SÖMNSJUKA och IDEER och CENSUR och ANNAT BLAJ

Kraft i arm och mod i barm var ett önsketänkande. Vill inte påstå att den här dagen går till världshistorien direkt. Inte för jag vet hur sömnsjuka yttrar sig *ler*, men det vet i sjutton om det inte är det jag drabbats av. Nekade nyss en tjejbekant som hade fått för sig att komma förbi nu i eftermiddags. Det är väldigt långt mellan gångerna vi ens hörs av och ännu längre mellan de gånger vi ses. För sju-åtta år sedan gjorde vi en del roliga saker ihop, men herregud tiderna förändras. Eller kanske mer rätt...jag förändras. Hon suger energi, så det finns liksom ingen anledning att utsätta mig för det och riskera att sömnsjukan förvärras. Dessutom är jag långt ifrån upplagd för att vara social just idag. Vilket jag förstås förklarade så vänligt jag kunde.

Gårdagens Moulin Rouge som jag knäppte på när jag lagt mig tillrätta i soffan med vatten, telefon och lite småtugg inom räckhåll, var lika kass som jag tyckte sist det begav sig på bion. Men nu vet jag varför jag tycker det. Det är ju en musikal, alltså inget som faller mig på läppen. Så jag zappade runt i mitt robotliknande tillstånd och hamnade i ett program om en svensk familj som flyttade till Italien. Tittade en stund på det innan jag zappade vidare och plötsligt hamnade hos Fredrik och Filips årskrönika. Det var kul. Så kul att jag faktiskt höll mig vaken. Med ett visst besvär visserligen, men ändå.

Sedan blev det sängen och jag sov långt innan klockan var tolv. Det är ovanligt vill jag påpeka. Väldigt ovanligt. Vaknade och hade en märklig dröm så tydligt i minnet. Trodde det var mitt i natten, så försökte memorera den för att skriva ned den på morgon. Men vågade inte lita på att jag skulle minnas den då, så tände till slut lampan och såg att väckarklockan stod på 08.40.

Men vad bra, tänkte jag, nu har jag fått många timmars sömn i ett sträck och har en hel dag att ägna åt saker jag borde göra. Innan jag går upp, pallar jag upp kuddarna bakom ryggen, greppar block och penna för att anteckna drömmen. Ni tror kanske inte det är sant, men jag somnar. Vaknar efter en kvart och skriver klart det lilla jag minns av drömmen. Förblir sedan sittandes en stund och tankarna börjar vandra och så sover jag igen. Den här gången längre. När jag vaknar nästa gång är klockan närmare halv tolv och nacken stel som attan.


Jag har liksom inga problem att lyssna till kroppen, men då kände jag mig på något konstigt sätt både irriterad, ledsen och besviken. Antagligen för att det gått på tvärs med min planering och önskan om dagen. Ett jävla skit, tyckte jag att det var och vore jag inte som jag är, kunde jag lätt börjat sparka på väggarna. Nej vars, kanske inte riktigt. Men det här satte dagen om man så säger. Positivt tänk, släng dig i väggen typ. Idag är en skitdag och den får förbli en skitdag. Nu har jag lugnat mig och insett att allt är i sin ordning. Jag accepterar dagen och tröttheten och segheten och att jag vill vara ifred och nästan vill gömma mig i ett isolerat rum. Men jag förstår inte varför. Fast jag förstår att man inte behöver förstå allt.

Bilden ritade jag för flera månader sedan en natt när jag hållit på med photoshop och egentligen borde sagt godnatt till både photoshop och dator. Men kreativiteten var starkare än förnuftet så när bilderna var klara började jag rita istället. Har en mapp med paint och photoshopritade alster. Fattar inte varför jag sparar på det, för det mesta är urdåligt. Men den här passade bra i dagens inlägg.

För att på något sätt komma på bättre humör, fixade jag räkmackor till frukostkaffet och fotade det. Mest för att ha en bild till dagens blogginlägg. Kalles randiga över räkorna kanske skär sig för somliga ha,ha, men det funkade bra.

För att då övergå till ideer, har jag en längre tid haft två saker ständigt i tankarna. Jag måste ju hitta på något, för jobb verkar det inte vara lätt att få och att starta om med f-skattsedel och företag är verkligen inget som återkommer i mina funderingar. Det är en nödlösning. Men de här ideerna är så otroligt orealistiska, så ena dagen förkastar jag dem totalt. Det är bara löjligt att ens tänka de tankarna ungefär. Nästa dag är jag stark och full av självförtroende. Klart man måste chansa, annars kommer man ingenstans, tänker jag då.  Sedan har jag så många gånger fått bevis för att funderingar som inte vill släppa, ska man inte nonchalera. Hur tokiga de än kan verka.

