KEDJEREAKTIONEN

Så fort jag tryckte på pubilicera vid förra inlägget, så kom jag på vad jag mer tänkt skriva. Kedjereaktionen jag lovade utveckla mera. Egentligen inget konstigt. Jag liksom säkert ni far runt på det stora internet. Läser lite här och läser lite där.

Idag gick jag in på Poliometern, hittade ett inlägg om  radiocensur och klickade upp det. Med tanke på dagens moral hit och dit så var det rätt kul att läsa. Det handlade alltså om låtar som av någon anledning förr i tiden blev dödskallemärkta och förbjöds spelas i radion. Det var allt från Göingeflickorna till Cornelius.  Jag tror alla känner till låten "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen". Den förbjöds redan 1948 och när den kom i ny version på 70-talet så förbjöds den även då till en början.

Lars Ekborgs " bunta ihop dem" förbjöds också.
”Stockholmsjävlar, gammalt folk, kärringar över 40, lappjävlar, finnjävlar, hottentotter, folk som ligger på lasarett, raggare, zigenare och mopedister, ska man bara bunt’ ihop och slå ihjäl, bara. En ska int’ vara blödi’.”

Förlåt men skulle det inte kunna vara Reinfeldts ord...egentligen? Bara min egen tanke och kanske någras till.

Hur som helst. Jag vet hur jobbigt det kan vara att klicka in sig på någon länk, men det här är kul och intressant, så gör ett undantag. 

Härifrån for då mina tankar vidare. Kedjereaktionen.  Det censueras ju fortfarande utifrån moral och etik och det politiskt korrekta. Svårt att tro? Visst ,men så är det tyvärr. Jag drog mig till minnes en låt för inte så många år sedan, som jag skrev ett inlägg om på Expressenbloggen. Jag sökte på Expressenbloggen som otroligt nog finns kvar,efter inlägget men utan resultat. Sökte då på google med bättre resultat. Dunka mig gul och blå hette låten som framfördes och  skrevs av Frida Muranius 2007.  Bara fem år sedan, men moral och fördomar satte käppar i hjulet. 

Jämför tanken med Käre Mor, Sportiga Marie och Dunka mig gul och blå. Idag är skillnaden stor mellan Käre Mor för femtio år sedan som handlade om immigration och hemlängtan till Dunka mig gul och blå som handlar om en tjejs längtan efter vilt sex. Sett till dagsläget då och nu så är inget av det, politiskt korrekt att föra ut. Enligt de som bestämmer alltså. Men vad är det som stör? Vad är det man vill förhindra?

Jag kan inte se det på annat sätt, än att man vill undvika att folk ska tycka annorlunda än de som bestämmer. Hur demokratiskt är det på en skala?