem års regeringsinnehav, fem och ett halvt år till och med, sitta och se hur alla siffror pekar åt helt fel håll. Med så många miljarder som regeringen har lagt ut på sänkta arbetsgivaravgifter, RUT-avdrag, sänkt krogmoms, slopad förmögenhetsskatt och jobbskatteavdrag vill man ju gärna försöka hävda på något sätt att det skulle ha varit ännu värre om man inte hade lagt ut alla de här miljarderna, i och med att det faktiskt inte har blivit bättre. Det är så många timmar med coachning i positivt tänkande och påhittade låtsasjobb som ni har investerat i för de arbetslösa. Ändå är det bara sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet.

Jag tycker att det är ganska ovärdigt att regeringspartierna försöker smita undan ansvaret för sin egen politik genom att i den här debatten stå och prata om att det är mycket värre i Lettland och Spanien eller att oppositionen har dåliga förslag. Och man försöker tricksa med siffrorna genom att prata om att sysselsättningen har ökat i antal när allt annat hade varit fullständigt sanslöst eftersom arbetskraften har vuxit. Men andelen personer som är sysselsatta är det som är intressant, och där har man inte lyckats från regeringen. För över 120 000 unga handlar det till exempel om att när de vaknar på morgonen har de inget jobb att gå till. De har inte heller någon utbildning att gå till. De har ingenstans att ta vägen över huvud taget. Och för snart 30 000 personer handlar det om att de inte har någon anställning men lik förbannat – ursäkta mig, fru talman – tvingas gå till ett arbete, utföra ett jobb utan att få någon lön och utan att ha någon anställning, därför att de av regeringen tvingas att arbeta gratis.

Ylva J (s)...Regeringen skyller på allting annat i stället för att ta sitt eget ansvar. Man nöjer sig med att hänvisa arbetslösa till fas 3 där de ska ha någonting att göra. Det kanske är som Arbetsförmedlingens generaldirektör uttryckte det när hon sade att hon vill ge människor en nära-jobbet-upplevelse.
Vi socialdemokrater kan aldrig nöja oss med detta. Det måste handla om riktiga jobb. Sverige har inte råd med den arbetslöshet vi har i dag, och vi har framför allt inte råd att lämna ungdomarna utanför.

Esabelle D (mp)....Vi har nu hört partiernas företrädare, och det visar en splittrad bild av hur verkligheten ser ut. Hans Backman (fp) är inte nöjd. Handläggarna ska förtätas. Men arbetslösa behöver inte fler handläggare. Arbetslösa behöver antingen ett jobb eller utbildning.

Kristdemokraternas Lars-Axel Nordell är nöjd. Han ifrågasätter vårt sinne för proportioner. Det finns länder som är värre – är det Kristdemokraternas budskap?
Centerpartiet och Annika Qarlsson vill ha nya, riktiga jobb. Ja, vem vill inte det? Men jag vet inte om Annika kallar jobb med 50 procents subventionering för riktiga jobb.

Arbetsmarknadsministern känner inte alls igen bilden som ges, men då kanske ministern behöver vara ute lite mer och träffa människor som är arbetslösa, alltså de som vi försöker beskriva. Många har tagit sig ett steg närmare jobb, säger ministern. Hur mäter man det? undrar jag.

Annika Q (c)... Vi i Alliansen har visat att vi är beredda att lyssna in när det inte fungerar som det är tänkt och göra förändringar. Bland annat när det gäller fas 3 har vi gjort justeringar inför det här året. ( Min anm: jag vet ingenting vilka förändringar som syftas)

Josefin B (v)... Jag tror att alla som har lyssnat på den här debatten kan se några tydliga skiljelinjer i politiken. Vi ser hur de borgerliga regeringspartierna tror att det är ökade inkomstklyftor, hård press på sjuka och arbetslösa och avskräckande arbetsmarknadsåtgärder som ska få bukt med arbetslösheten. Vi ser hur de betraktar anständiga löner, anställningstrygghet och goda arbetsvillkor som hinder i vägen för full sysselsättning, och därför har de en rad spretiga men hyfsat likalydande förslag om hur sådana ska kunna undanröjas.

Hillevi E ( m).... Jag vill tacka alla meddebattörer. Det har varit en intressant debatt. Alternativen i svensk politik är mycket tydliga.
Alliansregeringen sätter jobben främst. Regeringen vill att alla som kan arbeta ska få möjlighet att göra det utifrån sin egen förmåga. Alliansregeringen värnar arbetslinjen, och det har betydelse. Vi kan se att utanförskapet minskat, men det innebär inte att alla som vill ha ett jobb och kan jobba har fått det. Det är det vi jobbar för, och det är det som politiken syftar till.

Mot detta står oppositionens spretiga förslag, som innebär att det blir mindre lönsamt att arbeta, dyrare att anställa, mer krångel, förbud mot bemanningsföretag – ja, listan kan göras lång. Hur det ska leda till fler jobb och fler i sysselsättning går inte att förstå. Jag skulle vilja säga att nedmonteringen av arbetslinjen är ganska tydlig och konsekvent. Där går skiljelinjen i svensk politik. Tydligare än så kan det inte bli.

Jag skulle aldrig klara av att vara politiker *ler*. Det är ju som att prata med en vägg många gånger. Det här med bidrag tex. Det är väl lika många bidrag idag som tidigare. De har bara bytt skepnad. Ekonomiskt försörjningstöd har ökat, fattigdomen har ökat, klyftorna har ökat, den psykiska ohälsan har ökat, småbrott har ökat ( lägenhetsinbrott, rån ), arbetslösheten har ökat. Hur kan då Hillevi stå och påstå motsatsen? Det där övergår mitt förstånd. Hur som helst kan jag bara önska och be, dag som natt, att detta förnedrande Fas 3 påhitt försvinner inom det snaraste och aldrig någonsin mer väcks till liv igen. Trots AF:s egna, lojala undersökning så är det tusentals som håller med mig. Men de kanske inte vågar stå för det. Vågar kanske inte riskera att bli utestängda och stå utan försörjning från det sociala. Själv har jag bara futtiga 5.400 netto/mån i aktivitetsstöd att förlora.

Hur länge jag orkar klamra mig fast vid dem, är en tidsfråga. ( är prostitution ett fattigdomsproblem, som polisen Jonas sa i Boråsdebatten? ) Såg att jag fått mail från min handläggare på AF.... Du ska inte räkna med bara två månader. Det där bestämmer jag själv. Varför ska jag gå och slava på ett ställe där jag vet att jag aldrig blir anställd? Varför ska jag inte kunna passa på nu att pröva olika sysselsättningar när det ändå handlar om gratis arbetskraft? Varför ska jag inte ha rätt att kontakta en ny anordnare samtidigt som jag är hos en annan?