TACK OCH HEJ OCH VALNÖTSOST OCH VIN

Om det känns skönt? Jo, tackar som frågar, det känns väldigt skönt. Och befriande. Ingen frihet som varar, men jag njuter så länge den finns. Åtminstone två veckor hoppas jag, att jag kan känna mig fri.

Inte blev det något mer snack med rektorn idag inte. Jag tycker inte att det är mitt ansvar att leta upp honom. Han vet vart jag finns på skolan. Men jag tyckte igår att han såg helt slutkörd ut. Såg nästan ut som att han hade gråtit, fast min fantasi kan ju som bekant skena iväg. Hur som helst så tror jag att han har fullt upp nu innan årsskiftet och jag vill liksom inte bli ännu en börda. Jag får ta dusten med kommunen sedan, efter helgerna. Som jag sa till honom igår, att eftersom kommunen och inte skolan får ersättningen, så ser jag det inte som att det är han som är anordnare, utan kommunen. Det fula draget från kommun glömmer jag inte i första taget.

Jag sa hej och tack till alla eleverna. De tjatade hela dagen om att jag borde bjuda på godis eftersom det är sista dagen, men det gjorde jag inte. Jag tror att ungarna är de enda som fattat att jag skulle sluta idag. Egentligen är ju det också det viktigaste, men det är också en smula märkligt. Fast jag tror det finns så mycket annat i lärares och rektorers huvud den här tiden på året, så de hör utan att höra och svarar ja utan att veta vad de svarar ja på. 

Turligt nog fanns alla, utom två, lärare i arbetsrummet, när jag skulle gå hem, så jag kunde säga hej och tack även till dem. Det kändes bra. Lämnade sedan in mina nycklar och gick bort till rektorns rum för att säga hej då. Men han hade besök så ville inte störa. Känns lite som att det bara är mitt eget påhitt att jag ska sluta till jul ha,ha. Fast jag vet så väl att vi kom överens, rektorn och jag, om två månader till att börja med och han sa det också när han presenterade mig för skolans övriga personal första dagen. Kan ju bara hoppas på att åtminstone någon kommer ihåg det...ifall det skulle bli strul. Lite lite grann känns det som, att vi säger så men menar kanske något annat. Hur ofta händer inte det?

Tog några långa, djupa andetag när jag steg ut på skoltrappan. Ni fattar nog inte hur skönt det kändes. Det var också en skön känsla att kasta schemat när jag kom hem. Handlade lite på hemvägen. Skrev ju om körsbärsost för ett tag sedan. Den osten var inget vidare. Smakade ingenting. Idag kunde jag inte låta bli att köpa valnötsost. Det har jag ätit för länge sedan, men mindes inte vad jag tyckte om den. Men då valnötter är gott så kanske. Köpte även vanlig ädelost och naturligtvis en hel del annat.

Tyckte att jag kunde unna mig ett par glas vin ikväll, för att fira stunden av frihet. Sitter nu och smuttar på det andra glaset och tar små bitar av valnötsosten till. Den var god. Går förstås inte att jämföra med ostar med mer smak, vilket jag föredrar, men jag behöver inte kasta den som jag gjorde med kärsbärsosten. Ser fram emot soff och tv stunden senare och hoppas jag håller mig vaken. Sista "Sommarpratarna" och sista "Veckans Brott." Vin är ju annars ingen bra föresats för att hålla sig vaken. Framförallt inte om man gick upp klockan sex.

Bläddrade igenom nya tv-tidningen när jag kom hem. Plus på torsdagar brukar jag inte se. Men jag såg när det handlade om dunkvin, för det intresserade mig lite. Förr köpte jag bag in box mycket oftare än nu. Nu gör jag det i stort sett aldrig, om det inte ska komma ett gäng gäster så att jag vet att den går åt. Jag fick ofta slänga sista tredjedelen, för när den stått några veckor halvtom/halvfylld blev smaken avsevärt sämre. Det bekräftades även i programmet. På torsdag ska de visst prata om telefonförsäljare. Ni som hängt här vet min antipati mot dessa, så ska försöka komma ihåg att kolla också då.

Får bara sova en timma längre i morgon mot idag. En och en halv om jag vill stressa. Åker hemifrån vid nio för att ha två besök i ettan under dagen. Båda har jag träffat en gång tidigare. Den ena för ca ett år sedan och den andra för massor av år sedan tydligen. Honom minns jag knappt. Än har ingen lämnat återbud och det hoppas jag förstås att de inte heller gör. Jag längtar efter min oas och jag längtar efter att bli av med kassarna med tvättade handdukar och överkast som står i hallen och jag längtar efter att återse dessa herrar. Kanhända slänger jag med kameran. 

På torsdag ska jag vara hemma och bara ta det lugnt. På fredag en tur till ettan igen och sedan handla det sista till helgen.