Nu har de här malt så länge i skallen att jag bestämt mig för att chansa. Det kan bara bli ja eller nej. Utan att helt avslöja vad det är ska jag, inte idag men kanske imorgon, maila dels sveriges radio och dels RFSU. Jag tror inte riktigt på det själv, men jag vill få slut på de återkommande tankarna.


När jag igår pingade gårdagens inlägg på nyligen.se såg jag rubriken om digital sexualmoral och nyfiken som jag är klickade jag försås upp artikeln. Många har bloggat om det så har man lust och tid, vilket jag inte har idag (lust alltså) kan man läsa vad folk tycker. Jag vet inte riktigt vad som händer och sker i världen, men det är enligt mig otroligt med denna inskränkthet som mer och mer fyller samhället. Varför protesterar vi inte? Jag hoppas inte det drabbar mig så mycket...än...då jag är så gammalmodig att jag varken twittrar, använder facebook eller äger någon ipad eller iphone. Googlar gör jag ju däremot och vem vet, rätt vad det kanske den här bloggportalen jag nu bloggar på, får för sig att förbjuda saker som enligt pk normen är stötande. Då åker den här bloggen lätt som en plätt.

Det är ju allmänt känt att den normen är så lågt satt, att det hela mest är löjligt. Citat ur artikeln: 
"Facebook verkar inte ha några problem med att det i stora delar av det manliga internationella gaysamhället är standard att framträda i bar överkropp på profilbilder som formligen ångar av sexualitet. Men foton på ammande kvinnor plockas regelmässigt bort om bröstvårtan skymtar".

 " Riskerar vi att framleva våra liv i ett slags Disneyland där några få storföretag ser till att allt är oskyldigt och glatt och inget skaver för mycket?"

Såg också för ett tag sedan något om den nya sexualundervisningen, att visa en tecknad film. Jag brydde mig inte om att läsa om det, men Blogge skrev visst ett inlägg om det hela. Jag förstår inte tänket bakom något av det här. Ena stunden gapas det om våldtäkter hit och övergrepp dit och unga människor som utnyttjas sexuellt. Men istället för att öppna upp och som det så populärt numer heter  "prata om det" så ska det döljas och gömmas undan. Nakna människor ses som någon fara, fastän det är det mest naturliga som finns. Istället för att uppmuntra till diskussioner och samtal så ska det döljas och låtsas att det inte finns. En barnunge kan räkna ut vad det leder till. Skit med det också.


Jag beställde äntligen igår en 45 minuters massage till mig själv där jag gått de sista gångerna. Det ser jag verkligen fram emot nästa vecka. Det här stället är det bästa hittills som jag hittat. Bättre än Tranås helkroppsmassage och bättre än andra SPAmassager jag fått. Men ändå inte det helt optimala. Jag är ganska kräsen, troligtvis för att jag själv masserar. 
Nu ska jag försöka att ingjuta lite liv i kroppen genom att ställa mig under vattenstrålarna i duschen. Har en fotoide i huvudet så får se om jag känner för att rigga upp kameran. Om jag tar ett glas vin innan kanske. Eftersom dagen redan är en skitdag och jag accepterar den, så skiter jag även i vettig mat. I och för sig inget nytt ha,ha. Lite pustasallad direkt från burken, några feferoni och lite ättiksgurka också direkt från burken. Några mandlar då och då att knapra på, massor av vatten och nu eventuellt ett eller två glas vin. Jag är faktiskt inte ens hungrig.

Hittar inget sevärt på tv i kväll heller, så antingen blir det Mord i Midsommer på dvd, eller sängen med boken om Olof Palme. Den är seg så skummar det första. Är inte så intresserad av hans anfäder och övrig släkt. Jag hoppas den blir mer intressant längre fram. Vill inte påbörja någon ny bok förrän jag tragglat igenom den här. Just det. Jag beställde ju en ny bok idag också. Det hade jag redan glömt. Alex Schulmans nya, signerad. Fast den har inte kommit ut på riktigt ännu, men snart. Handlar om honom och Amanda. 

Nähä, jaha, jag går och skruvar korken av en litertetra vin, riggar kameran, sätter på duschen så får jag se vart kvällen för mig. I morgon ska solen skina. Eller? Det sa de iallafall på vädret  i gårkväll. Om solen skiner, skiner även jag.