KÄRLEKSAKUTEN och KARLAR SOM HOBBY

En tre år gammal bild får pryda inlägget idag. En av de jag skickade med till den kommande artikeln. Intervjuutkastet är skrivet, korrigerat av mig och insänt till Aftonblaskan. Jag vet inte när det publiceras, mer än att det blir i en söndagsbilaga, som jag tror inte brukar publiceras på nätet. Men jag har blivit lovad info och den vidarebefodrar jag till er. Som brukligt är ska de väl även ha en motpol till mig.

Det skulle vara önskvärt om de någon gång inte bara har den svarta sidan och min ( med flera) vita sida av prostitutionsproblematiken, utan även variationen däremellan. Nyfattigdomen, det motsatta...prylsamhället och utseendefixeringen, studenter som inte vill dras med CSN lån halva sitt liv, drogfinansering...skulle rån och stölder öka om det blev förbjudet att sälja sex? Och att upplysning och diskussioner bland unga behövs, dels för att ge kunskap, ta bort fördomar och tabun och dels för att minska skam och skuldbeläggandet.

Då kommer jag automatiskt in på det jag fann vid genomgången av dagens tidning och som gjorde mig glad förstås. Det är ungefär något sådant här jag tänkt mig, fast man skulle kunna göra mycket mer och involvera det i flera av de redan obligatoriska ämnena. Men det här är en väldigt bra början.

Två unga kvinnliga läkarstuderanden är ute och undervisar om sex. Tyvärr är det bara ett videoklipp, ingen textinfo. Jag gillar inte videoklipp själv, men det här var för intressant för att inte klicka upp. De här tjejerna gör det till en kul informativ, kunskaps och inspirationslektion. De börjar med det elementära biologiska för att sedan övergå till stafettlekar bla där eleverna får kolla datum på kondomförpackning, öppna den och trä på den på kompisens fingrar. De pratar porr och för upp saker till diskussion. Inget är rätt och inget är fel. Det viktiga är att ungdomarna vågar prata, möta sina egna fördomar, bilda sin egen verklighet, ha sin egen åsikt, att inget är tabu. Kärleksakuten kallar de projektet. Mer sådant.

I samma tidning läste jag om nyföretagande. Eller om en tjej som startat eget och blev blåst. Nu kan man naturligtvis inte belasta arbetsförmedlingen för det, men igår när jag väntade och väntade och väntade, funderade jag över hur starkt det puschas för att arbetslösa, unga ska starta eget. Ja, jag har tänkt på det tidigare också. Det är ta mig sjutton inte lätt att få en egen rörelse att gå med vinst om man inte har ett himla bra koncept. Man får startaegetbidrag i ett halvår. Vem får, hur bra konceptet än är, en rörelse att bli vinstgivande på ett halvår? Bara marknadsföringen kostar tusentals kronor och det räcker inte att marknadsföra sig en gång. Momsen slukar en bra bit av intäkterna. Har man inte läst företagsekonomi bör man ha en revisor för att undvika fel som man sedan kan få lida för. En revisor är inte gratis. Har man inte eget sparkaital är det nödvändigt med ett lån och ett lån måste kontinuerligt betalas av.

Många har förstås kanonideer och de ska naturligtvis uppmuntras. Men det måste göras lättare för nyföretagare och även nackdelarna måste det informeras om. Den här tjejen blev visserligen avskriven som arbetslös en kort period, vilket är bra för statistiken. Men vilken sits sitter hon i nu?


Gårdagens Debatt hoppar jag till nu. Den var för ovanlighetens skull riktigt kul. Ämnena som togs upp var Anabola steroider, kungens rätt till ett privatliv och sex efter sextio och tabut kring det. En hes Amelia Adamo var återigen med i den debatten. Jag vet inte varför det har blivit ett så populärt diskussionsämne plötsligt. Men det är sant som det sas i programmet att vi är den första generationen frigjorda pensionärer. Var man som många ung på det glada, frigjorda sextiotalet, så sitter takterna i när man blivit äldre och fri på nytt när ungarna skaffat eget liv och ekonomin är någorlunda trygg. Det gäller förstås inte alla, men långt fler än det någonsin varit.

Tyvärr tror jag att ungdomen idag växer upp med mer tabun än vad jag tex gjorde. Trots att de anser sig vara mer öppna. Samhället strävar efter att återgå till det mer kyska samhället, åtminstone i Sverige. Så hur dagens generation blir som pensionärer törs jag inte ens sia om. 
Iallafall, dit jag ville komma var den härliga sjuttioåriga damen som numer kunde tänka sig en karl som hobby. Det var så befriande att höra henne. Jag har ju gått ett steg längre och har flera karlar som hobby och för att undvika konflikter utgör ersättningen för samvaron  en slags barriär. Länk till eftersnacket på Debatt.


Nu borde jag, om det vore lite ordning på mig, ta tag i jobbsökandet, maila om nystartsjobb och sedan via mail redovisa för mannen jag pratade med igår. Vi kom överens om att det går bra med mail, tack och lov. Men jag har något slags motstånd inom mig *ler*. Dessutom skiner solen ute och det verkar inte blåsa som igår. För det andra har mina föresatser till fysisk aktivitet totalt kommit av sig de sista veckorna. Jag var så duktig tyckte jag, som körde med hantlarna, gjorde situps, plankan och benövningar flera gånger i veckan i några veckor. Plus stavgång, promenader och intervallpass. Vad blidde det av det? Ingenting. Jag la av när jag drabbades av den stora hösttröttheten eller vad det var och när magen började spöka.

Därför ska nu gå och dra av gaddarna, kliva i gympaskorna och ta på en varm jacka och ge mig ut i solen. Troligtvis till skogen.